Home About Browse Search
Svenska


Arbetsmiljö, hälsa och säkerhet bland renskötare i svenska Sapmí

Lunner Kolstrup, Christina and Lavesson, Lillian and Zachrison, Mozhgan (2019). Arbetsmiljö, hälsa och säkerhet bland renskötare i svenska Sapmí. Alnarp: (LTJ, LTV) > Department of Work Science, Business Economics, and Environmental Psychology, Sveriges lantbruksuniversitet. Landskapsarkitektur, trädgård, växtproduktionsvetenskap: rapportserie ; 2019:8
[Report]

[img] PDF
12MB

Abstract

Renskötsel omfattar arbete med insamling, märkning, drivning, bevakning och utfordring av renar, året runt i alla sorters väder på betesområdena i skog, mark och på fjäll. Kalvmärkning som sker i juni till juli, renskiljning och slakt från september till januari liksom kantbevakning hösten och vintern samt rovdjursbevakning under året inte minst när kalvarna föds är arbetsintensiva perioder, med riskfaktorer som hög fysisk arbetsbelastning och riskfyllt arbete under tuffa klimatiska förhållanden. En sämre lönsamhet i dagens renskötsel, ökade krav från omgivande samhälle och förändringar i betesområdenas miljöer som förändrat skogsbruk, utbyggnation av vindmöllor och utökning av gruvdrift utgör ytterligare psykosociala och ekonomiska påfrestningar för svenska renskötare. Detta har utan tvekan påverkat renskötarnas arbetsmiljö, hälsa, säkerhet och liv i allmänhet. Trots detta har renskötares arbetsvillkor inte studerats i någon större utsträckning.

Syftet med projektet var att öka kunskapen kring arbetsmiljö, hälsa och säkerhet i renskötseln och tillsammans med renskötare utarbeta förslag till åtgärder och informationsmaterial för att förbättra arbetsförhållanden, och minska risken för belastningsbesvär och skador.

Projektet var en tvärvetenskaplig studie med Grounded Theory som metodologisk ansats och involverade forskare från SLU i Alnarp med kompetens inom arbetsmiljö, hälsa och säkerhet, ergonomi och organisationslära. Projektet inleddes med en referensgrupp bestående av representanter från det samiska samhället. Projektets inriktning valdes i samråd med referensgruppen att fokusera på fysisk belastning, olycksfalls förekomst och prevention, samt arbetsorganisation. I studien användes en enkät, fokusgrupps‐ och individuella intervjuer samt observationsstudier. Etisk prövning för projektet söktes och godkändes av Regionala Etikprövningsnämnden våren 2015 (Dnr 2015/219). Samtliga deltagare i projektet informerades om projektet, innebörden av deltagande och gav skriftligt samtycke för medverkande.

Studien påbörjades med en fokusgruppsintervju omfattande 6 renskötare med syftet att få en allmän bild av en renskötares arbetsförhållande under ett arbetsår. I samarbete med denna fokusgrupp utarbetades en enkät omfattande 46 frågor om arbetsförhållande, hälsa, arbetsbelastning, fysiska besvär samt olycksfallsrisker och arbetsorganisation. Enkäten skickades till 1388 personer via Svenska Samernas Riksförbund medlemsregister (SSR). Sammanlagt returnerades väl besvarade enkäter från 295 aktiva renskötare. Fältstudierna genomfördes i tre samebyar med videofilmning och individuella intervjuer av det fysiska arbetet, olycksfall, tillbud och arbetsorganisation vid kalvmärkning respektive renskiljning. Videofilmerna utgjorde underlag till biomekanisk analys för beräkning i ALBA, ett datorbaserat analysverktyg, och tillsammans med observationerna i fält gavs underlag att bedöma risken för skadlig inverkan av arbetsmomenten. En andra fokusgrupp hölls med 4 renskötare och här formulerades en kravspecifikation på (snö)skoter som arbetsfordon. En tredje fokusgrupp med 18 renskötare hölls vid projektslut med fokus att presentera, återkoppla, diskutera och förankra projektresultaten.

Enkätresultaten, omfattande 295 renskötare (87% män), visade att vibrationer (62%), klimat (61%), motorgaser (53%), buller (44%), damm (42%) och ljus (37%) var fysiska arbetsmiljöfaktorer som renskötarna regelbundet upplevde besvärande. Svåra arbetsställningar (66%), tunga lyft (64%) och repetitivt arbete (49%) rapporterades ofta som anledning till fysiska besvär. De tre mest fysiskt krävande arbetsmoment var manuell hantering av renar (97%), motorfordonskörning (fyrhjuling, motorcykel och (snö)skoter) (87%) och lyft av tunga bördor (41%).

Belastningsbesvär rapporterades ofta i axlar (72%), nedre rygg (65%), nacke (61%), händer/handleder (53%) och knän (51%). Endast 10% av renskötarna var helt besvärsfria. 10 Två tredje delar av renskötarna hade någon gång skadats i arbetet och detta i samband med motorfordon (48%) och renar (34%); 31% av renskötarna hade permanenta hälsoproblem orsakat av skadorna. Renskötsel upplevdes som ett farligt yrke (92%) och 85% arbetade ofta ensamma i skogen eller på fjället. Motorfordon användes av 95%, men endast 31% hade en särskild utbildning i att använda dessa. Trots enkätens låga svarsfrekvens, bekräftades enkätresultaten av intervjuerna och fältstudierna. Bland de 12 intervjuade och videofilmade renskötare var ingen besvärsfri, alla (100 %) hade under det senaste året haft besvär från skuldra/axlar och 91 % från rygg och nacke. De flesta intervjuade renskötare saknade formell yrkesutbildning, nätverk med användbara partners och upplevde ett behov av nya sätt att lära sig och sprida kunskap.

Resultaten från de biomekaniska beräkningarna visade att ryggkompression vid knäsittande över renkalv vid kalvmarkering var mellan 1300‐2400 Newton (N) och mellan 1800‐3100 N i stående position med böjd rygg. Ryggkompressionen ökade ju djupare renskötaren böjde sig över kalven och dessa nivåer låg nära NIOSH‐gränsvärde på 3400 N (då åtgärder behöver vidtas för att minska risken för belastningsbesvär). Vid renskiljning, där renskötarna oftast ensamma fångade in renen, som därefter drogs av två tillsammans 7‐ 15 m från en större till en mindre fålla låg nivåerna på 2500‐2800 N. Kompressionsnivåer på 3400 N beräknades bli uppnådda om den vuxna renen gjorde motstånd redan vid en kraft på 120 N eller mer (en vuxen ren väger 60‐90 kg). I ALBA beräkningssystem kan inte belastningen från rotation (vridrörelse) i ryggen beräknas, vilket troligen innebär att de fysiska belastningarna underskattas.

Resultaten visar att renskötselarbete är riskfyllt och det förkommer arbetsmoment med alltför hög fysisk belastning med risk för belastningsbesvär och skador. Motorfordon används i stor utsträckning året runt under långa arbetspass och svåra förhållanden. Detta innebär statisk och ergonomisk påfrestande arbetsställningar och exponering för fordonsrelaterade vibrationer, vilket kan ge upphov till belastningsskador samt ökat olycksfallsrisk. De flesta renskötare har genom överlämnad kunskap och erfarenhet i generationer lärt sig hur de kan arbeta på ett hållbart, hälsosamt och säkert sätt; och att vara same och renskötare är för detta ursprungsfolk ett värdefullt kulturarv och livsstil. Ytterligare åtgärder är emellertid nödvändiga för genomförandet av goda arbetstekniker, hur man förebygger skador, utveckling av ergonomiska motorfordon och lämplig personlig skyddsutrustning för att förbättra renskötarnas arbetsmiljö, hälsa och säkerhet. En nyckel faktor för projektets framgång har varit det kontinuerliga deltagande, engagemang och diskussioner med renskötare om projektets fokus, metodval, konsekvenserna av projektresultaten och hur dessa kan implementeras inom renskötseln.

Authors/Creators:Lunner Kolstrup, Christina and Lavesson, Lillian and Zachrison, Mozhgan
Title:Arbetsmiljö, hälsa och säkerhet bland renskötare i svenska Sapmí
Year of publishing :2019
Number:2019:8
Number of Pages:139
Place of Publication:Alnarp
Publisher:Fakulteten för landskapsarkitektur, trädgårds- och växtproduktionsvetenskap, Sveriges lantbruksuniversitet
ISBN for printed version:978-91-576-8967-2
Language:Swedish
Publication Type:Report
Article category:Other scientific
Full Text Status:Public
Agris subject categories.:L Animal production > L01 Animal husbandry
T Pollution > T10 Occupational diseases and hazards
Subjects:(A) Swedish standard research categories 2011 > 4 Agricultural Sciences > 405 Other Agricultural Sciences > Agricultural Occupational Health and Safety
Keywords:arbetsmiljö, hälsa, säkerhet, renskötare, svenska Sapmí
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-p-101485
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-p-101485
ID Code:16313
Faculty:LTV - Fakulteten för landskapsarkitektur, trädgårds- och växtproduktionsvetenskap
Department:(LTJ, LTV) > Department of Work Science, Business Economics, and Environmental Psychology
Deposited By: SLUpub Connector
Deposited On:09 Sep 2019 11:26
Metadata Last Modified:09 Sep 2019 11:26

Repository Staff Only: item control page

Downloads

Downloads per year (since September 2012)

View more statistics

Downloads
Hits