Epsilon Open Archive

Abstract

I denna studie undersöktas 26 olika grönstrukturer för dagfjärilar och humlor i tre stadsdelar i Malmö (Västra hamnen, Augustenborg och Hyllie). Av dessa 26 grönstrukturer var 9 anlagda inom BidodiverCity projektet (gröna väggar, gröna tak, innergårdar, skogsbiotop i park). Grönstrukturerna undersöktas med syfte att analysera och utvärdera artsammansättningen av dagfjärilar och humlor. De grönstrukturer som inte anlades inom BiodiverCity projektet undersöktas i jämförande syfte. Dessa var rabatter, vägkanter, gräsmarker, en sådd äng och gröna tak i närheten av BiodiverCity objekt. De flesta grönstrukturerna inventerades fem gånger mellan juni och augusti 2016, några gröna tak inventerades bara en eller två gånger på grund av problem med tillgängligheten. Två olika inventeringsmetoder användes, en standardiserad transektmetod och 10-minuters observationer i rutor (4m2). Det observerades totalt 156 fjärilar (154 i transekter, 2 i rutor) fördelade på 9 olika arter och 705 humlor (538 i transekt och 167 i rutor). Vitvingar (Pieris spp.) utgjorde 40% av alla observerade fjärilar, sexfläckig bastardsvärmare 25%, puktörneblåvinge 13% och slåttergräsfjäril 10%. Humlorna dominerades totalt av jordhumlor och stenhumlor som utgjorde 98% av alla observerade individer. Den faktor som påverkade antalet fjärilsarter i grönstrukturer positivt var genomsnittligt antal blommande växter (juli-augusti). Individ- och artantal av humlor påverkades positivt av täckningsgraden av blommande växter och genomsnittligt antal blommande växter (juli-augusti). De växter som fjärilar besökta mest i denna studie var tistlar, humlelusern, sötväppling, kärringtand och Buddleja. Humlor be-sökta oftast lavendel, kärringtand, blåeld, rödklint och olika klöverarter. I grönstrukturer som anlades inom BiodiverCity projektet hittades få fjärilar och humlor sannolikt på grund av en kombination av växtsammansättningen och en hög urbaniseringsgrad med generellt låg artdiversitet av fjärilar och humlor i område. Ett undantag är gröna tak som kan attrahera ett nämnvärt antal humlor av olika arter. Slutsatsen av studien är att det är möjligt att skapa biotoper som erbjuder en näringsresurs under sommaren som är attraktiva för de mest vanliga humlorna men delvis också mindre vanliga arter under förutsättning att man beakta rätt växtval och plantera i tillräcklig omfattning. Detta gäller också för mycket urbaniserade områden och inkluderar gröna tak. För dagfjärilar däremot verkar det vara svårare att skapa attraktiva biotoper i små områden som dessa grönstrukturer ofta är. Det som behövdes är sannolikt fler artrika ruderatmarker och extensivt skötta gräsmarker som inkluderar lämpliga biotoper också för larver.