Home About Browse Search
Svenska


Värdväxters betydelse för andra organismer – med fokus på vedartade värdväxter

Sundberg, Sebastian and Carlberg, Tomas and Sandström, Jonas and Thor, Göran, eds. (2019). Värdväxters betydelse för andra organismer – med fokus på vedartade värdväxter. Uppsala: (NL, NJ) > Swedish Species Information Centre, Sveriges lantbruksuniversitet. ArtDatabanken Rapporterar ; 22
[Report]

[img] PDF
2MB

Abstract

Träd och andra växter är viktiga för en rad andra arter, där gran, tall och ek vardera hyser omkring 1 000 arter av svampar, lavar, mossor och ryggradslösa djur. Även mindre växter hyser många arter, exempelvis blåbär med närmare 100. Denna rapport analyserar värdväxtberoenden för svenska träd och andra växter i syfte att peka ut de som är särskilt viktiga. Sentida trädskadegörare, som alm- och askskottsjukan, påverkar ett stort antal arter utöver själva träden. Klimatförändringar och ökad handel riskerar att leda till att fler allvarliga växtskadegörare når Sverige. Miljöer med en mångfald av trädarter och andra växter innebär oftast en mycket stor rikedom av anknutna arter, varav flera är viktiga för att upprätthålla ekosystemtjänster av olika slag. Invasiva växtarter har ofta få arter knutna till sig, något som sannolikt bidrar till att de snabbt kan spridas i landskapet. Rapportens innehåll är högaktuellt och viktigt för svensk natur- och miljövård.

Kärlväxterna utgör näringsbasen för nästan allt liv på land. Många organismer är mer eller mindre specialiserade och beroende av enskilda växtarter eller växtsläkten. Om dessa värdväxter minskar kraftigt eller till och med försvinner, vilket nu sker med almar och ask till följd av invasiva trädskade görare, riskerar många värdberoende arter att drabbas starkt eller helt försvinna genom så kallat samutdöende. Denna rapport har tillkommit för att öka förståelsen för betydelsen av olika växter som värdar för en stor del av vår biologiska mångfald, med fokus på vedartade växter.

Under 2015–2017 klassades värdväxter för arter knutna till växter, särskilt till vedartade växter i ArtDatabankens artfaktadatabas, utifrån tillgänglig kunskap i litteratur och hos experter. Totalt finns nu ca 10 500 arter med värdväxtklassning i Artfakta (http://artfakta.artdatabanken.se/). Varje värdberoende art klassades utifrån vilken betydelse enskilda värdväxter har för den, hur den värdberoende artens relation ser ut till värdväxten och vilken växtdel samt vilket stadium i värdväxtens livscykel som nyttjas. Resultaten av klassningarna redovisas per organismgrupp och växtsläkte eller -art, andelen rödlistade arter samt hur antalet värdberoende arter och deras grad av specialisering varierar med värdväxternas utbredning och mängd, historik i Sverige och livslängd. Arter knutna till olika trädslag är redan idag sökbara i Artfakta. Framöver kommer även arter knutna till andra arter än träd att vara sökbara.

Generellt är de flesta inhemska träd viktiga för ett stort antal värdberoende arter i Sverige. Gran utmärker sig som viktig för flest arter (1 100), följd av tall (920), ekar (880), björkar (810), viden (640), bok (640) och popplar (främst asp; 630). Svampar (2 500 arter), fjärilar (2 300), skalbaggar (2 200), halvvingar (1 200), steklar (800), lavar (600) och tvåvingar (300) är de organismgrupper inom vilka flest arter har värdväxtklassats. Antalet värdberoende arter på en viss växt förklaras till stor del av hur vanlig växten är, hur gammal en värdindivid kan bli, och hur länge växten har funnits i landet. Graden av
värdväxtspecificitet hos de värdberoende arterna förklaras av vilka delar av värdväxten som nyttjas. Arter som nyttjar mjuka växtdelar (t.ex. blad och finrötter) är mer specialiserade än arter som nyttjar ved och bark av levande vedartade växter, och minst specialiserade är de arter som nyttjar död ved. På motsvarande sätt faller graden av specialisering på en viss värdväxt i ordningen: örter och stråväxter (50–80 % av de värdberoende arterna är specialiserade på ett växtsläkte) > buskar och ris (30–70 %) > barrträd (30–60 %) > lövträd (20–50 %).

Hos almar och ask är drygt 50 % av de värdberoende arterna (varav många lavar och mossor) rödlistade, vilket delvis förklaras av att träden själva är rödlistade. Även bok, ekar, lind, gran och hassel hyser många rödlistade arter (30–40% av arterna knutna till dessa är rödlistade). De rödlistade värdberoende arterna är inte jämnt fördelade över värdväxternas utbredningsområden utan ofta koncentrerade till vissa områden. Gran, tall, björkar och viden har hyser flest rödlistade arter i norra Sverige och de sydliga trädslagen (ekar, bok, almar och ask) i Skåne och Västergötlands län.

Utöver träden är flera arter eller släkten av buskar, ris, örter, halvgräs och gräs viktiga för många arter. Flest arter hyser prunusar (130 arter; särskilt slån), starrar (119), odonsläktet (118; främst blåbär och odon), malörter (87; särskilt fältmalört), rosor (77), rubusar (75) och röllikor (61).

Slutsatsen av rapporten är att en mångfald av växtarter i olika stadier bidrar till en hög artrikedom av värdberoende arter. Miljöer som solbelysta bryn med många arter av buskar och lövträd, flerskiktade blandskogar samt artrika gräsmarker med en del buskar och träd är viktiga livsmiljöer för många arter. Alternativa nyttjanden av skogen, och alternativa skogsbruksformer som gynnar förekomst av fler träd-, busk- och andra växtarter i flerskiktade och olikåldriga bestånd, leder till att åtskilliga värdberoende arter i sin tur gynnas. Artrika skogsekosystem bör dessutom leda till högre motståndskraft mot klimatförändringar och andra katastrofer, så att skogens ekosystemtjänster kan upprätthållas. Många rödlistade arter är knutna till grova gamla träd, vilket innebär att åtgärdsp met för särskilt skyddsvärda träd fyller en viktig funktion. För att undvika samutdöenden bör man:
1. motverka att nya invasiva trädskadegörare kommer in i landet
2. bekämpa och begränsa skadeutbrotten om och när det är möjligt (som med almsjukan på Gotland),
3. anpassa skötseln efter rådande kunskapsläge, och
4. att inom Sverige eller i samarbete med andra länder arbeta med att ta fram resistenta genotyper av berörda arter. Det är också viktigt att det finns en bred beredskap i samhället (lagstiftning, ansvarsfördelning och resurser) för att snabbt ta fram kunskap om och åtgärdsplaner för att förhindra spridning av nya invasiva skadegörare.

Editors:Sundberg, Sebastian and Carlberg, Tomas and Sandström, Jonas and Thor, Göran
Title:Värdväxters betydelse för andra organismer – med fokus på vedartade värdväxter
Alternative abstract:
LanguageAbstract
UNSPECIFIED

Vascular plants constitute a fundamental food source for virtually all other terrestrial species. Many organisms are more or less specialised and dependent on a single plant species (or genus). If such host plants decrease dramatically, or go extinct, many species that depend on them are also likely to decline strongly, or vanish through so-called co-extinction. This is currently happening to many species associated with elms Ulmus spp. and Ash Fraxinus excelsior, as these tree species are undergoing a rapid decline due to alien, invasive fungal pathogens. The purpose of this report is to increase the understanding of how important vascular plants (notably trees) are as hosts to a large part of Swedish biodiversity. The report is the first ever to encompass the relationships between host plants and their associated species across multiple organism groups. During 2015–2017, the relationships between host plants and the species associated with them – based on available information in literature and among experts – were classified and entered into the database Artfakta (http://artfakta.artdatabanken.se/), which currently comprises data on c. 10,500 host-dependent species.

For each species-host plant relationship, we classified the importance of the host plant, the nature of the relationship, as well as which part(-s) of the host plant is being used by the species. The results of these classifications are displayed for each group of species and for each host plant taxon. The proportion of red-listed, host-dependent species is presented, as well as the way in which the number of host-dependent species and their degree of host specificity varies with the abundance and distribution of the host plants, their longevity and residence times in Sweden. The species associated with trees are already searchable in Artfakta, and in the future species associated with other hosts will also be searchable.

Generally speaking, most indigenous tree species are important to a large number of Swedish species. Norway Spruce Picea abies has the highest number of host-dependent species (1,100), followed by Scots Pine Pinus sylvestris (920), oaks Quercus (880), birches Betula (810), willows Salix (640), Beech Fagus sylvatica (640) and poplars (notably Aspen Populus tremula; 630). The organism groups with the highest number of classified species associations are fungi (2,500 species), butterflies and moths (2,300), beetles (2,200), hemipterans (1,200), hymenopterans (800), lichens (600) and dipterans (300). The number of species associated with a particular host plant is largely explained by the abundance, longevity and residence time of the host plant in the country. The degree of host specificity of the classified species depends mainly on which part of the plant is used. Species utilizing soft plant tissue (e.g. leaves and rootlets) tend to be more specialized than those utilizing bark and wood of living ligneous plants, whereas species utilizing dead wood are less strongly linked to a single host taxon. Analogously, the degree of specificity drops from herbaceous plants (50–80 % of the host-dependent species are
linked to a single host genus) > shrubs and sprigs (30–70 %) > conifers (30–60 %) > deciduous trees (20–50 %).

Slightly more than 50 % of the species associated with elms and Ash are red-listed, which is largely explained by the fact that the host trees are also red-listed. A substantial portion (30–40 %) of the species associated with Beech, oaks, limes Tilia, Norway Spruce and Hazel Corylus avellana are also included in the 2015 Swedish Red List. The red-listed species tend to be concentrated to certain parts of their host plants' distributions. The number of red-listed species associated with Norway Spruce, Scots Pine, birches and willows is highest in northern Sweden, while those associated with southern tree species (oaks, Beech, elms and Ash) occur primarily in the counties of Skåne and Västergötland.

Several species or genera of shrubs, sprigs, forbs and graminoids are also important to numerous associated species. Of these, Prunus (notably Blackthorn P. spinosa) has the highest number of host-dependent species (130), followed by Carex (119), Vaccinium (notably Bilberry V. myrtillus and Bog Bilberry V. uliginosum; 118), Artemisia (notably Field Wormwood A. campestris; 87), roses Rosa (77), Rubus (75) and Achillea (61).

Thus, sites with a large number of plant species at various life stages are likely to harbour a high biodiversity also among the host-dependent species. Sun-exposed forest edges with many tree and shrub species, mixed forests with a multilayered structure, and species-rich grasslands with intermixture of shrubs and trees are habitats vital to many species. Alternative forestry methods promoting multilayered stands with a high diversity of tree, shrub and herb species and trees of varying age will lead to a high diversity also among the host-dependent species. In addition, such species-rich forest ecosystems are probably more resistant to climate changes and other natural disasters, and their greater resilience will enable them to maintain vital ecosystem services. Many red-listed species are associated with large, old trees, which underlines the importance of the Swedish action plan for trees of high conservation values. In order to avoid co-extinctions, it is important to:
1. Counteract introduction of new, invasive alien tree pests and pathogens
2. If possible, control and limit outbreaks of such diseases (cf. Dutch elm disease on the island of Gotland) 3. Adapt the management to the current state of knowledge, and (as a last resort)
4. Develop pathogen-resistant tree hybrids, which may serve as “lifeboats” for the organisms dependent on threatened tree species. It is also important for society as a whole to maintain a general alert in terms of legislation as well as allocation of responsibilities and resources, enabling us to take swift action against new, invasive alien pest and pathogens.

Year of publishing :2019
Number:22
Number of Pages:52
Place of Publication:Uppsala
Publisher:ArtDatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet
Associated Programs and Other Stakeholders:SLU - Environmental assessment > Programme Biodiversity
ISBN for printed version:978-91-87853-41-8
ISBN for electronic version:978-91-87853-42-5
ISSN:1402-6090
Language:Swedish
Publication Type:Report
Article category:Other scientific
Full Text Status:Public
Agris subject categories.:H Protection of plants and stored products > H01 Protection of plants - General aspects
H Protection of plants and stored products > H10 Pests of plants
L Animal production > L72 Pests of animals
Subjects:(A) Swedish standard research categories 2011 > 1 Natural sciences > 106 Biological Sciences (Medical to be 3 and Agricultural to be 4) > Ecology
(A) Swedish standard research categories 2011 > 1 Natural sciences > 106 Biological Sciences (Medical to be 3 and Agricultural to be 4) > Botany
(A) Swedish standard research categories 2011 > 1 Natural sciences > 106 Biological Sciences (Medical to be 3 and Agricultural to be 4) > Zoology
Keywords:vedartade värdväxter, invasiva arter, biologisk mångfald
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-p-101251
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-p-101251
ID Code:16290
Faculty:NJ - Fakulteten för naturresurser och jordbruksvetenskap
Department:(NL, NJ) > Swedish Species Information Centre
Deposited By: SLUpub Connector
Deposited On:28 Aug 2019 13:23
Metadata Last Modified:28 Aug 2019 13:23

Repository Staff Only: item control page

Downloads

Downloads per year (since September 2012)

View more statistics

Downloads
Hits