Epsilon Open Archive

Produktionsskogarna i södra Sverige domineras oftast av antingen tall (Pinus sylvestris)
eller gran (Picea abies). Eftersom antalet tallföryngringar har minskat den senaste tiden,
har farhågor väckts inför ett alltför ensidigt beroende av granen som produktionsträd. De
huvudsakliga anledningarna till att tallen minskar beror dels på det höga betestrycket i
samband med föryngring, men också på uppfattningen att granen är ett förhållandevis
lättskött trädslag som även tros kunna generera en högre inkomst. Målet med den här
avhandlingen var att utifrån olika perspektiv undersöka vilka potentiella risker som finns
vid ett trädslagsskifte, och framför allt att ta reda på hur det kan komma att påverka den
biologiska mångfalden. Som ett led i detta, har kärlväxter, mossor, lavar och fåglar
inventerats, i tre åldersklasser (30, 55 och 80 år) av tall- och grandominerade
produktionsbestånd i södra Sverige. Trots att flera av de vanligt förekommande arterna
återfanns i både tall- och granbestånd, så var det tydligt att de olika beståndsklasserna
hyste olika artsamhällen. (I) Täckningsgrad av kärlväxter var högre i alla åldersklasser
av tallbestånden jämfört med granbestånden. De halvljusa förhållandena som uppstår
under tallens glesare trädkrona tycks framförallt gynna nyckelarten blåbär (Vaccinium
myrtillus). Granens tätare krona verkar istället begränsa både kärlväxters utbredning och
diversitet. (II) Den mörkare och fuktigare miljön i granbestånden var istället en mer
gynnsam miljö för en större mängd olika mossarter, trots att täckningsgraden av mossor
var lika hög i både tall- och granbestånd. De talldominerade bestånden präglades
framförallt av en högre andel och mångfald av marklavar, samt sådana arter av mossor
som anpassat sig till en torrare och ljusare miljö. (III) Produktionsskogar av tall och gran
hyser till viss del överlappande, men samtidigt distinkta fågelsamhällen. Det högsta
antalet arter, samt den största mängden observerade individer fanns i de 80-åriga
granbestånden. Samma bestånd hade också en större andel lövträd och en mer komplex
beståndsstruktur än resten av produktionsbestånden, till exempel fanns det där en
jämförelsevis större mängd vertikala zoner, en högre variation av trädstorlekar samt en
större tillgång på död ved. I studie (IV) sammanfattades konsekvenserna av ett
trädslagsskifte för ett urval av olika artgrupper och ekosystemtjänster. En ökad granandel
tycks kunna leda till vissa fördelar, som en minskad mängd betesskador vid föryngring.
Samtidigt kommer förändringen att medföra en rad olika negativa konsekvenser för
biodiversitet, produktion av skogsråvara, estetiska värden och rekreationsmöjligheter. En
högre andel gran kommer också att leda till en ökad utsatthet för storm-, frost- och
torkskador, och eventuellt även en ökad risk för utbrott av sjukdomar och patogener.
Förhoppningen är att slutsatserna från den här avhandlingen, angående de många risker
som förknippas med, och som kan förväntas av, en utökad plantering av gran på
tallmarker, ska komma till nytta, för så väl beslutsfattare, som skogsägare och andra
skogliga aktörer.