Home About Browse Search
Svenska


Hur kan resultaten från Omdrevssjöarna användas i vattenförvaltningen?

Fölster, Jens and von Brömsen, Claudia (2017). Hur kan resultaten från Omdrevssjöarna användas i vattenförvaltningen? Uppsala, SE: (NL, NJ) > Dept. of Aquatic Sciences and Assessment, Sveriges lantbruksuniversitet. Rapport / Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för vatten och miljö ; 2016:17
[Report]

[img]
Preview
PDF
7MB

Abstract

Programmet ”Sjöar Omdrevsstationer: vattenkemi i sjöar” (Omdrevssjöar) omfattar med regionala tillägg, 5084 sjöar som provtas för vattenkemi under höstombland- ningen vart sjätte år (Fölster m.fl. 2014a). Sjöarna är framtagna genom en stratifie- rad slumpning med tätare provtagning i södra Sverige där påverkan är större. Ge- nom att vikta resultaten kan tillståndet i hela Sverige eller i större regioner beskri- vas. I denna rapport redovisas hur Omdrevssjöarna skulle kunna få en ökad an- vändning inom vattenförvaltningen.
För många sjöar är de enstaka proverna av vattenkemin det enda dataunderlaget som finns för statusklassning. Genom att uppskatta osäkerheten i klassningen kan man avgöra när det uppmätta värdet är så långt från ett uppsatt gränsvärde att man kan avgöra om sjön t ex uppnår god status eller inte för en viss parameter. För nä- ringsämnen kunde 60 % av Omdrevssjöarna 2007 - 2009 klassas med avseende på totalfosfor (TotP), men för resten av sjöarna var osäkerheten för stor. Om bedöm- ningen istället gjordes på ett medelvärde av proverna från Riksinventeringarna 2000 och 2005 samt Omdrevssjöarna, kunde 83 % av sjöarna ges en tillförlitlig klassning.
Sjöar mindre än 0,5 km2 kunde inte representera sjöar större än 0,5 km2, d.v.s. de som räknas som vattenförekomster inom vattenförvaltningen. De mindre sjöarna var generellt jonsvagare, brunare och surare än de större De hade ofta även högre halter av TotP och metaller. Små sjöar hade också en högre andel försurade och metallpåverkade sjöar, samt en lägre andel övergödda sjöar jämfört med stora sjöar. Små sjöar kan alltså inte användas för att bedöma större sjöar.
Omdrevssjöarna har använts för att bedöma andelen försurade sjöar i hela Sverige samt i fyra regioner baserade på bl. a. länsgränser. En uppskattning av osäkerheten i den beräknade andelen visar att för regionerna var konfidensintervallet för den skattade andelen försurade sjöar stort, i storleksordningen +/- 25 % av andelen påverkan.
Med hjälp av en statistisk metod (GAM) kunde vi identifiera regioner i Sverige där påverkan av en viss typ är obetydlig. I kombination med påverkansanalysen kan sådana kartor användas för att ”frikänna” regioner och undanta dessa från krav på omfattande övervakningsinsatser. Resurserna kan istället allokeras till de regioner där påverkan är stor och på så vis bidra till att utforma effektiva och ändamålsen- liga övervakningsprogram och därmed göra övervakningen riskbaserad.
Omdrevssjöarna kan användas till att testa representativiteten hos andra miljööver- vakningsprogram. I en tidigare utvärdering identifierades t ex vissa sjötyper som är underrepresenterade i det nationella Trendsjöprogrammet.
Omdrevssjöarna har nu pågått så pass länge att det börjar bli meningsfullt att stu- dera långsiktiga förändringar i den rumsliga fördelningen av vattenkvaliteten. De ovan nämnda statistiska GAM-modellerna är då användbara. Genom att utjämna den småskaliga variationen i tid och rum kan man visa på storskaliga förändringar.
Omdrevssjöarna kan visa på tillståndet i alla Sveriges 100 000 sjöar. Eftersom vat- tendirektivet omfattar allt vatten, inte bara de större sjöar som utgör vattenföre- komster, borde resultaten kunna användas i rapporteringen till EU-kommissionen i större utsträckning än idag. Detta gäller särskilt för försurning, som i större ut- sträckning drabbar de mindre sjöarna.

Authors/Creators:Fölster, Jens and von Brömsen, Claudia
Title:Hur kan resultaten från Omdrevssjöarna användas i vattenförvaltningen?
Alternative abstract:
LanguageAbstract
English

The Swedish national lake survey program includes 5084 lakes which are sampled for water chemistry during autumn circulation every sixth year. The lakes are se- lected by a stratified random selection, with more dense sampling in southern Swe- den where pollution pressure is higher. By weighing the results, the state of the whole lake population in all of Sweden or larger regions can be estimated. In this report, we give suggestions for a more extensive use of the lake survey in water management.
For many lakes, data from a single water chemistry sample is the only base for a classification of ecological status. By estimating the uncertainty in the classifica- tion, it is possible to tell if the measured value is far enough from the boundary for good ecological status for a certain classification. For nutrients, 60 % of the lakes in the lake survey 2007-2009 could be classified according to total phosphorus (TotP). For the other 40 % the uncertainty was too large. If the classification in- stead was done on an average of three samples for the same lake from surveys in 2000, 2005 and 2007-2009, 83 % of the lakes were able to be classified.
Lakes smaller than 0,5 km2 are not representative of lakes larger than 0,5 km2, which is the definition of a water body within the EU water framework directory. The smaller lakes were generally more ion weak, browner and more acid than larg- er lakes. They often also had higher concentrations of TotP and metals. Smaller lakes had a higher fraction of acidified and metal affected lakes, as well as a lower fraction of eutrofied lakes, compared to larger lakes. Hence, smaller lakes cannot be used to describe the state in larger lakes.
The lake survey has been used to estimate the fraction of acidified lakes in all of Sweden, as well as in four regions based mainly on administrative borders. An estimation of the uncertainty in the estimation for each region showed confidence limits of c. +/- 25 % of the fraction acidified lakes.
By using statistical models (GAM) we could identify regions in Sweden where different types of impact are negligible. Such maps can be used in combination with impact assessments to “absolve” regions and exclude them from demands on extensive monitoring actions. The resources for monitoring can then instead be directed to highly impacted regions. In this way, monitoring programs are made more effective and risk based.
Another use for the lake survey is testing of the representativeness of other moni- toring programs. In an earlier evaluation, under represented lake types in the na- tional trend lake program were identified.
The lake survey program has now been running for such a long time that it is rele- vant for studying long-term changes in the spatial variation of water quality. The already mentioned GAM-models are then useful for smoothing out small-scale variation in time and space to better show large scale variation.
The lake survey can be used to describe the state of all 100 000 lakes larger than 1 ha in Sweden. Since the EU water framework directive includes all waters, not just those large enough to be water bodies, the lake survey should be able to be used in the reporting to the EU commission in a larger extent than it is today. Especially for acidification, which affects smaller lakes to a larger extent.

Series/Journal:Rapport / Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för vatten och miljö (BIB14649843)
Year of publishing :31 January 2017
Depositing date:24 May 2017
Number:2016:17
Number of Pages:19
Place of Publication:Uppsala, SE
Publisher:Institutionen för vatten och miljö, Sveriges lantbruksuniversitet
Associated Programs and Other Stakeholders:SLU - Environmental assessment > Programme Acidification
SLU - Environmental assessment > Programme Eutrophication
SLU - Environmental assessment > Programme Lakes and watercourses
SLU - Environmental assessment > Programme Non-Toxic Environment
Language:Swedish
Publication Type:Report
Article category:Other scientific
Full Text Status:Public
Agris subject categories.:M Aquatic sciences and fisheries > M40 Aquatic ecology
P Natural resources > P01 Nature conservation and land resources
P Natural resources > P10 Water resources and management
Subjects:(A) Swedish standard research categories 2011 > 1 Natural sciences > 105 Earth and Related Environmental Sciences > Geochemistry
(A) Swedish standard research categories 2011 > 1 Natural sciences > 107 Other Natural Sciences > Other Natural Sciences
(A) Swedish standard research categories 2011 > 1 Natural sciences > 107 Other Natural Sciences > Other Natural Sciences not elsewhere specified
Agrovoc terms:lakes, environmental impact assessment, monitoring, statistical methods, phosphorus, periodicity
Keywords:Miljöövervakning, Sjöar, Vattendirektivet, GAM
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-e-4190
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-e-4190
ID Code:14364
Faculty:NJ - Fakulteten för naturresurser och jordbruksvetenskap
Department:(NL, NJ) > Dept. of Aquatic Sciences and Assessment
External funders:Swedish Agency for Marine and Water Management
Deposited By: Jens Fölster
Deposited On:29 May 2017 11:44
Metadata Last Modified:29 May 2017 11:44

Repository Staff Only: item control page

Downloads

Downloads per year (since September 2012)

View more statistics

Downloads
Hits