Skip to main content
SLU publication database (SLUpub)
Report, 2017

Risker vid service av skogsmaskiner : lägg band på tekniken!

Häggström, Carola; Bligård, Lars-Ola

Abstract

Årligen sker enligt arbetsmiljöverket ca 100 olyckor inom skogssektorn. Hur många olyckor som sker vid skogsmaskinarbete vet vi inte men eftersom de små entreprenörer och skogsfastighetsägare som arbetar med skogsvård och avverkning har låg benägenhet att rapportera olycksfall och incidenter. Mycket tyder dock på att service och reparationer är de mest olycksdrabbade aktiviteterna vid maskinell avverkning. Vid avverkning så är maskinkörningen och hantering av stockar är de stora orsakerna till faror men vid servicearbete är det utformningen av själva skogsmaskinen som ger upphov till faror för arbetaren. Utformningen av maskinen kan påverka både sannolikheten för en olycka och de konsekvenser som olyckan kan få för arbetaren om olyckan är framme. Är maskinen utformad så att servicearbete kräver att maskinföraren klättar upp på den och arbetar på hög höjd så blir konsekvenserna större om föraren snubblar, och är stegen eller plattformar bristfälligt utformade så ökar sannolikheten för att någon snubblar. Även om det går att utföra handlingar på ett korrekt och säkert sätt så kan maskinen vara utformad så att den döljer möjligheter till säkra handlingar, den kan inbjuda till ett riskfyllt beteende eller så är maskinen designad så att det riskfyllda beteendet uppfattas som mycket snabbare och enklare än det säkra. I dessa situationer blir det för människan naturliga beteendet det mer osäkra alternativet. I ett led att minska olycksfallen inom skogsbruket så undersöktes farliga och vanliga beteenden i samband med service och underhåll av skogsmaskiner. Utifrån denna undersökning gavs förslag på hur förare, maskinägare och maskintillverkare kan förbättra design, rutiner och utbildningsinsatser för att förbättra säkerheten i arbetet. Studien har genomförts i tre steg: (1) genomgång av statistik över olycksfall i skogsbruksarbete, (2) fältstudie med skogsmaskinsförare och (3) analys av teknisk utrustning. Under dessa steg genererades förslag på designändringar och instruktioner för att öka säkerheten. Metoden som användes för analys av den tekniska utrustningen heter CCPE-metodiken (Combined Cognitive and Physical Evaluation) och är framtagen av Lars-Ola Bligård på Chalmers. I metoden används fördefinierade frågor som strukturerar och guidar analysen av huruvida tekniken hindrar användaren att utföra sitt arbete på ett säkert och ergonomiskt bra sätt. Förutom en granskning av den officiella statistiken så granskades alla SCA-skogs rapporterade olycksfall och incidenter under 1,5 år. Därtill intervjuades 15 maskinförare och 10 observationer utfördes på skogsmaskiner under användning (service och reparation). Resultaten visade att fallolyckor var de vanligaste olycksfallen vid arbete utanför maskinen. Fall från maskinen är farofyllda både då man kan falla illa och slå i marken samt att man kan fastna i maskinen vid fallen, vilket lätt kan orsaka vridna eller brutna kroppsdelar. Vid fönstertvätt, avtagning av band, tankning och sågkedjebyte finns ibland en risk att falla från maskinen. Vid avtagning av band och sågkedjebyte finns även risk för skador av själva utrustningen med till exempel skär- och klämsår som möjlig följd. För att förbättra arbetsmiljön kan användarna (maskinägare och maskinförare) använda sig av en tre-stegs arbetsbock (trappstege) vid behov att arbeta på högre höjd, använda fönsterputsverktyg med skaft och byta ut dunken mot ett litermått vid tankning av AdBlue, framförallt om arbetet utförs på höjd. Det företag eller den person som köper in maskinen kan tänka på att beställa eller köpa maskiner där så många arbetsuppgifter kan utföras från marken som möjligt, till exempel tankning av maskinen. Efter att maskinen varit i bruk ett tag bör ägaren göra en uppföljning om hur det är att arbeta med maskinen, vilka inbyggda risker som finns i den speciella modellen och vid behov modifiera maskinen eller utbilda förarna. Exempel kan vara att förarna har upptäckt att ett extra handtag eller grepp skulle 2 göra klättrandet på maskinen säkrare eller enklare. Större företag bör också använda detta som ett tillfälle att lära inför kommande maskininköp. Vid uppföljningen så kan även extra halkskydd monteras på maskinen för att undvika att föraren halkar, samt att indikera var fötterna bör sättas. Det är sedan viktigt att kontrollera att halkskydden sitter kvar och komplettera i de fallen de har ramlat av. För skogsmaskintillverkarna så finn det generellt sett möjligheter att förbättra utformningen så att den bättre är anpassad till mänsklig antropometri, dvs människans variation i fysiska förutsättningar. Viktigt är att anpassa maskinen efter människans naturliga rörelsemönster och att i olika situationer avgöra ett ett minsta avstånd mellan handtag på maskinen så användaren i alla situationer kan hålla i sig med minst en hand. Förslaget till tillverkare är då att använda ergonomisimulering med datormanikiner i utvecklingen. Med dessa verktyg kan maskindesign redan i utvecklingsstadiet utvärderas med hänsyn till användning både av människor av olika kroppsstorlekar och i rörelse vid olika arbetsmoment. Ytterligare lärdomar från projektet är att det finns många bra idéer bland maskinförare kring hur man ökar säkerheten men man måste jobba aktivt för att samla upp dem och kommunicera ut dem! Vad som är farligt kan variera från maskin till maskin så att göra en generisk instruktion kan vara farligt och kontraproduktivt.

Keywords

ergonomi; skogsmaskin; CCPE; design; riskanalys

Published in

Rapport från Institutionen för skogens biomaterial och teknologi
2017, number: 22
Publisher: nstitutionen för skogens biomaterial och teknologi, Sveriges lantbruksuniversitet