Home About Browse Search
Svenska


Predasjonsmønster hos enslige stasjonære ulver og ulver på vandring.

utredning om ulv og elg del 3

Sand, Håkan and Wikenros, Camilla and Zimmermann, Barbara and Eriksen, Ane and Holen, Frode and Wabakken, Petter (2019). Predasjonsmønster hos enslige stasjonære ulver og ulver på vandring. Elverum: (NL, NJ) > Dept. of Ecology
(S) > Dept. of Ecology
, Sveriges lantbruksuniversitet. Skriftserien (Høgskolen i Innlandet) ; 24
[Report]

[img] PDF
2MB

Official URL: http://hdl.handle.net/11250/2612006

Abstract

Ulven er et sosialt rovdyr, og den største andelen (oftest 80-90%) av bestanden lever i flokker eller par innenfor avgrensede revir som aktivt forsvares mot artsfrender. I tillegg består en ulvebestand av enslige ulver som kan inndeles i 1) stasjonære ulver etablert i revir og 2) ikke-stasjonære vandringsulver. Stasjonære enslige ulver er ulver som enten har etablert et revir, men fortsatt venter på en mulig partner, eller av enslige voksne som har mistet sin tidligere partner i reviret. Ikke-stasjonære enslige dyr består oftest av unge ulver som er under spredning etter å ha forlatt oppvekstflokken og sitt oppvekstrevir. Andelen enslige ulver i en ulvebestand varierer gjennom året, men er høyest sommerstid. Det skandinaviske ulveforskningsprosjektet SKANDULV har tidligere bidratt med omfattende ny kunnskap om predasjonsmønster til ulver som lever i flokker og par. Som i de fleste ulvbestander er store byttedyr som klauvvilt hovedføden for ulv i Skandinavia. Predasjonsmønsteret og jaktatferden til enslige ulver er imidlertid lite kjent både i Skandinavia og i andre ulvebestander. I denne undersøkelsen presenterer SKANDULV de første resultater om predasjonsmønsteret til enslige stasjonære og ikke-stasjonære ulver i Skandinavia. Ti radiomerkede enslige ulver, 7 hanner og 3 tisper, ble studert med enten GPS- (9) eller VHF-halsband (1) i 16 studieperioder, tilsvarende til sammen 552 ulvedøgn. Tidsintervallet mellom påfølgende posisjoner var én eller fire timer. Konsentrasjoner av ulveposisjoner, men også enkeltposisjoner, ble undersøkt i felt etter byttedyrrester og annen føde (f.eks. kadaver av klauvvilt som ikke var drept av ulven). Totalt ble 79 klauvvilt funnet drept av enslige ulver. Eldre stasjonære ulver hadde betydelig høyere predasjonstakt enn 1-årige ungulver under utvandring. Kun to av de fem vandringsulvene lyktes med å nedlegge klauvvilt på egenhånd. Disse utgjorde kun 13 (16%) av totalt 79 klauvvilt som ble funnet drept av enslige ulver i vår studie. Under de andre tre enslige ulvenes vandringer på til sammen 90 døgn ble det ikke funnet et eneste tilfelle der noen av dem hadde lyktes med å nedlegge klauvvilt. Derimot var de fem stasjonære voksne ulvene ansvarlige for 66 tilfeller (84%) av klauvvilt som ble funnet avlivet av enslige ulver i denne studien. Beregningene av tilgjengelig biomasse fra nedlagt klauvvilt tydet på at enslige stasjonære ulver la ned mer bytte enn nødvendig for å dekke sitt daglige energibehov, og deres drapstakt var ca. 70% av den til flokker og par. Fordi andelen enslige ulver i den skandinaviske bestanden er grovt beregnet til ca. 15%, hvorav 10% vandrere og 5% stasjonære, og de øvrige 85% av ulvene er fordelt på flokker og par med gjennomsnittlig gruppestørrelse på 3,4 dyr, viser en grov beregning at enslige ulver er ansvarlige for 19% av ulvebestandens samlede årlige uttak av klauvviltindivider, eller 11% av den ulvedrepte klauvviltbiomassen i Skandinavia.

Authors/Creators:Sand, Håkan and Wikenros, Camilla and Zimmermann, Barbara and Eriksen, Ane and Holen, Frode and Wabakken, Petter
Title:Predasjonsmønster hos enslige stasjonære ulver og ulver på vandring.
Subtitle:utredning om ulv og elg del 3
Alternative abstract:
LanguageAbstract
Swedish

Vargen är ett socialt rovdjur där den största andelen (oftast 80-90%) av stammen lever i flockar eller par inom väl definierade områden (revir) som aktivt försvaras mot artfränder. Dessutom består en vargpopulation av ensamma vargar som kan delas in i stationära individer som är etablerade i ett område och icke-stationära vargar (s.k. vandringsvargar). Stationära ensamma individer är vargar som antingen har etablerat ett eget revir men fortfarande väntar på en eventuell partner eller vuxna individer som har levt i ett revir men av någon anledning förlorat sin tidigare partner. Icke-stationära ensamma djur är vanligtvis av unga vargar som är på vandring efter att ha lämnat uppväxtreviret. Andelen ensamma vargar i en vargpopulation varierar under hela året men är som högst på sommaren. Det skandinaviska vargforskningsprojektet SKANDULV har tidigare bidragit med omfattande ny kunskap om vargens predationsmönster när det gäller flockar och par. Liksom i de flesta vargpopulationer är stora klövdjur de främsta bytesdjuren för vargar i Skandinavien. Predationsmönstret och jaktbeteendet hos ensamma vargar är dock mindre känt både under skandinaviska förhållanden och internationellt. I denna studie presenterar SKANDULV de första resultaten på predationsmönster hos både ensamma icke-stationära och stationära vargar i Skandinavien. 10 radiomärkta ensamma vargar, 7 hanar och 3 tikar, undersöktes med antingen GPS (9) eller VHF-sändare (1) under totalt 16 studieperioder, vilket motsvarade totalt 552 dagar. Positioneringsintervallet (GPS) under studieperioderna var antingen varje eller var fjärde timme. Koncentrationerna av de radiomärkta vargarnas positioner, men också enstaka positioner, undersöktes i fält efter bytesrester och annan typ av föda (t.ex. slaktrester från djur som inte dödats av varg). Totalt påträffades 79 klövdjur som bedömdes dödade av vargarna. Äldre stationära vargar hade en klart högre predationstakt jämfört med 1-åriga vargar. Endast två av de fem icke-stationära vargarna lyckades döda ett klövvilt på egen hand. Dessa representerade endast 13 (16%) av de totalt 79 vargdödade klövdjuren. För de tre andra icke-stationära vargarna som följdes under totalt 90 studiedagar fann vi inte ett enda fall där någon av dessa hade lyckats döda ett klövvilt. De fem vuxna stationära vargarna var därmed ansvariga för 66 (84%) av alla klövdjur som påträffades och dödade av ensamma vargar i denna studie. Beräkningarna av tillgänglig biomassa från de dödade bytesdjuren visade att ensamma stationära vargar hade tillgång till mer bytesbiomassa än vad som behövdes för att täcka sina dagliga energibehov och deras predationstakt var ca. 70% av den uppmätta för flockar och par. Andelen ensamma vargar i den skandinaviska populationen beräknas uppgå till ca. 15%, varav 10% icke-stationära och 5% stationära, medan resterande 85% av vargarna ingår i flockar och par med en genomsnittlig gruppstorlek på 3,4 djur. En grov uppskattning baserat på dessa data tyder på att ensamma vargar svarar för ca. 19% av vargpopulationens totala årliga uttag av klövdjur i Skandinavien.

Year of publishing :2019
Number:24
Number of Pages:21
Place of Publication:Elverum
Publisher:Høgskolen i Innlandet
ISBN for printed version:978-82-8380-084-5
ISBN for electronic version:978-82-8380-085-2
ISSN:2535-5678
Language:Norwegian
Publication Type:Report
Article category:Other scientific
Full Text Status:Public
Subjects:(A) Swedish standard research categories 2011 > 1 Natural sciences > 106 Biological Sciences (Medical to be 3 and Agricultural to be 4) > Ecology
Keywords:atferd, canis lupus, elg, enslig ulv, predasjon
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-p-103387
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-p-103387
ID Code:16548
Faculty:NJ - Fakulteten för naturresurser och jordbruksvetenskap
Department:(NL, NJ) > Dept. of Ecology
(S) > Dept. of Ecology
Deposited By: SLUpub Connector
Deposited On:23 Jan 2020 14:09
Metadata Last Modified:23 Jan 2020 14:09

Repository Staff Only: item control page

Downloads

Downloads per year (since September 2012)

View more statistics

Downloads
Hits