Home About Browse Search
Svenska


Digital tillsynsteknik i djurhållning utomhus

Berg, Lotta and Brunberg, Emma and Hansson, Helena and Herlin, Anders Henrik and Hultgren, Jan and Högberg, Niclas and Jacobson, Magdalena and Jamar, Anna and Keeling, Linda and Lunner Kolstrup, Christina and Rydberg, Anna and Rydhmer, Lotta and Sandberg, Eva Maria Viola and Skarin, Anna and Steen, Margareta and Wall, Helena (2020). Digital tillsynsteknik i djurhållning utomhus. (LTJ, LTV) > Department of Work Science, Business Economics, and Environmental Psychology
(LTJ, LTV) > Department of Biosystems and Technology (from 130101)
(VH) > Department of Biosystems and Technology (from 130101)

(NL, NJ) > Dept. of Economics
(VH) > Department of Biomedical Science and Veterinary Public Health
(VH) > Dept. of Animal Environment and Health
(VH) > Dept. of Clinical Sciences
(VH) > Dept. of Anatomy, Physiology and Biochemistry
(VH) > Dept. of Animal Nutrition and Management
(VH) > Dept. of Animal Breeding and Genetics
(VH) > SCAW Nationellt centrum för djurvälfärd, Sveriges lantbruksuniversitet. Rapporter från SLU:s vetenskapliga råd för djurskydd ; 2020:4
[Report]

[img] PDF
991kB

Abstract

I enlighet med Jordbruksverkets förfrågan behandlar denna rapport tre områden för digital teknik vid övervakning och kontroll av djur som vistas utomhus på stora ytor: (1) kamerateknologi, t.ex. användning av drönare, (2) positioneringsteknologi som GPS och (3) teknologi för att styra djurens rörelser, som drivning med drönare och användning av s.k. virtuella stängsel. De tre teknikområdena överlappar delvis varandra. Digital tillsyn av utegående djur är beroende av att sensorer mäter det man tror att de mäter med tillräcklig noggrannhet och att data kan överföras och bearbetas till information som lagras och analyseras på ett säkert och korrekt sätt. Sådana teknologier benämns med samlingsnamnet ’Precision Livestock Farming’ (PLF). Användningen av informationen är avgörande för teknikens användbarhet i tillsyns- och djurskyddsarbete. Tillämpningarna är till viss del reglerade av gällande lagstiftning, exempelvis genom krav på tillsyn, begränsad användning av elektricitet för att styra djurs beteende, användning av obemannade luftfarkoster, d.v.s. drönare, samt åtgärder för att förhindra att utrustning skadar djuren eller påverkar deras hälsa och beteende. Inom PLF används en rad olika sensorer som direkt eller indirekt kan mäta djurens miljö och djurens beteende och fysiologiska tillstånd. Den teknologiska utvecklingen har främst varit inriktad på mjölkkor, fjäderfän och grisar och endast i liten utsträckning berört häst, får och get. För djur på bete är överföringen av data från en enhet på eller vid djuret till en mottagare särskilt problematisk p.g.a. stora avstånd, men det sker en snabb teknisk utveckling mot effektivare överföring. PLF-teknologin innebär i de flesta fall att djuren övervakas kontinuerligt och att avvikelser i t.ex. deras hälsotillstånd och välfärd i princip kan upptäckas i realtid, vilket ska ställas mot nuvarande lagkrav på tillsyn minst en eller två gånger dagligen. Sensorer kan ge information om ett stort antal fysiologiska tillstånd och beteenden. En av de vanligaste teknikerna är sensorer för aktivitet. Indirekt kan de också ge information om idissling, liggtid, stegantal och ättid och utlösa larm om exempelvis brunst, hälsoproblem, hälta och kalvning. Sensorer kan även placeras i förmagen hos idisslare (s.k. våmbolus) där de mäter våm-pH och kan larma om störningar i magfunktionen, eller utformas som termometrar som kan larma om hälsostörningar, kalvning och vattenintag eller mikrofoner som kan mäta idissling och larma om brunst, kalvning och onormalt idisslingsmönster. Med kamerateknik kan man mäta aktivitet, kroppsform och hudtemperatur, vilket kan ge information om ketosstatus, hull, hälta och juverhälsa. Kameror monterade på drönare kan användas för att lokalisera och räkna djur, bestämma deras position, habitatval och till viss del deras beteende, särskilt när djuren rör sig över stora arealer. Det finns flera elektroniska positioneringsteknologier varav passiv ’Radio Frequency Identification RFID’ är den vanligaste. Räckvidden är kort med denna teknik men den kan vara användbar om man t.ex. vill mäta hur ofta djuren besöker en vattenpost. Andra teknologier kan med hjälp av antenner följa djurens positioner i realtid. GPS-enheter monterade i halsband kan regelbundet registrera djurens geografiska position. Användningen av GPS har blivit relativt vanlig i renskötseln vilket tycks ha lett till en förbättrad arbetssituation för renskötarna. Positionering med GPS ger inte alltid exakta uppgifter men tekniken har visat sig användbar för studier av habitatval, sociala interaktioner och gruppdynamik. Med positionerna från GPS har man också kunnat styra djur till områden med bättre betestillgång. Med en tillräckligt frekvent bestämning av position med hjälp av GPS (ca en gång per minut) är det möjligt att bestämma betestiden för nötkreatur på ett tillförlitligt sätt. En användning av drönare i djurskötsel och djurtillsyn kan vara att med hjälp av kamera lokalisera djuren över stora ytor. Denna användning begränsas dock av nuvarande bestämmelser om att föraren måste ha ögontakt med drönaren. I renskötseln har drönare börjat användas för att förflytta djur men denna tillämpning är ännu inte juridiskt reglerad. Virtuella stängsel är strukturer som bestäms med kartkoordinater eller elektronisk sändare på marken. Stängslen fungerar som inhägnader, hinder eller gränser. Djuren mottar signaler (vanligen ljud) och stimuli (vanligen elstötar från ett halsband) som gör det möjligt för dem att lära sig var stängslet finns. I vetenskapliga studier har man med varierande framgång lyckats lära djuren att associera ljudsignaler och elstötar med en gräns som inte får passeras. Förmågan att lära sig skiljer mellan olika djurslag, liksom mellan individer. Det finns fortfarande många obesvarade frågeställningar om hur djur kan anpassa sig till virtuella stängselsystemet, liksom hur de påverkas, både under inlärningsfas och bruksfas.

Authors/Creators:Berg, Lotta and Brunberg, Emma and Hansson, Helena and Herlin, Anders Henrik and Hultgren, Jan and Högberg, Niclas and Jacobson, Magdalena and Jamar, Anna and Keeling, Linda and Lunner Kolstrup, Christina and Rydberg, Anna and Rydhmer, Lotta and Sandberg, Eva Maria Viola and Skarin, Anna and Steen, Margareta and Wall, Helena
Title:Digital tillsynsteknik i djurhållning utomhus
Year of publishing :2020
Number:2020:4
Number of Pages:45
Publisher:SLU:s vetenskapliga råd för djurskydd, Sveriges lantbruksuniversitet
ISBN for electronic version:978-91-576-9777-6
Language:Swedish
Publication Type:Report
Article category:Other scientific
Version:Published version
Full Text Status:Public
Subjects:(A) Swedish standard research categories 2011 > 4 Agricultural Sciences > 403 Veterinary Science > Other Veterinary Science
Keywords:Djurvälfärd, Digital övervakning, Får, Nötkreatur, Precisionsdjurhållning, Precision livestock farming, Sensor, Virtuellt stängsel, Övervakning
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-p-108006
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-p-108006
ID Code:17763
Faculty:LTV - Fakulteten för landskapsarkitektur, trädgårds- och växtproduktionsvetenskap
NJ - Fakulteten för naturresurser och jordbruksvetenskap
VH - Faculty of Veterinary Medicine and Animal Science
Department:(LTJ, LTV) > Department of Work Science, Business Economics, and Environmental Psychology
(LTJ, LTV) > Department of Biosystems and Technology (from 130101)
(VH) > Department of Biosystems and Technology (from 130101)

(NL, NJ) > Dept. of Economics
(VH) > Department of Biomedical Science and Veterinary Public Health
(VH) > Dept. of Animal Environment and Health
(VH) > Dept. of Clinical Sciences
(VH) > Dept. of Anatomy, Physiology and Biochemistry
(VH) > Dept. of Animal Nutrition and Management
(VH) > Dept. of Animal Breeding and Genetics
(VH) > SCAW Nationellt centrum för djurvälfärd
Deposited By: SLUpub Connector
Deposited On:08 Oct 2020 15:47
Metadata Last Modified:19 Oct 2020 06:43

Repository Staff Only: item control page