Open access publications in the SLU publication database

Abstract

Det finns ett stort antal rot- och knölgrödor och många av dessa odlas på en liten areal i Sverige. Några håller på att introduceras (t.ex. sötpotatis) och kanske kan odlingen bli mer omfattande i framtiden. De flesta radodlade rot och knölgrödor har under en period i utvecklingen en stor yta av obeväxt mark som gynnar utvecklingen av ogräs och flera markbundna patogener/skadegörare, både svampar och skadedjur kan angripa flera av dessa grödor. Denna litteraturöversikt har arbetats fram inom ett fokusgrupp-projekt inom Plattform Växtskydd vid SLU 2017–2019.
För att få en rimlig avgränsning valde vi att fokusera på de för närvarande större grödorna potatis, sockerbetor, lök och morot.

Rapporten är indelad i tre delar som behandlar:
• Insekter, virus och nematoder
• Svampar, svampliknande organismer och bakterier
• Ogräs

Syftet med fokusgruppen var att i samverkan mellan forskare, rådgivare och näring beskriva de viktigaste växtskyddsproblemen i rot- och knölgrödor samt att bidra till och försöka hitta vägar till att öka finansieringen till forskning för att underlätta innovation och genomförande av ett hållbart växtskydd i dessa grödor. Vi har lagt ett särskilt fokus på potatis, lök, morötter och sockerbetor.
Några generella slutsatser om prioriterade forskningsområden:
• Behovet av forskning utifrån ett odlingssystemperspektiv (växtföljd, odlingsåtgärder etc) där man kan undersöka flera skadegörare samtidigt. Att försöka få till fler projekt med deltagardriven forskning där odlare involveras och där odlarexperiment ingår.
• Sjukdomar orsakade av svampen Rhizoctonia solani är generellt viktiga och skördeförlusterna orsakade av angrepp är dåligt kända i många fall och behöver utredas noggrannare. Svampen har ett brett spektrum av värdväxter, särskilt rot och knölgrödor och det finns interaktioner med flera andra skadegörare, t.ex. nematoder som är viktiga att studera vidare.
• Viktigt att utreda konsekvenser och ta fram alternativa metoder till bekämpningsmedel som riskerar att försvinna och en förmodad framtida generellt minskad tillgång till effektiva kemiska medel.
• Osäkerheten vad gäller ett framtida förbud för användning av glyfosat gör att utvecklingen av alternativa ogrässtrategier måste ges hög prioritet.
• Stort behov av utveckling av alternativa bekämpningsmetoder och utveckling av appliceringsteknik anpassad till dessa.
• Behov av teknisk utveckling kring prognosmodeller, sensor- och robotteknik för tidig detektion av olika skadegörare.
• Behov av studier av skadegörares spridningsbiologi (vind-vektorer-maskin-utsäde).
• Behov av bättre och säkrare diagnostik

Det finns stort behov av ökad finansiering till den tillämpningsnära växtskyddsforskningen i samverkan med rådgivning och näring.