Abstract

Mjölkkor och mjölkproduktion är en hörnsten i det ekologiska lantbruket i Sverige. Kretsloppstänket som är vägledande för ekologisk produktion kommer till uttryck i regelverken genom begränsningar av inköp av foder och djur. Det är viktigt med resurseffektiva kretslopp inom och mellan gårdar som baseras på lokala eller regionala resurser för att uppnå en väl avvägd växtnäringsbalans. Mjölkproduktionen passar väl in i ett ekologiskt systemtänkande. Korna kan omvandla gräs och kvävefixerande vallbaljväxter till högvärdiga näringsämnen åt oss människor samt till mark och gröda via gödseln.
Olika modeller för mjölkkornas försörjning har studerats i forskningen, såsom utfodring med stora
andelar grovfoder. Andra strategier kan vara att 1) ge grovfoder och enbart spannmål, 2) grovfoder, spannmål
och gårdsproducerat proteinkraftfoder eller 3) grovfoder och biproduktbaserat kraftfoder. De flesta studier
visar att mjölkkorna kan ge en hög mjölkavkastning med en stor andel grovfoder, om grovfodret är av god näringsmässig och hygienisk kvalitet. Även den högavkastande kon kan hämta en stor andel av proteinet från grovfodret och att ersätta proteinkraftfoder med bra grovfoder är lönsamt. Eftersom det finns krav på höga  allfodergivor i det ekologiska regelverket är vallfoderkvaliteten avgörande för en effektiv mjölkproduktion och det är viktigt med en optimal skördestrategi för vallfoder. Att komplettera vall och spannmål med ett proteinkraftfoder ger en bra balans i foderstaten och kan vara nödvändigt för att försörja de mest högavkastande korna med näring. 
Mjölkkor har stort behov av tillförsel av protein av god kvalitet, framförallt under de första månaderna efter kalvningen när de producerar som mest mjölk. Jämfört med importerat sojamjöl har de närproducerade
alternativen en sämre proteinkvalitet, vilket för idisslaren främst betyder att en stor andel av proteinet bryts ner i vommen. Utnyttjandet av proteinet blir därmed sämre än om det bryts ner i tarmen. Trots detta har försök visat en god produktion med närproducerat foder, vilket kan bero på en god synkronisering mellan protein- och energinedbrytningen. Att nötkreatur vistas ute är en grundförutsättning i ekologisk produktion och de ska även ha en del av sitt foderintag via bete under betesperioden. I ekologisk produktion får djuren inte avmaskas förbyggande så det är viktigt att ha en bra alternativ lösning för att undvika parasitangrepp under betesperioden. Kunskap om betesstrategier för att undvika parasitangrepp är alltid det viktigaste redskapet för att undvika betesparasiter i ekologisk produktion. Dock är det är svårt att ange en lösning som passar alla då varje gård har olika förutsättningar.
Ekologiskt uppfödda kalvar ska dia eller få helmjölk via en konstgjord spene under de första tre månaderna.
Efter en veckas ålder ska de hållas i par eller med flera kalvar i grupp. Kalven kommer då igång bättre med att äta annat foder än mjölk och den blir mindre påverkad av avvänjningen. En bra tillväxt tidigt i livet är viktigt
eftersom den kan påverka framtida mjölkavkastning positivt. Eftersom grovfodret har stor betydelse i en ekologisk foderstat är dess kvalitet och utnyttjande högprioriterade forskningsområden. Vi behöver även förbättrade odlingsmetoder för de proteinkraftfoder som redan finns och fungerar bra som foder, men som är svårodlade, och om andra nya eller ny-gamla fodermedel som vi skulle kunna odla i Sverige. Vi behöver veta mer om hur fodret ska processas och hanteras för förbättrat fodervärde, framförallt vad vi kan göra på gårdsnivå.

Published in

ISBN: 978-91-576-9658-8
Publisher: EPOK - Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, Sveriges lantbruksuniversitet

SLU Authors

• Wivstad, Maria

  • Department of Crop Production Ecology, Swedish University of Agricultural Sciences
    

UKÄ Subject classification

Animal and Dairy Science


Permanent link to this page (URI)

https://res.slu.se/id/publ/106994