Home About Browse Search
Svenska


Forskning om ekologiskt lantbruk

kartläggning, relevans och framtida behov

Wivstad, Maria and Hagström, Eva (2018). Forskning om ekologiskt lantbruk. Uppsala: (NL, NJ) > Dept. of Crop Production Ecology, Sveriges lantbruksuniversitet.
[Report]

[img]
Preview
PDF
467kB

Abstract

Arbetet med sammanställningen av forskning om ekologiskt lantbruk har genomförts av EPOK – Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, vid SLU, på uppdrag av samt med finansiering av Jordbruksverket. Sammanställningen omfattar de senaste tio årens forskning i Sverige, år 2008 – 2017, om ekologiskt lantbruk och den ekologiska livsmedelskedjan.

En grundlig utvärdering av relevansen av genomförd forskning samt om framtida forskningsbehov ligger utanför ramen för denna rapport. Ett antal intervjuer har dock genomförts med nyckelaktörer, till största delen rådgivare. Samtalen har syftat till att ge en översiktlig bild av relevans och nytta av den forskning som bedrivits om ekologiskt lantbruk, samt ge exempel på framtida forskningsbehov. Därmed kan rapporten utgöra ett underlag för kommande mer djupgående utvärderingar samt prioriteringar vid utformning av framtida forskningsprogram.

En sammanställning har gjorts av 268 projekt som i huvudsak har genomförts inom riktade utlysningar av forskningsmedel för ekologiskt lantbruk. Formas, SLU Ekoforsk, Jordbruksverket, Stiftelsen lantbruksforskning samt Ekhagastiftelsen har finansierat forskningen. Data om projekten har samlats in från projektdatabaser, projektlistor samt finansiärernas hemsidor. Finansiärerna har varit behjälpliga vid insamlingen av data.

Under tio-årsperioden har totalt cirka 390 miljoner kronor gått till forskning om ekologiskt lantbruk. I början av perioden var finansieringen 40 - 44 miljoner per år, under senare delen mellan 25 och 40 miljoner per år. Formas har varit den absolut största finansiären, med totalt 145 miljoner för hela perioden. Den mest praktiknära forskningen kan sägas ha finansierats av Jordbruksverket, vilken har minskat kraftigt, från 10 - 12 miljoner per år ner till runt 1 miljon de senaste åren.

En övervägande de av forskningen har ägnats åt forskning om den ekologiska primärproduktionen, med cirka 150 miljon totalt inom växtodlingsområdet och cirka 100 miljoner om djurhållning, medan forskning om trädgårdsodling finansierats med 70 miljoner. Vad gäller övriga områden har forskning om biologisk mångfald och ekosystemtjänster haft en betydande finansiering inom programmen, i huvudsak från Formas. Inom övriga områden, som livsmedel, företagande och marknad har forskningens omfattning varit mycket blygsam. Ekologisk sortprovning av stråsäd, trindsäd och potatis har bedrivits under perioden med Jordbruksverket som finansiär, med ett anslag på cirka 2 miljoner per år totalt.

Forskning om det ekologiska lantbrukets hållbarhet och dess miljö- och samhällsnytta har i liten utsträckning bedrivits i Sverige. Men flera projekt adresserar ändå hållbarhetsfrågorna och svensk forskning finns med i underlagen till ett antal internationella forskningsöversikter om det ekologiska lantbrukets mervärden. En kort sammanfattning av översikternas slutsatser ges i rapporten.

I rapporten beskrivs även ett antal andra forskningsprogram som inte är riktade mot ekologiskt lantbruk, men som har relevans för området. Kunskap som genereras av denna forskning kan bidra till utvecklingen även av det ekologiska lantbruket.

År 2013 publicerades en forskningsagenda för ekologiskt lantbruk framtagen av EPOK. Agendan beskriver aktuella kunskapsbehov och förslag till prioriterade forskningsområden och har sedan dess använts av finansiärer och forskare. Vi kan konstatera att genomförd forskning inom många områden ligger i linje med agendans förslag. Dock har mycket lite forskning genomförts inom några områden, som företagsutveckling och marknad, om matkvalitet och hälsa samt om det ekologiska lantbrukets mervärden.

En utvärdering av den ekologiska forskningens kvalitet och relevans genomfördes för mer än tio år sedan av Formas. Den visade att den öronmärkta forskningen till området hade både hög kvalitet och hög relevans för rådgivare och lantbrukare. Utvärderingen rekommenderade fortsatt öronmärkning av medel till ekologisk forskning och man bedömde också att denna forskning genererade nytta för hela lantbruket. Även en utvärdering av forskning om ekologiskt lantbruk i Danmark visade god överensstämmelse mellan olika aktörers kunskapsbehov och den forskning som bedrivits. Båda utvärderingarna betonade vilken av att förbättra förmedlingen av forskningsresultat till användarna.

Resultatet av genomförda intervjuer med nyckelaktörer inom det ekologiska lantbruket visade att den forskning som genomförts i huvudsak varit relevant och bidragit till en positiv utveckling av den svenska ekologiska produktionen. Produktionen har blivit effektivare genom exempelvis nya gödsling-, ogräs- och utfodringsstrategier och även bidragit till förbättrad djurvälfärd och ökad lönsamhet. Ny användbar kunskap om miljönytta har även kommit fram liksom vad gäller mat och hälsa. Man anser fortsatt att förbättringar behövs vad gäller kunskapsförmedling av forskningsresultat och förordar bland annat ett ökat samarbete i forskningen med aktörer i lantbruket. Detta skulle möjliggöra en effektivare kunskapsspridning och en mer omfattande tillämpning av forskningsresultat.

Vad gäller framtida forskningsbehov ges endast en översiktlig bild av behoven med exempel på viktiga forskningsområden. Bland annat vill man se mer systemforskning där många aspekter som produktion, miljö, djurvälfärd och ekonomi inkluderas. Stora utmaningar såsom en hållbar växtnäringsförsörjning med ett ökat kretslopp mellan stad och land lyftes också fram. Vidare gavs exempel på ett antal nyckelområden där det genomförts en hel del forskning, men där fortsatta insatser är mycket viktiga för en fortsatt positiv utveckling av ekologisk produktion. Exempel är en effektivare ogräskontroll, behov av växtskyddsstrategier i trädgårdsodlingen, nya resurseffektiva gödselmedel, nya fodermedel till gris och fjäderfä och fortsatt forskning om djurhälsa i olika ekologiska system. Samtliga intervjupersoner efterfrågade tätare samarbete mellan rådgivare och forskare och även med andra aktörer i branschen, exempelvis marknadsaktörer.

Till sist poängteras ett behov av ökad samordning av den ekologiska forskningen, mellan finansiärer och bland forskare och att det finns ett fortsatt behov av riktade medel till forskning om ekologiskt lantbruk. Det finns även behov av en djupgående analys och prioritering av de aktuella kunskapsbehoven inom sektorn.

Authors/Creators:Wivstad, Maria and Hagström, Eva
Title:Forskning om ekologiskt lantbruk
Subtitle:kartläggning, relevans och framtida behov
Year of publishing :2018
Number of Pages:39
Place of Publication:Uppsala
Publisher:Centrum för ekologisk produktion och konsumtion (EPOK), Sveriges laantbruksuniversitet
Language:Swedish
Publication Type:Report
Article category:Other scientific
Full Text Status:Public
Agris subject categories.:F Plant production > F01 Crop husbandry
Subjects:(A) Swedish standard research categories 2011 > 4 Agricultural Sciences > 405 Other Agricultural Sciences > Other Agricultural Sciences not elsewhere specified
(A) Swedish standard research categories 2011 > 4 Agricultural Sciences > 401 Agricultural, Forestry and Fisheries > Agricultural Science
Keywords:ekologiskt lantbruk, kartläggning
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-p-98829
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-p-98829
ID Code:16198
Faculty:NJ - Fakulteten för naturresurser och jordbruksvetenskap
Department:(NL, NJ) > Dept. of Crop Production Ecology
Deposited By: SLUpub Connector
Deposited On:14 Jun 2019 13:49
Metadata Last Modified:14 Jun 2019 13:49

Repository Staff Only: item control page

Downloads

Downloads per year (since September 2012)

View more statistics

Downloads
Hits