Open access publications in the SLU publication database

Abstract

De ökande sälpopulationerna längs Sveriges kust skapar en växande konflikt med det kustnära fisket. Sedan 1980-talet är skador orsakade av säl på fångst och redskap av sådan omfattning att de medför betydande ekonomiska förluster för fiskerinäringen. Program Sälar och Fiske (PSF) är ett råd bestående av representanter från Havs- och vattenmyndigheten (HaV), Naturvårdsverket, Jordbruksverket, Länsstyrelser och yrkesfiskare. Sedan 1994 har PSF utvecklat sälsäkra redskap och forskar kring konflikten mellan däggdjur och det kustnära fisket. Programmets mål är ett livskraftigt kustfiske parallellt med ett starkt sälbestånd. PSF har fokuserat på följande fyra områden: konflikten mellan säl och fiske, metoder för att hålla sälar borta från fiskeredskap, redskapsutveckling som hindrar sälarna från att ta och skada fångst och redskap samt rådgivning och information till myndigheter, intressenter och allmänheten. Syftet med denna rapport är att beskriva den forskning och det arbete som har bedrivits från 1994 fram till 2016 inom PSF.

För att få begrepp om konfliktens direkta påverkan på kustfisket studeras skadornas omfattning. Detta görs med hjälp av bland annat yrkesfiskares obligatoriska rapportering om daglig eller månatlig fångst och ansträngning till EUs fiskeloggbok men också med hjälp av frivillig journalföring av fiskares landade och sälskadade fångst samt ansträngning. Även mer detaljerade studier av fångst och skadeprocessen har utförts i flera kustfisken. PSF var de första att beräkna den så kallade dolda skadan i flera svenska kustfisken. Den dolda skadan är den del av fångsten som sälen tar utan att den lämnar några spår efter sig. Även den fisk som sälen skrämmer bort från fiskeplatsen är en dold skada men den är svår att beräkna. I laxfisket med äldre traditionella laxfällor underskattades den observerade sälskadan med minst 46 procent. I torskfisket beräknades att för varje skadad torsk som kom upp med garnen var det 4 torskar som tagits hela av sälen vid det aktuella studietillfället. I sikfisket i norra Östersjön försvann mer än 20 fiskar för varje skadad fisk som kom upp i garnet. Studier av strömmingsfiske med skötar visade att sälen plockar bort stora mängder strömming ur garnen men det största problemet är att sälen skrämmer bort strömmingen från fiskeplatserna. Analyser av sälskador i fiskeloggboken har används för att beräkna fördelning av sälskadeersättningen mellan länen men också för att göra ekonomiska analyser av den totala skadan sälen orsakar kustfisket.

PSF har prövat många olika sätt för att hålla sälarna borta från redskapen. Det har gjorts studier där redskap har varit gömda för sälen genom att gömma bojarna som märker ut dem under ytan i och med att sälarna bland annat använder synen som ett hjälpmedel för att upptäcka redskap. Vi har prövat sälskrämmor för att med ett starkt ljud hålla sälarna borta från redskap och fiskeområden. Vi har till och med matat sälar med strömming i hopp om att de inte skulle attackera utsatta redskap i närheten. Ingen av de metoderna har fungerat tillfredställande och är inte i kommersiellt bruk. PSF har även utvecklat sälfällor och bedrivit skyddsjakt vid redskap. Att fånga säl i fällor är svårt och tidskrävande. År 2007 utvecklades en sälfångande pushup-fälla som blev godkänd. Redskapet har dessvärre inte kommit i allmänt bruk vilket har försvårat utvärderingen om skadorna minskar när skadegörarande sälar tas bort. Resultat från ett fångstförsök 2007, då 20 sälar fångades, visar dock en minskning av skador i de områden där sälarna sköts, men materialet är litet.

Den mest hållbara och långsiktiga lösningen på konflikten, om jakt inte inkluderas, är att utveckla sälsäkra redskap. Redskapen behöver fiska effektivt, vara enkla för fiskaren att hantera samt vara skonsamma för miljön. Utvecklingen av sälsäkra redskap kan ske genom att sälsäkra traditionella redskap, som exempelvis laxfällor, men också genom utveckling av nya redskap som aldrig tidigare provats i något fiske. Vid utvecklingen av nya redskap måste många faktorer tas i beaktande. Det krävs bland annat ökad kunskap om både fiskens och sälens beteende i förhållande till redskapet. Därför är en viktig del i redskapsutvecklingen att studera fiskars och sälars beteende i och runt redskapen. Andra viktiga aspekter är att redskapen skall vara selektiva när det gäller undermålig fångst och inte orsaka bifångster av marina däggdjur, fåglar och oönskade fiskarter.

PSF driver utvecklingen av pushup-fällan vilket är ett sälsäkert redskap som idag används av i stort sett alla laxfiskare. Det sker fortfarande en utveckling av pushupfällan delvis för att göra redskapet mer selektivt men också för att utveckla det för andra arter som strömming och siklöja. De senaste åren prövar vi pushup-fällan i södra Östersjön för torsk där den placeras på lokaler där torsktillgången för att ersätta torskfiske med garn och krok. De senaste åren har sälproblemen i garnfisket efter torsk i södra Östersjön ökat dramatiskt med den ökande sälpopulationen. PSF har de senaste åren fokuserat på att utveckla torskburar, ett sälsäkert alternativ till garnfiske. Det är en utmaning att ta fram fångsteffektiva, hanterbara, selektiva och sälsäkra burar för ett ekonomiskt hållbart fiske samtidigt som torsktillgången minskar och är av sämre kondition. Även andra fiskemetoder utvecklas, som exempelvis notfiske anpassade för mindre fartyg och för ett småskaligt kustnära fiske. Notfiske är definitivt ett mer skonsamt fiske än trålfiske, vilket har begränsad sälpåverkan.