Home About Browse Search
Svenska


Lönsamheten för odling på marginalmarker

Economic profitability of crop cultivation on marginal arable land

Nilsson, Daniel and Rosenqvist, Håkan (2019). Lönsamheten för odling på marginalmarker. Uppsala: (NL, NJ) > Dept. of Energy and Technology, Sveriges lantbruksuniversitet. Rapport (Institutionen för energi och teknik, SLU) ; 109
[Report]

[img]
Preview
PDF
1MB

Abstract

I Sverige finns idag stora arealer åkermark som brukas med låg intensitet, kanske upp till en halv miljon hektar. Fältstorlek, fältformer och bördighet varierar kraftigt, vilket i sin tur gör att lönsamheten för odling kan variera stort mellan olika fält. I projektet har fyra kommuner (Svalöv, Ronneby, Vingåker, Skellefteå) studerats med avseende på fältens areal, form, transportavstånd och avkastningsnivå. Vid antagandet att ett marginalfält kan definieras som ett skifte med träda, extensiv vallodling eller skyddszon, framkom det att Skellefteå och Vingåker hade större andel marginalfält än Svalöv och Ronneby, både när det gäller totalt antal och total åkerareal. I samtliga kommuner var den genomsnittliga arealen för marginalfälten inom intervallet 1-2 hektar. Syftet med detta projekt var att undersöka lönsamheten för odling på dessa marginalfält.

Genom att simulera maskinarbetena kan man få mer rättvisande uppgifter om tidsåtgång för varje specifikt fält, istället för att använda kapacitetsuppgifter (t.ex. utryckta i timmar per hektar) som antas gälla för alla typer av fält. I projektet har en modell vidareutvecklats för simulering av körslor på fälten. Genom simuleringarna uppskattades tidsåtgången för maskinarbeten på olika typer av marginalfält, och därefter beräknades maskinkostnaderna för dem.

Ekosystemtjänster beskriver ekosystemens direkta och indirekta nyttor och bidrag till människors välbefinnande. Små odlingsfält har visat sig vara gynnsamma med avseende på upprätthållandet av ekosystemtjänster. Exempelvis gynnas förekomsten och mångfalden av fåglar, insekter och hotade växter när arealerna blir mindre. En viktig egenskap hos fälten, med avseende på ekosystemtjänster, är hur stor omkretsen är i förhållande till arealen. En annan ekosystemtjänst är inlagring av markkol. Genom lämpligt val av odlingsmetoder och grödor har jordbruket stor potential att binda markkol och därmed fungera som en koldioxidsänka. Osäkerheterna är dock stora både vad gäller inlagrade kvantiteter och samhällsekonomiskt värde.

De ekonomiska beräkningarna visade att arronderingen har stor betydelse för vad marken bör användas till. Produktionskostnaderna var höga på marginalmarkerna, vilket innebär att det blir dyrt per kg livsmedel att använda dessa marker för livsmedelsproduktion. Därför finns det incitament att välja andra grödor och odlingsintensiteter, så att körslorna hålls nere på små fält och fält med dålig arrondering. Ett flertal av körslorna på fält med spannmål och vall hade ungefär dubbelt så hög hektarkostnad på de minsta fälten med dålig arrondering jämfört med fält på 6 ha med god arrondering.

För flera grödor, och då framförallt på mindre fält, var resultatet per hektar högre för extensiv odling jämfört med intensiv odling, medan produktionskostnaden per ton var lägre för intensiv odling jämfört med extensiv odling. Detta förklaras av att kostnaderna per ton för ökad skörd var högre än intäkterna av ökad skörd. Skillnaden i maskinkostnader per hektar mellan intensivt odlad gröda och extensivt odlad gröda var betydligt större för små fält jämfört med stora fält. Detta talar för att små fält med dålig arrondering bör odlas mer extensivt än stora fält med bra arrondering. ’Normalintensiv’ odling av ensilagevall hade klart lägre procentuell ökning av produktionskostnaden jämfört med spannmål när fälten var små och arronderingen dålig.

Studien visade också att marginalfältens betydelse kan ifrågasättas ur livsmedelsförsörjningssynpunkt, dels p.g.a. mer insatser per ton producerad vara och dels p.g.a. lägre skördar per 2 hektar. Detta leder sammantaget till höga produktionskostnader per ton producerad vara. Om man ser det krasst företagsekonomiskt, utan olika ekonomiska stöd, skulle stora delar av den mindre bördiga åkermarken, små fält och fält med dålig arrondering planteras med gran eller användas för ändamål som inte har studerats i detta projekt.

Andelen skörderelaterade kostnader sjönk när arronderingen försämrades samtidigt som andelen arealrelaterade kostnader ökade. För de undersökta grödorna hade de intensivare odlingsalternativen större andel skörderelaterade kostnader än de extensivare odlingsalternativen. Andelen arealrelaterade kostnader var större för ettåriga grödor som spannmål jämfört med fleråriga grödor som vall, rörflen och salix. Detta är en delförklaring till att spannmål odlas på bördigare jordar jämfört med t.ex. vall.

Ett stöd som baseras på skiftenas omkrets (kantmeterstöd) kan, med ett lämpligt valt stödbelopp, minska skillnaderna i lönsamhet mellan stora och små oregelbundna fält. Ett kantmeterstöd skulle, jämfört med ett arealbaserat stödsystem, både kompensera för ökade brukningskostnader och ökad leverans av ekosystemtjänster på de mindre fälten. Dessa fält skulle få högre stöd per hektar jämfört med ett stöd som är proportionellt mot arealen. Om gårdsstödet slopas och ersätts med ett kantmeterstöd, får regioner med större andel små och oregelbundna fält en större andel av det totala f.d. gårdsstödet. Med ett kantmeterstöd minskar även behovet av det s.k. kompensationsstödet, som är avsett att kompensera för mindre gynnsamma brukningsförutsättningar. När det gäller ett eventuellt kolinlagringsstöd, visade beräkningarna att ett sådant stöd skulle kunna få stor betydelse för valet av gröda, förutsatt att stödbeloppen ät tillräckligt höga (d.v.s. högre än nuvarande priser på EU:s utsläppsrätter).

Authors/Creators:Nilsson, Daniel and Rosenqvist, Håkan
Title:Lönsamheten för odling på marginalmarker
Subtitle:Economic profitability of crop cultivation on marginal arable land
Alternative abstract:
LanguageAbstract
English

In Sweden, there are large areas of arable land that are cultivated at low intensity, maybe as much as half a million hectares. The variations in size, shape and soil fertility of fields result in large variations in economic profitability of crop cultivation. In this project, four municipalities in Sweden (Svalöv, Ronneby, Vingåker and Skellefteå) were investigated regarding areas, shapes, transport distances and yield levels of arable fields. On the assumption that a marginal field can be defined as a lot with fallow land, extensive ley or is a protection zone, it was shown that the municipalities of Skellefteå and Vingåker had a higher share of marginal fields than Svalöv and Ronneby with regard to both total number and total area. The average area of marginal fields was 1-2 ha in the municipalities studied. The main aim of this project was to calculate the economic profitability of crop cultivation on such marginal fields.

Instead of using general machine capacity data (e.g. expressed in hours per hectare) in cost calculations, field-specific data on time demand and machine productivity can be obtained by simulating the machine operations. In this project, an existing simulation model was further developed to simulate in-field machine operations. By using this model, time demand for different machine operations in marginal fields was estimated. Then, the machine costs for these fields were calculated.

Ecosystem services are described as the direct and indirect contributions of ecosystems to human well-being. Small arable fields have shown to be beneficial with regard to ecosystem services. For example, the biodiversity of birds, insects and red-listed plants increases as the landscape heterogeneity increases with more small and irregular-shaped fields. One important factor in this respect is the length of the perimeter in relation to the area of the field. Another ecosystem service is the sequestration of carbon in soils. By selecting appropriate crops and cultivation practices, agriculture can act as a carbon sink. However, the quantities of carbon sequestered and the corresponding economic values are uncertain.

The economic calculations also showed that area and shape of fields strongly influenced production costs. For food, the production costs in marginal fields were high, resulting in high total costs per kg foodstuff. Therefore, there are incentives to choose crops and cultivation intensity with less in-field machine operations in small and irregular fields. Several machine operations in the cultivation of cereals and ley were twice as high in marginal fields than in fields of 6 ha with more favourable shapes.

For several crops, and foremost in small fields, the net gain per ha was higher for extensive cultivation than for intensive cultivation, while the production costs per tonne was lower for intensive cultivation. A reason was that the net increase in costs per tonne was higher than the net increase in income of a higher yield. The difference in machine costs per hectare between intensive and extensive cultivation was clearly higher for small fields compared to large fields. This implies that marginal fields should be cultivated more extensively compared to large fields. Intensive cultivation of ley for silage had, for example, a pronounced lower increase in production costs in comparison to cultivation of cereals, when small marginal fields were used.

It was shown in the study that the use of marginal fields could be questioned from a food supply perspective, partly because of more input work and input material required per tonne of product and partly because of lower yields per hectare. This altogether results in higher costs per tonne of product. Seen from a purely economic point of view, without any financial support, small and irregular-shaped fields and fields with low soil fertility should be planted with Norway spruce or used for other purposes not considered in this study. The proportion of harvest-related costs decreased when the fields were small and irregularshaped, while the proportion of area-related costs increased. For the crops studied, intensive cultivation had a larger share of harvest-related costs than extensive cultivation. The share of area-related costs was larger for annual crops, such as spring barley and winter wheat, than for perennial crops, such as ley, reed canary grass and short rotation coppice willow. This may explain why cereals, in comparison to e.g. ley, are preferred on high-fertile soils.

A support system based on field perimeters could, with a carefully adjusted sum per meter, reduce the differences in economic profitability between large fields and small and irregularshaped fields. A perimeter-based support could, compared to an area-based support, compensate for both higher production costs and higher deliveries of ecosystem services from small and irregular-shaped fields. These fields would render higher support per hectare compared to supports proportional to field area. If the current direct payment will be abandoned in the future and replaced with a perimeter-based support, regions with a high share of small and irregular-shaped fields would get a higher share of the total support. A perimeter-based support would also reduce the need of the so-called compensation support, which is used to compensate for higher costs in regions with less favourable cultivation conditions. Regarding an introduction of a carbon sequestration support, the calculations showed that such a support could have an important impact on farmers’ choices of crops and cultivations practices, provided that the support is sufficiently high (i.e. higher than the current price of EU ETS allowances).

Series/Journal:Rapport (Institutionen för energi och teknik, SLU) (1654-9406)
Year of publishing :2019
Number:109
Number of Pages:89
Place of Publication:Uppsala
Publisher:Institutionen för energi och teknik, Sveriges lantbruksuniversitet
ISSN:1654-9406
Language:Swedish
Publication Type:Report
Article category:Other scientific
Full Text Status:Public
Subjects:(A) Swedish standard research categories 2011 > 4 Agricultural Sciences > 401 Agricultural, Forestry and Fisheries > Agricultural Science
Keywords:lönsamhet, produktionskostnad, växtodling, marginalmarker, simulering, kantmeter, jordbruksstöd
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-p-103323
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-p-103323
ID Code:16542
Faculty:NL - Faculty of Natural Resources and Agricultural Sciences (until 2013)
Department:(NL, NJ) > Dept. of Energy and Technology
Deposited By: SLUpub Connector
Deposited On:09 Jan 2020 11:11
Metadata Last Modified:17 Jan 2020 12:05

Repository Staff Only: item control page

Downloads

Downloads per year (since September 2012)

View more statistics

Downloads
Hits