Open access publications in the SLU publication database

Abstract

Gödslingsförsök med ärt/havre som samodlas till grönfoder utfördes under två säsonger på Röbäcksdalen i Umeå. År 2015 grodde havren dåligt och ärterna utgjorde 90 % av grödan. Då påverkades varken skörd eller proteinhalt av gödsling med ammoniumnitrat eller nötflytgödsel. År 2016 var mindre gynnsamt för ärten och ärterna utgjorde bara 25 % av grödan. Detta kan bero både på lågt pH i jorden och bättre uppkomst av havren 2016. Skördenivån eller proteinhalten påverkades inte av gödslingen med nötflytgödsel något av åren. År 2016 när havre dominerade blev skördenivån och proteinhalten i havren högre efter gödsling med 45-65 kg N som ammoniumnitrat än utan kvävegödsling. Kvävefixeringen per ha påverkades varken av gödsling med ammoniumnitrat eller nötflytgödsel, däremot var kvävefixeringen mycket högre 2015 (116 kg/ha) än 2016 (29 kg/ha). Proteinhalten, och stärkelsehalten var också mycket högre 2015 än 2016 tack vare den högre ärthalten. Grönfodret användes också i en inkubationsstudie tillsammans med vallfoder och kraftfoder. I en blandning av 30 % vallfoder, 30 % ärt/ havre från 2015 och 40 % korn uppmättes högre mängd användbart råprotein i tunntarmen än när vallfoder eller ärt/havrefoder från 2015 blandades med bara korn. Denna positiva interaktion mellan vallfoder och ärt/havre uppnåddes inte 2016 när havren dominerade. Ammonium- och nitrathalterna i jorden ned till 90 cm djup strax efter skörd och i slutet av oktober var inte förhöjda efter gödsling med 65 kg ammoniumnitrat eller 40 ton flytgödsel per ha jämfört med ogödslade kontroller. Vi drar slutsatserna att grödan varken behöver gödslas med mineralkväve eller stallgödselkväve, men att gödsling med stallgödsel inte heller ger större risk för utlakning av kväve.Gödslingsförsök med ärt/havre som samodlas till grönfoder utfördes under två säsonger på Röbäcksdalen i Umeå. År 2015 grodde havren dåligt och ärterna utgjorde 90 % av grödan. Då påverkades varken skörd eller proteinhalt av gödsling med ammoniumnitrat eller nötflytgödsel. År 2016 var mindre gynnsamt för ärten och ärterna utgjorde bara 25 % av grödan. Detta kan bero både på lågt pH i jorden och bättre uppkomst av havren 2016. Skördenivån eller proteinhalten påverkades inte av gödslingen med nötflytgödsel något av åren. År 2016 när havre dominerade blev skördenivån och proteinhalten i havren högre efter gödsling med 45-65 kg N som ammoniumnitrat än utan kvävegödsling. Kvävefixeringen per ha påverkades varken av gödsling med ammoniumnitrat eller nötflytgödsel, däremot var kvävefixeringen mycket högre 2015 (116 kg/ha) än 2016 (29 kg/ha). Proteinhalten, och stärkelsehalten var också mycket högre 2015 än 2016 tack vare den högre ärthalten.

Grönfodret användes också i en inkubationsstudie tillsammans med vallfoder och kraftfoder. I en blandning av 30 % vallfoder, 30 % ärt/ havre från 2015 och 40 % korn uppmättes högre mängd användbart råprotein i tunntarmen än när vallfoder eller ärt/havrefoder från 2015 blandades med bara korn. Denna positiva interaktion mellan vallfoder och ärt/havre uppnåddes inte 2016 när havren dominerade.

Ammonium- och nitrathalterna i jorden ned till 90 cm djup strax efter skörd och i slutet av oktober var inte förhöjda efter gödsling med 65 kg ammoniumnitrat eller 40 ton flytgödsel per ha jämfört med ogödslade kontroller. Vi drar slutsatserna att grödan varken behöver gödslas med mineralkväve eller stallgödselkväve, men att gödsling med stallgödsel inte heller ger större risk för utlakning av kväve.