Home About Browse Search
Svenska


Lönsam betesdrift genom stora sammanhängande betesmarker

Kumm, Karl-Ivar (2007). Lönsam betesdrift genom stora sammanhängande betesmarker. Skara: (VH) > Dept. of Animal Environment and Health, Sveriges lantbruksuniversitet. Rapport (Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för husdjurens miljö och hälsa) ; 16
[Report]

[img] PDF
841kB

Abstract

De flesta svenska naturbetesmarker är små vilket leder till höga hektarkostnader för stängsel och mycket arbete för att förflytta djur mellan olika beten. Att ordna djurens dagliga tillsyn och vattenförsörjning på olika ställen innebär också problem. Genom att skapa stora sammanhängande betesmarker bestående av befintliga naturbetesmarker och anslutande åker- och skogsmark kan dessa nackdelar minska. Dessutom ger större betesmarker underlag för större besättningar med lägre arbets-, maskin- och byggnadskostnader per djur.

I rapporten undersöks om tillskapande av stora sammanhängande betesmarker kan vara en rationaliseringsåtgärd som gör hävden av naturbetesmarker ekonomiskt hållbar. Detta sker genom att

1. beräkna vilka nettointäkter som förloras om åker- och skogsmark slås samman med befintliga betesmarker för att skapa stora sammanhängande betesmarker

2. beräkna ekonomiska fördelar som kan uppnås i betesbaserad köttproduktion genom stora sammanhängande betesmarker.

3. ge exempel på fall där man skapat stora sammanhängande betesmarker.

Miljömässiga fördelar
Stora sammanhängande betesmarker kan, vid sidan av företagsekonomiska fördelar, även ha fördelar ur naturhistorisk, kulturhistorisk och biologisk synpunkt. De är mer lika det förhistoriska landskap som betades av stora vilda växtätare och 1800-talets förindustriella landskap än dagens slutna skogar och fyrkantiga intensivt odlade åkrar. Risken för lokalt utdöende av växt- och djurarter torde vara mindre i stora sammanhängande betesmarker än i små isolerade betesmarker.

Värdefulla betesmarksväxter kan spridas från naturbetesmark till tidigare åkermark som betas tillsammans med den ursprungliga naturbetesmarken, vilket även kan gynna insekter och fåglar. Beräkningar visar att ranchdrift där djuren går ute hela året i stora sammanhängande betesmarker kan ge mindre kväveförluster till miljön än både öppen växtodling och konventionell nötköttsproduktion. Mosaik av ursprunglig betesmark, tidigare åker och skogspartier med stora hjordar av betesdjur ger ett vackert landskap med höga rekreativa värden.

Risken att växtnäring via djurens spillning förs från tidigare åkermark till eutrofieringskänsliga naturbetesmarker kan elimineras på olika sätt. Ett är att upphöra med handelsgödselanvändning på åkerbetena. Ett annat är att dela in betesmarken i olika fållor så att djuren inte samtidigt har tillgång till både näringsrikt åkerbete och eutrofieringskänslig naturbetesmark. Ett tredje kan vara att styra djurens viloplatser, där en stor del av deras egen gödsel faller, till icke eutrofieringskänslig mark genomlämplig placering av mineralfoder och vatten.
Åkermark med låg alternativkostnad
De ekonomiska förutsättningarna att skapa stora betesmarker, som även inkluderar åker och skog, beror i hög grad på den ekonomiska nettoavkastningen i annan växtodling respektive virkesproduktion (= markens alternativkostnad). För åkerminskade alternativkostnaden drastiskt när EU:s arealbidrag till bl.a. spannmålsodling frikopplades och är nu noll på många ställen. Detta illustreras av att den svenska spannmålsarealen minskade 12 % från år 2004 till år 2006. För bördig och välarronderad åkermark är dock alternativkostnaden fortfarande hög. Den har dessutom ökat kraftigt med ökade spannmålspriser under 2007.

I skogsbygder är det i många fall billigare att skaffa vinterfoder till betesdjuren från områden med bättre förutsättningar än att odla själv. I så fall kan man utan någon alternativkostnad övergå från slåttervall till betesvall som inkorporeras i större fållor.

Skogsmark med låg alternativkostnad
Återplantering efter slutavverkning är inte lönsam på sämre och ordinär skogsmark vid de förräntningskrav som är vanliga inom andra branscher. Skogsodling är också förknippad med risker som kan försämra lönsamheten, t.ex. röt-, storm- och insektskador. En annan risk är att tilltagande konkurrens från snabbväxande plantageskogsbruk i tropikerna minskar de framtida virkespriserna. Ordinär skogsmark torde därför kunna överföras till bete utan några alternativkostnader efter slutavverkning.Däremot har bördig skogsmark en betydande alternativkostnad.

På en gård där man vill försörja sig med betesdjur under några årtionden kan manomvandla skog till bete och därefter, tack vare genetiska framsteg, sätta plantor med väsentligt bättre tillväxt- och kvalitetsegenskaper än dagens plantor. Virkesproduktion som förloras genom att en del skog omvandlas till bete kan på nationell nivåkompenseras av att beskoga jordbruksmark där bete eller annan jordbruksproduktion knappast blir aktuell igen.

För att skapa sammanhängande beten och därmed minska stängselkostnaderna kan skog inkluderas i betesfållor. Hårt och okontrollerat skogsbete av den typ som förekom i Sverige fram till början av 1900-talet kan emellertid ge stora skogsskador. Om däremot skog ingår som en del av större fållor som också innehåller kulturbetesmark, som ger djuren riklig tillgång på bete under vår och försommar, då skogen är särskilt känslig för betesskador, torde skogsskadorna bli försumbara. Skogsbetet kan sedan bli ett bra komplement till kulturbetet under högsommarens betessvacka. Det möjliggör också väderskydd och tillgång till ett varierat bete för djuren.

Torra tallåsar, som ingår i större betesmarker, kan vara lämplig mark för billigavintervisten för betesdjur. Genomsläpplig och sluttande mark bidrar till att ge djuren torr och fast vistelseyta även under blöta höstar och snösmältningsperioder och kvarvarande sluten skog en bit bort kan ge djuren vindskydd.

Hög miljöersättning eller storskalighet
Vid ”billiga befintliga resurser” (befintliga byggnader och stängsel utan lönsam alternativanvändning och lantbrukare som är nöjda med 100 kr/timmen för sitt arbete och 2 % real ränta på sitt kapital) kan även relativt små köttdjursbesättningar, som betar små spridda naturbetesmarker med grundersättning och gårdsstöd, vara lönsamma. Förr eller senare fordras emellertid nya byggnader, nya stängsel och nya lantbrukare som antas kräva lantarbetarelön (170 kr/timmen) och finansierainvesteringarna med lån med 5 % ränta. För full kostnadstäckning krävs då antingen mycket höga miljöersättningar eller stora sammanhängande betesmarker och stora djurbesättningar. Kan nya konventionella byggnader ersättas med billiga väderskydd på lämplig torr, vindskyddad mark behövs inte lika stora besättningar för att uppnå lönsamhet.

Sett ur naturvårdssynpunkt är stora sammanhängande betesmarker och stora djurbesättningar inte ett mål i sig. Men det är ett kostnadseffektivt sätt att långsiktigt bevara nuvarande naturbetesmarker med deras värden. Utan sådana rationaliseringsåtgärder kommer betningen sannolik att minska kraftigt i många bygder.

Dela på kakan
Om man lyckas återskapa stora betesmarker och möjliggöra stora besättningar skulle bygdens intäkter för kött, miljöersättning och kompensationsbidrag öka. Tillräckligt utbud av mark förutsätter att markägare utan djur uppnår fördelar och nya stora besättningar förutsätter att djurhållningen kan bli lönsam. Ju större betesmarker man kan skapa desto större blir markägarnas och djurhållarnas gemensamma kaka att dela på. Vid små betesmarker måste djurhållaren ha alla ersättningar och stöd om han eller hon skall ha en chans att få nettoinkomster i nivå med andra yrkesgrupper. I bygder med goda naturliga och allmänekonomiska förutsättningar att skapa stora fållor, meningen intresserad lokal djurhållare, kan betesentreprenör från något annat ställe svara för hävden av fållorna. Alternativt kan man hyra in betesdjur under sommaren.

Exempel från verkligheten
I ett exempel som presenteras i rapporten arrenderar ett tjugotal markägare genom byalaget ut drygt 50 ha sammanhängande naturbetesmark. Den stora sammanhängande marken gör betet attraktivt för djurhållare, varför markägarna får en inkomst för mark som annars inte skulle ge någon ekonomisk avkastning.

I ett annat exempel har markägare gemensamt skapat en 1 300 ha stor skogsbetesfålla. Genom storleken och nästan kvadratisk form blir stängselkostnaden per kg bete låg trots att betesmängden per ha är liten. Man gör bedömningen att betesdjuren (främst får men också nöt) gynnar virkesproduktionen genom tramp som underlättar självföryngring och betning av vegetation som annars skulle konkurrera med barrplantorna. Genom att inte släppa betesdjuren i skogen för tidigt på våren och inte ha för högt betestryck undviks skogsskador. Lammtillväxten är minst lika bra som på åkerbete. Rovdjursproblemen i skogsbetet har dock ökat kraftigt under senare år.

På ett annat ställe betar 50 dikor med kalvar och 25 ungnöt fritt i skog utan stängsel större delen av sommaren. Djurtillväxten är något sämre än på åkerbete, men skogsbetet är ändå lönsamt tack vare miljöersättningen. Tack vare djurägarnas stora erfarenhet och ett väl utbyggt skogsbilvägnät i området kräver skogsbetet endast 50 timmar per år mera arbete än om djuren skulle beta på åker. På andra skogsbeten, som studerats i projektet, krävs däremot mycket extraarbete per djur på grund småbesättningar eller bristande erfarenhet.

Genom att omvandla en granplantering till bete efter tidig slutavverkning utökades en studiegårds betesmark utan att stängsellängden ökade påtagligt. Avverkningsintäkterna förbättrade företagets likviditet efter köp av en granngård. Ett glest bestånd av självsådd björk i planteringen ställdes kvar. Kombinationen av gles björk och betesdjur skapar ett vackert landskap och björkarna har en betydande värdetillväxt.

En större nötköttsproducent har skapat stora sammanhängande betesmosaik av befintlig naturbetesmark, anslutande åker och 40 ha anslutande grandominerad skogs efter slutavverkning. Vid avverkningen lade skördaren grenar och toppar (GROT) i stora högar så att det blev lätt att samla ihop och föra bort det som energived. Det är en förhoppning att gräsmarksarter skall sprida sig från den ursprungliga betesmarken till den nyskapade betesmarken. Det kan också tänkas att det har funnits kvar betesväxter i skogen sedan tiden före planteringen då marken användes för bete. Dessa kan i så fall sprida sig på det återskapade betet efter att ha fört en tynande tillvaro i luckor i planteringen. Överföringen från skog till bete har lyckats så bra att man fick miljöersättning redan tredje sommaren efter avverkningen. Sommarstugeägare uppskattar att omgivande granskog har omvandlats till bete.

Andra exempel som beskrivs visar att man genom restaurering av igenväxt naturlig gräsmark och åker kan skapa stora sammanhängande betesmarker. De natur- och kulturhistoriska värdena har snabbt återkommit och kostnaderna för stängsel och drift är lägre än om man skulle ha restaurerat motsvarande arealer genom flera mindre betesmarker. Stor sammanhängande areal gör också att den historiska helhetsbilden återställs bättre än om restaurering sker på ett antal små spridda arealer.

Authors/Creators:Kumm, Karl-Ivar
Title:Lönsam betesdrift genom stora sammanhängande betesmarker
Alternative abstract:
LanguageAbstract
English

Most Swedish semi-natural pastures, as well as most livestock herds grazing them, are small. This results in long fences per ha grazed and high labor demand for managing the grazing cattle. High building and machinery costs per head cattle are other problems connected with small-scale operations. These problems are especially pronounced in forest-dominated regions.

By enlarging the present small, scattered pastures by incorporating adjacent overgrown pastures, marginal arable land and forest land, the fencing-cost per ha will be considerably decreased. By restoring the overgrown pastures, re-seeding the arable land with pasture grass, grazing some parts of the forest, and transforming other parts of it to pasture after clear-cutting, there will be pasture-bases for larger herds and thus economies of scale.

The economic conditions for creating large connected pastures depend to a great extent on the opportunity cost of the land. After the de-coupling of EU-income support to grain production, marginal arable land in forest dominated regions has no opportunity cost in the long run when continued production presupposes new machinery and farmers demanding normal remuneration for their labor. Reforestation after clear cutting is not profitable on normal site quality classes at real rate of interest commonly required in other industries if the present real price for standing timber is unchanged during the rotation. Well manages forest grazing with suitable livestock density will have more advantages than disadvantages for timber production including reforestation and weed control. Thus, there are large areas of land suitable for creating large pastures in forest dominated regions with no opportunity cost. However, fertile flat land fields and the best forest land have too high opportunity costs for being profitably transferred to pasture.

Larger herds of beef cattle imply considerably lower costs for labor, buildings and feed production per head as well as quantity discount and supplements. In a calculation-example, a suckler-cow herd of 20 cows grazing small scattered pastures gives a loss of 3 700 SEK per cow and year. By creating 50 ha large pastures of land with no opportunity cost and increasing the herd size to 200 cows the loss will become changed to a profit of 300 – 1 700 SEK per cow and year. The higher gain will be obtained if the cows are wintered out-doors with only a roof in wind-protected area as shelter. Forest edges can be suitable wind-shelter and dry forest-ridges in a section of a large connected pasture can be suitable land for out-wintering cattle.

The extensive pasture-forest mosaics not only have economic but in many cases also cultural historic and environmental advantages. They will be more like the Swedish 19th century landscape than the present landscape dominated by dense spruce forests, large rectangular intensively cropped arable fields and small scattered pastures. Large connected pasture mosaics also reduce the risk of local extinction of grassland species thanks to larger population sizes and better possibilities of re-colonization.

Series/Journal:Rapport (Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för husdjurens miljö och hälsa) (1652-2885)
Year of publishing :2007
Number:16
Number of Pages:42
Place of Publication:Skara
Publisher:Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, Sveriges lantbruksuniversitet
ISSN:1652-2885
Language:Swedish
Publication Type:Report
Article category:Other scientific
Full Text Status:Public
Subjects:(A) Swedish standard research categories 2011 > 4 Agricultural Sciences > 402 Animal and Dairy Science
(A) Swedish standard research categories 2011 > 4 Agricultural Sciences > 403 Veterinary Science
Keywords:betesdrift, lönsamhet
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-p-15413
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-p-15413
ID Code:16737
Faculty:VH - Faculty of Veterinary Medicine and Animal Science
Department:(VH) > Dept. of Animal Environment and Health
Deposited By: SLUpub Connector
Deposited On:06 Mar 2020 10:55
Metadata Last Modified:06 Mar 2020 10:55

Repository Staff Only: item control page

Downloads

Downloads per year (since September 2012)

View more statistics

Downloads
Hits