Home About Browse Search
Svenska


Vägar till lönsam nöt- och lammköttsproduktion

Kumm, Karl-Ivar (2006). Vägar till lönsam nöt- och lammköttsproduktion. Skara: (VH) > Dept. of Animal Environment and Health, Sveriges lantbruksuniversitet. Rapport (Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för husdjurens miljö och hälsa) ; 11
[Report]

[img] PDF
1MB

Abstract

Vägar till lönsam dikobaserad nötköttsproduktion och lammköttsproduktion undersöks i två planeringssituationer. I ”Billiga befintliga resurser” antas att det finns lämpliga byggnader, stängsel och maskiner utan lönsam alternativ användning samt eget arbete och kapital med låg alternativkostnad. Vid ”Nya resurser och marknadspris” krävs investering i nya byggnader, stängsel och maskiner samt lantarbetarelön för insatt arbete och låneränta till insatt kapital. I grundkalkylen för båda planeringssituationerna antas att markens alternativkostnad är noll, att handjursbidragen är borta och att 40 % av betesarealen är naturbetesmark med grundersättning och gårdsstöd. Resten är åkerbete. I känslighetsanalyser undersöks konsekvenserna av bl.a. förändrade arbets-, mark-, kapital- och byggnadskostnader samt olika köttpriser, räntenivåer, miljöersättningar och djurbidrag. Kalkyler upprättas för olika kalvnings- och lamningstidpunkter, olika modeller för vidareuppfödning av avvanda kalvar och olika slakttidpunkter för ungnöt och lamm. Kalkylerna innefattar också grovfoderodlingen till djuren. Odlingen kan bedrivas intensivt med handelsgödsel, flera vallskördar per år och högt betestryck, eller mera extensivt. Resultaten visar att man med billiga befintliga resurser kan få en tillfredsställande lönsamhet även i relativt små besättningar (t.ex. 20-30 dikor eller 50-100 tackor). Kan man ha mera djur inom ramen för billiga befintliga resurser förbättras lönsamheten särskilt om man har hög miljöersättning för naturvårdsbete eller ekologisk produktion. Vid ”Nya resurser och marknadspris” uppnås inte full kostnadstäckning i grundkalkylen ens i de största undersökta besättningsstorlekarna (400 dikor eller 800 tackor). Men om man lyckas halvera de normala nybyggnads¬kostnaderna eller erhåller hög miljöersättning för naturvårdsbete eller ekologisk produktion uppnås full kostnadstäckning med 100-200 dikor, lika många årsproducerade slaktungnöt eller 400-500 tackor. I ännu större besättningar kan man även uppnå vinst. Det är dock få svenska gårdar som har arealunderlag för så stora besättningar. Vid 70 % reduktion av byggnadskostnaderna i kalvproduktionen och storskalig slutuppfödning i ”feedlots” anpassade till svenska miljö- och djurskyddskrav skulle man kunna få full kostnadstäckning med 100 kor även vid grundkalkylens miljöersättning. Det ekonomiska resultatet försämras om man går från en väl fungerande produktion med billiga befintliga resurser och t.ex. 50 dikor, 50 slaktungnöt eller 100 tackor till 200 dikor, 200 slaktungnöt eller 400 tackor som kräver konventionell nybyggnad, lånat kapital och lantarbetarelön. Relativt små besättningar med billiga befintliga resurser är särskilt konkurrenskraftiga när det gäller kor, kvigor och stutar med två övervintringar. När det gäller slutuppfödning av tjurar med endast en stallperiod före slakt är större besättningar med nya resurser mera konkurrenskraftiga. Vid miljöersättning till bete och vall samt tillgång på mark utan lönsam alternativ användning ger extensiv odling billigare grovfoder än intensivare produktion med handelsgödsel, flera vallskördar per år och högt betestryck. Vid krav på lantarbetarelön för insatt arbete och låneränta på maskininvesteringar är det i normala gårdsstorlekar billigare att anlita maskinring eller maskinstation i foderodlingen än att ha egna maskiner. Extensiv nötköttsproduktion kräver mycket stora arealer i de besättningsstorlekar som fordras för full kostnadstäckning. Detta problem kan eventuellt lösas genom att transportera betesdjur till marker långt från hemgården. På detta sätt kan det också vara möjligt att öka miljöersättningarna genom att beta särskilt värdefulla marker som annars skulle bli ohävdade. Omvandling av skog till betesmark efter slutavverkning kan också bidra till arealunderlag för lönsam köttproduktion. Skulle spannmålsodling åter få bättre lönsamhet eller energiodling god lönsamhet ökar markens alternativkostnad. Detta kan få katastrofala följder för den arealkrävande dikobaserade nötköttsproduktionens lönsamhet. Intensiv lammkötts¬produktionen skulle inte drabbas lika hårt. Risken att ökade framtida markkostnader försämrar kött¬produktionens lönsamhet torde vara mindre om den baseras på marginell åker och tidigare skogsmark i skogsbygder än om den baseras på slättbygdsåker. Vid nuvarande prissättning på lammkött har produktion för slakt under vår och sommar bättre lönsamhet än produktion för slakt under hösten utom på gårdar med stor tillgång på naturbetesmarker men brist på byggnadsutrymme. På sådana gårdar har höstlammsproduktionen med gotlandsfår bättre lönsamhet tack vare större beteskonsumtion och mindre krav på byggnadsyta. Höstlammsproduktion med miljöersättning för ekologisk djurhållning kan också vara ett mycket konkurrenskraftigt alternativ. En förutsättning är dock att höstlammen växer tillfredsställande på naturbetesmarken och i den ekologiska produktionen. Kombinerad vår- och sommarlammproduktion har bättre lönsamhet än specialiserad vårlamm¬produktion tack vare bättre utnyttjande av byggnadsutrymmet. Vid den specialiserade vårlammsproduktionen måste byggnaderna vara så stora att de rymmer alla nästan slaktfärdiga lamm samtidigt på våren. Vår- och sommarlammproduktion i en heltidsbesättning kan ge 400 000 kr per år i arbetsersättning om man lyckas bygga mycket billigt och nuvarande lammpriser vår och sommar består. Motsvarande för dikor inklusive slutuppfödning är av samma storleksordning om nuvarande handjursbidrag bibehålls, men blir lägre om detta bidrag frikopplas från produktionen. Frikopplas handjursbidragen kommer det att krävas mycket låga byggnadskostnader och mycket stora besättningar eller mycket höga miljöersättningar för att bygga upp nya lönsamma nötköttsbesättningar. Det finns en tendens till att sommarkalvning har bättre lönsamhet i produktion som kräver nybyggnad medan vinterkalvning, som kräver större byggnadsutrymme per ko, är bättre vid tillgång på byggnader utan lönsam alternativ användning. Slutuppfödning av tjurar har bättre lönsamhet än stutar vid ”Nya resurser och marknadspris” tack vare mindre behov av byggnadsyta, kapital och arbete. Vid ”Billiga befintliga resurser” är tjurar och stutar likvärdiga i grundkalkylen medan stutar är bättre i denna planeringssituation om man har mycket naturbetesmarker. Ekologisk produktion med slutuppfödning av stutar har god lönsamhet vid ”Billiga befintliga resurser” och i större besättningar vid ”Nya resurser och marknadspris”. I mindre och medelstora besättningar är det lönsammare att specialisera sig på dikor och sälja avvanda kalvar medan integrerad produktion med kor plus slutuppfödning är lönsammare i större besättningar

Authors/Creators:Kumm, Karl-Ivar
Title:Vägar till lönsam nöt- och lammköttsproduktion
Alternative abstract:
LanguageAbstract
English

<p>Scenarios for profitable beef and lamb production are scrutinized in two planning conditions. In “Cheap existing resources” it is supposed that suitable buildings, fences, and machinery with no opportunity cost are available and that the farmer is satisfied with 100 SEK per working-hour. In “New resources and market prices” investments in new buildings, fences, and machinery as well as a stipulated farm-worker wage of 170 SEK per hour are supposed. In both cases it is assumed that the opportunity cost of land is zero after the de-coupling of the EU area-based income support. It is also assumed that all animal premiums will become de-coupled but the environmental allowances for ley and seminatural pastures remain. The results suggest that even relatively small herds (e.g. 20-30 suckle-cows or 50-100 ewes) can have satisfactory profitability in the case of “Cheap existing resources”. If it is possible to have more heads in the scope of cheap existing resources the profitability might be good, especially if high environmental allowances are received for semi-natural pastures or organic production. In the case of “New resources and market prices” it is necessary to have at least 150-200 suckle-cows or 400-500 ewes and strongly reduce the costs of new buildings in order to reach full cost recovery. In land with environmental allowances and no opportunity costs extensive silage and pasture production results in lower costs of feed than more intense production with use of commercial fertilizers and high grazing pressure. However, beef production based on extensive feed production is very land demanding and would become badly effected if improved profitability in, e.g., grain or bio-energy production would increase the opportunity cost of land. Intensive lamb production is not so badly influenced as extensive suckle-cow based beef production. Lamb production with slaughter in spring and early summer is more profitable than production with slaughter in autumn thanks to much higher lamb prices during the second quarter of the year. Spring and summer lamb production can give a remuneration for a fulltime annual work of 400 000 SEK. The corresponding amount for beef production is generally lower. In “New resources and market-prices” there is a tendency to better profitability in summer calving and bull finishing than in winter calving and steer finishing. In “Cheap existing resources” winter calving and steers are at least as good as summer calving and bulls, especially on farms with much semi-natural pastures or ecological production.<br></p>

Year of publishing :2006
Number:11
Number of Pages:99
Place of Publication:Skara
Publisher:Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, Sveriges lantbruksuniversitet
ISSN:1652-2885
Language:Swedish
Publication Type:Report
Article category:Other scientific
Version:Published version
Full Text Status:Public
Subjects:(A) Swedish standard research categories 2011 > 4 Agricultural Sciences > 402 Animal and Dairy Science > Animal and Dairy Science.
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-p-9588
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-p-9588
ID Code:18053
Faculty:VH - Faculty of Veterinary Medicine and Animal Science
Department:(VH) > Dept. of Animal Environment and Health
Deposited By: SLUpub Connector
Deposited On:03 Nov 2020 13:43
Metadata Last Modified:03 Nov 2020 13:51

Repository Staff Only: item control page

Downloads

Downloads per year (since September 2012)

View more statistics

Downloads
Hits