Home About Browse Search
Svenska


Kvalitetsförändringar i ängs- och betesmarker med och utan miljöersättning

Glimskär, Anders and Berg, Åke and Zmihorski, Michal and Cronvall, Erik and Eriksson, Åsa (2018). Kvalitetsförändringar i ängs- och betesmarker med och utan miljöersättning. (NL, NJ) > Swedish Biodiversity Centre
(S) > Dept. of Forest Resource Management
(NL, NJ) > Dept. of Forest Resource Management

(NL, NJ) > Dept. of Ecology
(S) > Dept. of Ecology

(VH) > Dept. of Anatomy, Physiology and Biochemistry, Sveriges lantbruksuniversitet. Utvärderingsrapport / Jordbruksverket ; 2017:4
[Report]

[img] PDF
1MB

Abstract

Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) har, på uppdrag av Jordbruksverket, analyserat kvalitetsförändringar i betesmarker med och utan miljöersättning, med datakällor från två miljöövervakningsprogram: Kvalitetsuppföljning av ängs- och betesmarker samt Nationell Inventering av Landskapet i Sverige (NILS).

Svaga tendenser till förändringar och ingen tillförlitlig koppling mellan förändring och miljöersättning Inga förändringar mellan de två tidsperioderna (2006–2010 och 2011–2015) i artrikedom av fjärilar, humlor eller kärlväxter kan knytas till typ av miljöersättning. De enda signifkanta förändringarna hos vegetationen är en svag ökning av fältskiktets täckning och att mängden kortväxt gräsmarksvegetation (<5 cm höjd) har minskat. Positiva indikatorarter av kärlväxter har ökat något mellan de två tidsperioderna. De tendenser till skillnader som kan skönjas i vissa mängdskattningar mellan tidsperioder är svårtolkade och beror till stor del på att man inte har tagit hänsyn till indirekta effekter av andra faktorer. Täckningsgrad av träd och buskar visar inga signifkanta förändringar över tid. Marker utan miljöersättning har i genomsnitt högre täckning av träd och buskar och glesare fältskikt. De har också vegetation mer av skogskaraktär, med mindre andel hävdpräglad gräsmarksvegetation, och mer skuggtåliga arter med låga näringskrav. De skillnader som kan utläsas om miljöersättning beror förmodligen på skillnader som fanns redan från början, inte på att de orsakas av miljöersättningen.

Fjärilar och humlor påverkas främst av vegetationshöjd, blomrikedom och landskapstyp Fjärilar och humlor har störst artrikedom i mosaikartade landskap med stor förekomst av gräsmarker. Artrikedomen av fjärilar och humlor visar ett positivt samband med blomrikedom och mängden högvuxen gräsmarksvegetation, och ett negativt samband med förekomsten av betesdjur. Det mest gynnsamma tillståndet för humlor och fjärilar är alltså ”den älskliga fasen” där gräsmarken fortfarande är öppen, men hävdpåverkan relativt svag. Resultaten bekräftar också det kända faktum att en kraftig igenväxning med träd och buskar leder till skogsartade förhållanden och förlust av de hävdgynnade värdena. Förutom att det är de mest artrika miljöerna som har beviljats miljöersättning (åtminstone för bete särskilda värden) har de positiva effekterna av miljöersättning troligen till stor del att göra med att de är mer öppna och inte har ett alltför tätt träd- och buskskikt.

Slutsatser inför fortsatt utvärdering Fördelningen av miljöersättning i olika gräsmarkstyper och regioner i kvalitetsuppföljningen är skevt, och dataunderlaget för norra Sverige är otillräckligt. Alvarmark och skogsbete är ojämnt fördelade i landskapet och fnns i liten mängd, vilket gör det svårt att generalisera utifrån resultaten. NILS stickprov är alltför litet för att ge bra underlag om mängd, kvalitet, förändringar eller skillnader hos ängs- och betesmarker. För en rättvisande jämförelse mellan ängs- och betesmarker med och utan miljöersättning, så måste man försäkra sig om att urvalet av marker är jämförbart. Att det inte fnns några tydliga tendenser till förändringar beror en kombination av ojämnt eller för litet stickprov och på att alltför kort tid har gått för att det ska ha hunnit ske markanta förändringar. Designen av stickprovet behöver ses över, och samordning med annan uppföljning och miljöövervakning i gräsmarker måste tas tillvara bättre. Framtida utvärderingar bör ha en mer uttalad strategi för hur samspel mellan faktorer ska utvärderas och mer realistiska förväntningar om vilka förändringar som kan utläsas efter en kort tidsperiod, med tanke på hur många andra faktorer som spelar in för resultaten.

Authors/Creators:Glimskär, Anders and Berg, Åke and Zmihorski, Michal and Cronvall, Erik and Eriksson, Åsa
Title:Kvalitetsförändringar i ängs- och betesmarker med och utan miljöersättning
Alternative abstract:
LanguageAbstract
English

<p>Swedish University of Agricultural Sciences (SLU) has on behalf of the Board of Agriculture analysed quality changes in semi-natural grasslands with or without Agrienvironmental payment for continued grazing or mowing. Data come from two environmental monitoring programmes: the sample-based monitoring of qualities in meadows and pastured and the general national monitoring programme NILS.<br></p><p>Weak tendencies of change and no reliable interactions between change and agri-environmental payment No changes in species-richness of butterfies, bumblebees and plants between the two time-periods (2006–2010 and 2011–2015) were associated with type of environmental subsidies. The only signifcant change of the vegetation in the analyses is a weak increase in the total cover of the feld layer and a decrease in the cover of low grassland vegetation (<5 cm height). The species number of positive indicator plant species seems to have increased slightly. However, as mentioned no changes could be linked to agri-environmental payments. The few signifcant tendencies in analysis of changes between time periods are probably caused by insuffcient consideration of interactions and indirect effects. The cover of trees and shrubs shows no signifcant changes between time periods. Grasslands without agri-environmental payment have on average higher cover of trees and shrubs and lower cover of the feld layer. Their vegetation also has more of a forest character, with less proportion of grassland vegetation and higher proportion of shade-tolerant plants.<br></p><p>Butterfies and bumblebees are infuenced by landscape and fower richness, but not by agri-environmental payment Butterfies and bumblebees have the highest species richness in mosaic landscapes with large proportions of grasslands. The species richness of butterfies and bumblebees are positively related to fower richness and cover of tall grassland vegetation, and negatively related to the presence of grazing animals within grasslands. Thus, butterfies and bumblebees prefer grasslands that are still open, but where the grazing pressure is relatively weak.<br></p><p>Considerations for further evaluation and monitoring The distribution of data of different grassland types and geographical regions between sites with or without agri-environmental payment is unevenly distributed, and the amount of data for northern Sweden is insuffcient. Payment for alvar grazing and forest grazing is poorly represented and has a very uneven geographical distribution for sites in the dataset, which complicates the interpretation of the results. The general sample of the NILS monitoring programme includes too little data for grasslands to be useful for estimating the area, quality, changes and differences among grasslands. For an accurate comparison of grasslands with or without agri-environmental payment, more effort must be spent on making different subsets more comparable.<br></p>

Year of publishing :2018
Number:2017:4
Number of Pages:67
Publisher:Jordbruksverket
Associated Programs and Other Stakeholders:SLU - Environmental assessment > Programme Agricultural landscape
Language:Swedish
Publication Type:Report
Article category:Other scientific
Version:Published version
Full Text Status:Public
Subjects:(A) Swedish standard research categories 2011 > 1 Natural sciences > 106 Biological Sciences (Medical to be 3 and Agricultural to be 4) > Ecology
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-p-108654
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-p-108654
Additional ID:
Type of IDID
Otherhttps://www2.jordbruksverket.se/download/18.3421fb8e1634d8e3920d5d8f/1526363238000/utv17_4v2.pdf
ID Code:19079
Faculty:NJ - Fakulteten för naturresurser och jordbruksvetenskap
S - Faculty of Forest Sciences
VH - Faculty of Veterinary Medicine and Animal Science
Department:(NL, NJ) > Swedish Biodiversity Centre
(S) > Dept. of Forest Resource Management
(NL, NJ) > Dept. of Forest Resource Management

(NL, NJ) > Dept. of Ecology
(S) > Dept. of Ecology

(VH) > Dept. of Anatomy, Physiology and Biochemistry
Deposited By: SLUpub Connector
Deposited On:02 Dec 2020 08:43
Metadata Last Modified:21 Jan 2021 13:54

Repository Staff Only: item control page

Downloads

Downloads per year (since September 2012)

View more statistics

Downloads
Hits