Home About Browse Search
Svenska


Delimiting of biological invasions – an overview of strategies and tools with pine wood nematode as a case study

Schroeder, Martin (2020). Delimiting of biological invasions – an overview of strategies and tools with pine wood nematode as a case study. (NL, NJ) > Dept. of Ecology
(S) > Dept. of Ecology
, Sveriges lantbruksuniversitet. Rapport /Jordbruksverket ; 2020:17
[Report]

[img] PDF
2MB

Abstract

In case of a detection of an invasive pest species in Sweden the first step will be a delimiting survey defining the infested area. It is important that the quality of the delimiting survey is high because it will form the basis for decisions that can have large economic and ecological consequences. It can concern e.g. decisions about eradication or containment and it is crucial that they are dimensioned correctly. The report gives an overview of strategies and survey tools used in delimiting surveys. Strategy denotes the principle after which the spatial and temporal allocation of sampling resources is decided (i.e. where and when to search for the species) while survey tools denotes the methods used for documenting presence of the species in a locality chosen for survey (e.g. traps or visual inspections). Special focus is on the pine wood nematode Bursaphelenchus xylophilus (PWN hereafter) as a case study. A detailed description of the biology of PWN and its vectors, in which ways PWN may be introduced, establish and spread in Sweden, and how a delimiting survey could be conducted is given in the report. PWN is native in North America where it mainly develops in newly dead conifers (saprophytic life cycle) and thus not is an important pest. It is totally dependent on pine sawyers (beetles of the genus Monochamus), which also breed in newly dead conifers, for its spread between trees. PWN has established in Japan, China, South Korea and Portugal where it also kills large numbers of native pine trees. The most probable way of introduction into Sweden is by wood package material infested by PWN and its vector. In Sweden the most likely scenario is that PWN would not be an important tree killer, because of the rather cool summers. The most probable vector in Sweden would be M. sutor, which is common in large parts of the country. The suggested strategy for delimiting a PWN invasion in Sweden is by survey of sequential zones around the detection point until the species is not recorded anymore (i.e. delimiting by documented absence in a zone surrounding the infested area). This strategy also offers the possibility to adapt the number of samples to a chosen level of statistical reliability and detection level. Because the vector beetles disperse large distances and PWN is not expected to kill large number of trees, it is most likely that PWN is already established over a considerable area before being detected. Thus, a radius of 25 km is suggested for the first zone around the point of detection. Because PWN is not expected to generally kill trees in Sweden the sampling should instead be directed towards logging residues (tops and branches) on clear-cuts with signs of vector colonization. Wood samples from such objects are analyzed in laboratories for the presence of PWN. Trapping of vector beetles in traps baited with attractants is used as a complement. Also the beetles are analyzed at laboratory for PWN.

Authors/Creators:Schroeder, Martin
Title:Delimiting of biological invasions – an overview of strategies and tools with pine wood nematode as a case study
Alternative abstract:
LanguageAbstract
Swedish

<p>När en för landet ny växtskadegörare upptäcks så är första åtgärden att definiera gränserna för artens förekomst. Detta görs genom en så kallad ”avgränsningsinventering”. Det är viktigt att kvalitén på denna inventering är hög, eftersom den utgör grunden för beslut som kan medföra stora ekonomiska och ekologiska konsekvenser. Det kan vara t.ex. beslut om åtgärder för utrotning eller inneslutning och det är avgörande att dessa åtgärder dimensioneras rätt. I rapporten ges först en överblick över de olika strategier och metoder som kan användas vid en avgränsningsinventering. Rapporten avslutas sen med ett förslag på hur en avgränsningsinventering skulle kunna utföras. Med strategier avses hur man rumsligt och tidsmässigt lägger upp en inventering medan metoder avser på vilket sätt man identifierar arten när man bestämt var man skall leta efter den. Större delen av rapporten ägnas åt tallvedsnematoden Bursaphelenchus xylophilus som en fallstudie. Den innefattar en detaljerad beskrivning av tallvedsnematodens biologi, på vilka sätt den skulle kunna bli introducerad, etablera sig och sprida sig i Sverige, och vad konsekvenserna skulle kunna bli av en etablering. Tallvedsnematoden är inhemsk i Nordamerika där den huvudsakligen lever saprofytiskt i nyligen döda barrträd och därför inte är någon viktig skadegörare. Den är för sin spridning mellan träd helt beroende av tallbockar (skalbaggar av släktet Monochamus) som också utvecklas i nyligen döda barrträd. Tallvedsnematoden har etablerat sig i Japan, Kina, Sydkorea och Portugal där den dödar stora mängder av inhemska tallar. Det troligaste sättet som den skulle kunna sprida sig till Sverige är genom träemballage med levande tallbockar och tallvedsnematoder. Om tallvedsnematoden skulle lyckas etablera sig i Sverige är det troligaste att den i vårt klimat inte skulle döda tallar i någon större utsträckning. Den troligaste vektorn i Sverige är vanlig tallbock Monochamus sutor som förekommer i hela landet. I rapporten föreslås strategin för avgränsningsinventering av tallvedsnematoden i Sverige vara att inventera ett antal zoner kring den första fyndplatsen tills man inte längre påträffar arten. Det vill säga avgränsning via dokumenterad frånvaro i en zon kring det ”smittade” området. Denna metod erbjuder också en möjlighet att för varje zon anpassa antalet prov till en vald statistisk signifikansnivå och detektionsnivå. Eftersom tallvedsnematodens vektorer (tallbockar) sprider sig över stora områden, och det mest sannolika är att tallvedsnematoden redan är spridd över ett stort geografiskt område när den upptäcks, föreslås radien på den första zonen vara i storleksordningen 25 km. Eftersom tallvedsnematoden inte förväntas döda träd i Sverige bör provtagningen istället huvudsakligen vara inriktad på avverkningsrester på hyggen (toppar och grenar) som visar spår av att vara koloniserade av tallbockar. Vedprover från sådana objekt skickas till laboratorium för analys av förekomst av tallvedsnematod. Som ett komplement bör även fällor betade med doftämnen som lockar tallbockar användas. De fångade tallbockarna analyseras för förekomst av tallvednematod.<br></p>

Year of publishing :2020
Number:2020:17
Number of Pages:60
Publisher:Jordbruksverket
ISSN:1102-3007
Language:English
Publication Type:Report
Article category:Other scientific
Version:Published version
Full Text Status:Public
Subjects:(A) Swedish standard research categories 2011 > 1 Natural sciences > 106 Biological Sciences (Medical to be 3 and Agricultural to be 4) > Ecology
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-p-109474
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-p-109474
Additional ID:
Type of IDID
Otherhttps://www2.jordbruksverket.se/download/18.a0435ae174da57583e9827f/1601538681431/ra20_17.pdf
ID Code:21189
Faculty:S - Faculty of Forest Sciences
Department:(NL, NJ) > Dept. of Ecology
(S) > Dept. of Ecology
Deposited By: SLUpub Connector
Deposited On:08 Jan 2021 14:23
Metadata Last Modified:15 Jan 2021 19:45

Repository Staff Only: item control page

Downloads

Downloads per year (since September 2012)

View more statistics

Downloads
Hits