Open access publications in the SLU publication database

Abstract

Bekämpningsmedel som används inom jordbruket kan genom vindavdrift, ytavrinning och läckage genom marken hamna i vattendrag i närheten av fälten som besprutas. Miljöövervakning visar att halter som överskrider de riktvärden som indikerar att skador på vattenlevande organismer skulle kunna uppkomma inte är ovanliga. SLU Centrum för kemiska bekämpningsmedel i miljön (CKB) övervakar därför biologiska samhällen i fyra av de vattendrag, alla omgivna av intensivt jordbruk, där också bekämpningsmedelshalter regelbundet undersöks inom den nationella miljöövervakningen. Årlig provtagning av bottenlevande ryggradslösa djur (bottenfauna) och alger som växer på exempelvis stenar (påväxtalger) har genomförts sedan 2010. Inventeringar genomfördes även 2007 och 2008, och andra organismgrupper har provtagits i samma vattendrag. Målet med det här arbetet har varit att utvärdera resultaten av provtagningen som utförts samt att diskutera möjliga sätt att förbättra övervakningen. Resultaten från provtagningarna visar att relativt många olika bottenfaunaarter förekommer i vattendragen. Antalet arter av kiselalger klassades däremot i flera fall som mycket lågt, vilket skulle kunna bero på påverkan från jordbruk. Index för både påväxtalger och bottenfauna visade också att vattendragen är näringsrika. Andelen missbildade kiselalgsskal, en indikator för påverkan av bekämpningsmedel eller metaller, var i några fall över den gräns som anses vara en indikation på betydande påverkan. Bottenfaunaindexet SPEAR, som ska visa påverkan från bekämpningsmedel, indikerade större påverkan i jordbruksbäckarna än i andra vattendrag i södra Sverige. Det går dock inte att säga om bekämpningsmedel verkligen är det som påverkar andelen missbildade algskal och SPEAR-indexet. Provtagningen av bottenfauna och kiselalger i de fyra jordbrukspåverkade vattendragen utgör en viktig källa för övervakning och utvärdering av bekämpningsmedelspåverkan tack vare den unika kombinationen av tidsserier för både biologi och bekämpningsmedelshalter. Övervakningen skulle kunna förbättras genom att kompletteras med exempelvis DNA-baserad provtagning, provtagning av andra typer av akvatiska ekosystem, eller genom att undersöka andra organismgrupper och fler biologiska parametrar (exempelvis ekosystemprocesser och molekylära markörer), vilket diskuteras i rapporten. Det är dock av stor vikt att fortsätta med nuvarande provtagning för att hålla tidsserierna intakta, vilket gör analyser av förändring över tid möjliga. Eventuella ytterligare analyser bör endast vara kompletteringar till nuvarande upplägg.