Home About Browse Search
Svenska


Rethinking power in participatory planning

towards reflective practice

Westin, Martin (2019). Rethinking power in participatory planning. Diss. (sammanfattning/summary) Uppsala : Sveriges lantbruksuniv., Acta Universitatis Agriculturae Sueciae, 1652-6880 ; 2019:78
ISBN 978-91-7760-474-7
eISBN 978-91-7760-475-4
[Doctoral thesis]

[img] PDF
8MB

Abstract

High hopes for democracy and sustainability are placed on participatory planning. Policy makers and scholars argue that broad participation can revitalise democracy and tackle sustainability challenges. Yet, critics claim that power asymmetries stand in the way of realising the potential of participatory planning. In the everyday practices of planning, this controversy comes to a head. Here, planners interact with citizens, politicians and developers around making choices about places and societies. Planners’ practices are contested and they are challenged by the complexity of power relations. They need conceptual tools to critically reflect on what power is and when it is legitimate. Reflective practice is a prerequisite for making situated judgements under conditions of contestation.

Yet, the planning theories, which are most influential in practice, have not been developed with the intention of conceptualising power. Rational planning theory, which still is influential in practice, largely reduces planning into a technical power-free activity. Communicative planning theory, which underpins participatory practices, instead suggests that expert power ought to be complemented by inclusive dialogue. This theory criticises hierarchical power relations as domination, without providing elaborated understanding of other facets of power. Hence, the conceptual support for reflective practice is too reductive.

The aim of this thesis is to rethink power in participatory planning by developing concepts that can enable reflective practice. I draw on power theory and explore the utility of treating power as a family resemblance concept in participatory planning. Applying this plural view, I develop a family of power concepts, which signifies different ideas of what power is. The usefulness of this “power family” is tested through frame analysis of communicative planning theory and Swedish participatory planning policy and practice.

The result of the research is a family of power concepts that can enable reflective practice. ‘Power to’ signifies a dispositional ability to act, which planning actors derive from social order. This ability can be exercised as consensual ‘power with’ or as conflictual ‘power over’. The latter is conceptualised as an empirical process which, on a basic level, can be normatively appraised as illegitimate or legitimate.

This thesis contributes to planning theory and environmental communication by problematising reductive notions of power and, as an alternative, rethinking power as a family resemblance concept. This theoretical contribution matters to planning practice as it can enable planners to develop their ability to be sensitive to what a situation requires, i.e. to acquire practical wisdom (phronesis).

Authors/Creators:Westin, Martin
Title:Rethinking power in participatory planning
Subtitle:towards reflective practice
Alternative abstract:
LanguageAbstract
Swedish

Det finns höga förväntningar på medborgardialoger. Politiker, forskare och planerare argumenterar för att medborgardeltagande i samhällsplanering kan förnya demokratin och bidra till hållbar utveckling. Kritiker hävdar dock att ojämlika maktrelationer står i vägen för att förverkliga förväntningarna. För dem är medborgardialoger naiva eller till och med manipulativa. I medborgardialogens vardagspraktik ställs maktrelationer på sin spets. Här interagerar planerare med medborgare, politiker och andra aktörer med avsikt att förbereda och fatta beslut om platser och samhällen. Planerare ställs inför svårtydda och omstridda situationer i sin praktik. Sådana situationer kräver gott omdöme (fronesis), som kan utvecklas genom kritisk reflektion över maktrelationer.

Men de planeringsteorier som är mest använda i medborgardialogspraktiken har inte utvecklats med avsikt att konceptualisera makt. Rationell planeringsteori, som fortfarande har stort inflytande över planeringspraktiken, reducerar samhällsplanering till en teknisk och värderingsfri aktivitet. Medan den kommunikativa planeringsteorin, som underbygger medborgardialoger, istället föreskriver att experternas makt behöver kompletteras med inkluderande dialoger. Denna teori kritiserar hierarkiska maktrelationer, men tillhandahåller inte djupare föreståelse av andra aspekter av makt. Det konceptuella stödet för reflekterande medborgardialogspraktik är således begränsat.

Målet med den här avhandlingen är att tänka nytt om maktrelationer i medborgardialoger genom att utveckla koncept som kan möjliggöra reflekterande praktik. Jag använder maktteorier och prövar idén att makt kan ses som ett familjelikhetsbegrepp. Detta pluralistiska synsätt använder jag för att utveckla en familj av koncept som betecknar olika föreställningar om vad makt kan vara. I vilken utsträckning ”maktfamiljen” är användbar i reflekterande praktik prövas genom ramanalys av föreställningar om makt inom kommunikativ planeringsteori och svensk medborgardialogspolicy och praktik.

Forskningen resulterar i en familj bestående av koncept som kan möjliggöra reflekterande praktik. Konceptet ’makt att’ definieras som en dispositiv förmåga att agera som planeringsaktörer får från social ordning. Denna förmåga att agera kan utövas i konsensus som ’makt tillsammans’ eller i konflikt som ’makt över’. Det senare konceptualiseras som en empirisk process som, på en basal nivå, kan värderas normativt som ’legitim makt över’ eller ’illegitim makt över’.

Avhandlingen bidrar till planeringsteori och miljökommunikation genom att problematisera ensidiga föreställningar om makt och istället definiera makt som ett familjelikhetsbegrepp. Det här teoretiska bidraget spelar roll i medborgardialogspraktiken genom att möjliggöra för planerare att utveckla situationskänslighet och gott omdöme (fronesis).

Series/Journal:Acta Universitatis Agriculturae Sueciae (1652-6880)
Year of publishing :2019
Number:2019:78
Number of Pages:190
Place of Publication:Uppsala
Publisher:Department of Urban and Rural Development, Swedish University of Agricultural Sciences
ISBN for printed version:978-91-7760-474-7
ISBN for electronic version:978-91-7760-475-4
ISSN:1652-6880
Language:English
Additional Information:This PhD project was made possible through collaboration between the Swedish International Centre of Education for Sustainable Development (Swedesd) at Uppsala University and the Division of Environmental Communication at SLU.
Publication Type:Doctoral thesis
Article category:Other scientific
Full Text Status:Public
Subjects:(A) Swedish standard research categories 2011 > 5 Social Sciences > 506 Political Science > Public Administration Studies
(A) Swedish standard research categories 2011 > 5 Social Sciences > 503 Educational Sciences > Learning
(A) Swedish standard research categories 2011 > 5 Social Sciences > 508 Media and Communications > Communication Studies
Keywords:participatory planning, planners, power, reflective practice, frame analysis, participatory processes, participation, phronesis, communicative planning theory
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-p-102689
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-p-102689
ID Code:16462
Faculty:NL - Faculty of Natural Resources and Agricultural Sciences (until 2013)
Department:(NL, NJ) > Dept. of Urban and Rural Development
(LTJ, LTV) > Dept. of Urban and Rural Development
Deposited By: SLUpub Connector
Deposited On:25 Nov 2019 14:54
Metadata Last Modified:02 Dec 2019 14:00

Repository Staff Only: item control page

Downloads

Downloads per year (since September 2012)

View more statistics

Downloads
Hits