Epsilon Open Archive

Att använda avloppsvatten för bevattning är ett tillvägagångssätt som används i större delen av världen som främjar återanvänds av vatten och växtnäringsämnen i jordbruket, men även öppnar upp för risken att introducera patogener/föroreningar i jordbruk-, och livsmedelssystem. Gårdsbaserade åtgärden kan användas som barriärer längst vägen patogenerna/föroreningarna måste ta för att komma i kontakt med befolkningen/platsen som är utsatta för riskerna, på ställen där avloppsreningsverk inte är möjliga. Målet med denna avhandling var att utvärder flera gårsbaserade åtgärden med avseende på i) minskning i hälso-, och miljörisker , och ii) genomförbarheten att i det implementera i det studerade kontexten av ett jordbrukssystem som producerar sallad med avloppsförorenad bevattningskälla (flodvatten) i ett medeltorrt område i Boliva.

Mikroorganimserna som utvärderades för hälsoriskerna som konsumtion av sallad från det studerade jordburkssystemet medför var Ascari lumbricoides, enterotoxigenisk Escherichia coli (ETEC) och rotavirus, medan de utvärderade miljöriskerna var kväveöverflöd i jord under hög-, samt låg bevattningseffektivitet. Riskerna i fyra olika scenarier utvärderades: 1) direkt användning utav flodvatten (baslinje), och de övriga tre var baslinjesystemet och antingen 2) filtrering med biokolfilter, 3) filtrering genom flodbank, eller 4) ersättning av vattenkällan, av flodvattnet. Data för vattenkvalitet och effektivitet av utvärderade gårdsbaserade åtgärden samplades i fält-, och laboratorieexperiment och användes i riskvärderingen.

Hälsoriskerna var över Världshälsoorganisationens gränsvärden i baslinjesystemet, medan kvävetillförseln var som minst två gånger så stor som salladsbehovet. Hälsoriskerna var under gränsvärdet med flodbanksfiltrering för A. lumbricoides och ETEC, och med biokolsfiltrering för A. lumbricoides. Endast biokolsfiltrering minskade den beräknade kväveackumuleringen till jämviktspunkten (0 kg ha-1) vid hög bevattningseffektivitet. I denna studie ledde ersättning av bevattningskälla inte till någon minskning i risk.

Implementeringen av flodbanksfiltrering visade sig i hög grad bero på lokalt kontext (jordegenskaper), medan implementeringen av biokolfilter begränsades av den stora ytan som krävdes. Gårdsbaserade åtgärden har tidigare inte studerats och denna forskning bidrar således till kunskapsbanken genom utvärdering, samt identifikationen av genomförbarheten/pålitligheten, av dessa system.