Home About Browse Search
Svenska


Inventering av viltskador på planterad tall 2-5 vegetations-perioder efter plantering i de tre Smålandslänen

Andersson, Mikael and Wallertz, Kristina (2019). Inventering av viltskador på planterad tall 2-5 vegetations-perioder efter plantering i de tre Smålandslänen. Asa: (S) > Unit for Field-based Forest Research, Sveriges lantbruksuniversitet. Rapport (Sveriges lantbruksuniversitet, Enheten för skoglig fältforskning) ; 20
[Report]

[img] PDF
13MB

Abstract

De senaste decennierna har vilt, främst älg och rådjur, genom betning, fejning m.m. orsakat stora skador i unga tallbestånd. I älgbetesinventeringen (ÄBIN) redovisas skadenivåer av färska viltskador på 13–18 % för de tre smålandslänen under säsongen 2017/2018 och andelen oskadade tallar var under 50 %. De höga skadenivåerna har lett till att en hög andel av de marker som är lämpliga för tall- eller barrblandskog föryngras med gran. ÄBIN utförs i bestånd med en medelhöjd mellan 1–4 meter, så vi vet inte hur viltskadorna ser ut i yngre bestånd.

I denna studie har 45 lokaler (bestånd), som helt eller delvis planterades med tall under åren 2014–2017, viltskadeinventerats, för att se hur viltskadesituationen var i bestånd som är yngre än de som inventeras i ÄBIN. Lokalerna var belägna i smålandslänen, d.v.s. Jönköpings, Kronobergs och Kalmar län, men de var inte jämt fördelade mellan länen utan ca 2/3 låg i Kalmar län. Efter att lokalerna planterats har Södra Skog under den efterföljande sommaren utfört en planteringsuppföljning genom att lägga ut ett systematiskt provytenät på varje lokal. Dessa provytor, totalt 550 stycken, har i denna studie återbesökts under senhösten 2018 för att registrera antal huvudstammar och viltskador på tallföryngringen.

Vid bedömningen av huvudstammar har främst hänsyn tagits till plantornas storlek och inte förekomst av skador. De skador som registrerats i studien var antal av vilt stamskadade (toppskottsbete, stambrott eller fejning) tallar per provyta och antal sidoskottsbetade tallar. Viltskaderegistreringen gjordes separat för planterade och självföryngrade tallplantor. Stamskadorna delades upp i tre åldersklasser; gammal skada (före vintern 2017/2018), årsskada (vintern 2017/2018) och färsk skada (hösten 2018). För planterade tallar registrerades även antal flerstammiga plantor samt stamskador av annan eller okänd orsak. För att en planta skulle räknas som betad måste bettens snittyta kunnat identifieras och för att räknas som flerstammig skulle stammen ha delat sig max 5 cm över markytan.

Av de 550 inventerade provytorna återfanns tall på 512 stycken och där utfördes registrering av huvudstammar och viltskador. Antalet huvudstammar av planterad tall var i genomsnitt 1 500–1 800 stammar/ha i de tre länen, men på lokalnivå varierade det mellan 500 och 2 700 stammar/ha. Totalt över alla tre länen var andelen planterade huvudstammar av tall 85 % av antalet planterade plantor.

Betesrelaterade stamskador observerades på 36 av de 45 lokalerna. Antalet stamskadade plantor var högst i Jönköpings län, med 600–700 plantor/ha med gamla skador och knappt hundra färre plantor med årsskador. I medeltal för alla lokaler hade ca 300 plantor/ha gamla skador och 250 plantor/ha var årsskadade. Det är dock stor variation mellan lokaler från inga stamskadade plantor till över 1 500 plantor/ha. För de olika planteringsåren var andelen planterade tallar med gamla skador 5–25 %. Den högsta andelen återfanns i de äldsta planteringarna och den lägsta i de senast planterade. I medeltal för alla lokaler var 269 planterade tallplantor per hektar flerstammiga och 690 plantor per hektar hade skadats av annan eller okänd orsak. Antalet oskadade plantor var i medeltal 868 plantor/ha och varierade mellan 700–1 100 plantor/ha på länsnivå.

På länsnivå uppgick de planterade huvudstammarna av tall till 77–85 % av antalet plantor registrerade i plantuppföljningen. Tillsammans med de självföryngrade stammarna av tall borde det vara möjligt att skapa framtida talldominerade bestånd på de flesta lokalerna, om tallen gynnas vid den framtida skötseln och de inte drabbas av ytterligare skador som stör deras utveckling. Antagandet att det inte ska uppstå några framtida skador är väl optimistiskt, om man ser på de skadenivåer som observerats i denna studie och betänker att det är många år tills bestånden uppnår betessäker höjd.

Authors/Creators:Andersson, Mikael and Wallertz, Kristina
Title:Inventering av viltskador på planterad tall 2-5 vegetations-perioder efter plantering i de tre Smålandslänen
Alternative abstract:
LanguageAbstract
UNSPECIFIED

During the latest decades, large herbivores, mainly moose and roe-deer, have caused severe damage in young Scots pine (Pinus sylvestris, L.) stands by browsing, bark stripping and fraying. In ÄBIN (a Swedish moose-browsing inventory), levels of damage, mainly by moose, is monitored. In the counties of Jönköping, Kalmar and Kronoberg, 13–18% of the pines had new damages after the season 2017/2018 and there was less than 50% of undamaged pines. The high level of damage has resulted in sites suitable for pine or mixed coniferous forests have been regenerated with Norway spruce. ÄBIN is carried out in stands with a mean height of 1–4 meters, so we don’t know how severe the damage is in younger stands.

In this study, an inventory was carried out to examine the level of damage in young stands not included in ÄBIN. Forty-five sites (stands) that had been completely or partly planted with pine seedlings in the years 2014–2017 were included in the study. The sites were located in the counties of Jönköping, Kalmar and Kronoberg, in southern Sweden, but they were not equally distributed between the counties, as 2/3 of the sites were located in the county of Kalmar.

In the summer after the sites were planted, an inventory of planting quality was carried out by the company Södra Skog, where they used systematically distributed sample plots on each site. These plots, 550 plots in total, were revisited during late autumn of 2018, to assess the number of main stems and the occurrence of damage by large herbivores in the pine plantations.

When assessing the number of main stems, greatest consideration was taken to seedling height and occurrence of damage was less important. Damage was recorded as number of seedlings per plot damaged by large herbivores. It was divided into stem damage or browsing of lateral shoots and separate records were kept for planted and naturally regenerated seedlings. The stem damage was also divided into classes of when they occurred as: old (prior to winter of 2017/2018), last (during the winter of 2017/2018) and fresh (autumn of 2018). For planted pine, the number of multi-stem seedlings were recorded as well as the number of seedlings with other or unknown stem damages.

Of the 550 sample plots, pine seedlings were found on 512 plots. On these, the number of main stems and damage were recorded during the 2018 inventory. The number of main stems of planted pine was on average 1 500–1800 stems per hectare in the three counties, but on site level it ranged from 500 to 2 700 stems per hectare. In total, the proportion of main stems of planted pine was 85% of the numbers planted.

Stem damage by large herbivores was observed on 36 of the 45 sites. The number of seedlings with stem damage was highest in the county of Jönköping, with 600–700 seedlings per hectare of old damages and about one hundred less with damage from the last winter. Mean number of seedlings with old damages for all sites was about 300 seedlings per hectare and 250 were damaged the previous winter. But, there was a big variation between sites, from sites without any damage to sites with damage on 1 500 seedlings per hectare. For the different years of planting, the level of old stem damages was 5–25% of the number of seedling planted. The highest proportion of damaged seedlings was found on sites planted in 2014 and the lowest in the most recently planted sites. On average 269 seedlings per hectare had multiple stems and on 690 seedlings other or unknown agents had caused stem damage. On average 868 seedlings per hectare were undamaged and on county level it varied between 700 and 1 100 seedlings per hectare.

The proportions of planted main stems were 77–85% of the number of planted seedlings found in the planting quality inventory. Together with naturally regenerated pines it should be enough seedlings to shape a pine dominated stands on most sites in the future, if pine is favored in future silvicultural treatments and no more damage occurs. Although, it must be considered a bit optimistic to assume the absence of future damage, considering the damage levels reported here and with many years until the pines have reached a size where damage by large herbivores has come to an end.

Year of publishing :2019
Number:20
Number of Pages:15
Place of Publication:Asa
Publisher:Enheten för skoglig fältforskning, Fakulteten för skogsvetenskap, Sveriges lantbruksuniversitet
Language:Swedish
Publication Type:Report
Article category:Other scientific
Full Text Status:Public
Agris subject categories.:K Forestry > K01 Forestry - General aspects
Subjects:(A) Swedish standard research categories 2011 > 4 Agricultural Sciences > 401 Agricultural, Forestry and Fisheries > Forest Science
Keywords:browsing, Scots pine, seedlings, planting
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-p-101447
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-p-101447
ID Code:16309
Faculty:S - Faculty of Forest Sciences
Department:(S) > Unit for Field-based Forest Research
Deposited By: SLUpub Connector
Deposited On:06 Sep 2019 09:02
Metadata Last Modified:06 Sep 2019 09:02

Repository Staff Only: item control page

Downloads

Downloads per year (since September 2012)

View more statistics

Downloads
Hits