Open access publications in the SLU publication database

Abstract

Programmet ”Sjöar Omdrevsstationer: vattenkemi i sjöar” (Omdrevssjöar) omfattar med regionala tillägg, 5084 sjöar som provtas för vattenkemi under höstombland- ningen vart sjätte år (Fölster m.fl. 2014a). Sjöarna är framtagna genom en stratifie- rad slumpning med tätare provtagning i södra Sverige där påverkan är större. Ge- nom att vikta resultaten kan tillståndet i hela Sverige eller i större regioner beskri- vas. I denna rapport redovisas hur Omdrevssjöarna skulle kunna få en ökad an- vändning inom vattenförvaltningen.
För många sjöar är de enstaka proverna av vattenkemin det enda dataunderlaget som finns för statusklassning. Genom att uppskatta osäkerheten i klassningen kan man avgöra när det uppmätta värdet är så långt från ett uppsatt gränsvärde att man kan avgöra om sjön t ex uppnår god status eller inte för en viss parameter. För nä- ringsämnen kunde 60 % av Omdrevssjöarna 2007 - 2009 klassas med avseende på totalfosfor (TotP), men för resten av sjöarna var osäkerheten för stor. Om bedöm- ningen istället gjordes på ett medelvärde av proverna från Riksinventeringarna 2000 och 2005 samt Omdrevssjöarna, kunde 83 % av sjöarna ges en tillförlitlig klassning.
Sjöar mindre än 0,5 km2 kunde inte representera sjöar större än 0,5 km2, d.v.s. de som räknas som vattenförekomster inom vattenförvaltningen. De mindre sjöarna var generellt jonsvagare, brunare och surare än de större De hade ofta även högre halter av TotP och metaller. Små sjöar hade också en högre andel försurade och metallpåverkade sjöar, samt en lägre andel övergödda sjöar jämfört med stora sjöar. Små sjöar kan alltså inte användas för att bedöma större sjöar.
Omdrevssjöarna har använts för att bedöma andelen försurade sjöar i hela Sverige samt i fyra regioner baserade på bl. a. länsgränser. En uppskattning av osäkerheten i den beräknade andelen visar att för regionerna var konfidensintervallet för den skattade andelen försurade sjöar stort, i storleksordningen +/- 25 % av andelen påverkan.
Med hjälp av en statistisk metod (GAM) kunde vi identifiera regioner i Sverige där påverkan av en viss typ är obetydlig. I kombination med påverkansanalysen kan sådana kartor användas för att ”frikänna” regioner och undanta dessa från krav på omfattande övervakningsinsatser. Resurserna kan istället allokeras till de regioner där påverkan är stor och på så vis bidra till att utforma effektiva och ändamålsen- liga övervakningsprogram och därmed göra övervakningen riskbaserad.
Omdrevssjöarna kan användas till att testa representativiteten hos andra miljööver- vakningsprogram. I en tidigare utvärdering identifierades t ex vissa sjötyper som är underrepresenterade i det nationella Trendsjöprogrammet.
Omdrevssjöarna har nu pågått så pass länge att det börjar bli meningsfullt att stu- dera långsiktiga förändringar i den rumsliga fördelningen av vattenkvaliteten. De ovan nämnda statistiska GAM-modellerna är då användbara. Genom att utjämna den småskaliga variationen i tid och rum kan man visa på storskaliga förändringar.
Omdrevssjöarna kan visa på tillståndet i alla Sveriges 100 000 sjöar. Eftersom vat- tendirektivet omfattar allt vatten, inte bara de större sjöar som utgör vattenföre- komster, borde resultaten kunna användas i rapporteringen till EU-kommissionen i större utsträckning än idag. Detta gäller särskilt för försurning, som i större ut- sträckning drabbar de mindre sjöarna.