Home About Browse Search
Svenska


Grön infrastruktur i havet - landskapsperspektiv i förvaltningen av Sveriges marina områden

Sandman Nyström, Antonia and Christiernsson, Anna and Fyhr, Frida and Lindegarth, Mats and Kraufvelin, Patrik and Bergström, Per and Fredriksson, Ronny and Bergström, Ulf and Hogfors, Hedvig (2020). Grön infrastruktur i havet - landskapsperspektiv i förvaltningen av Sveriges marina områden. (NL, NJ) > Department of Aquatic Resources, Sveriges lantbruksuniversitet. Rapport / Naturvårdsverket ; 6930
[Report]

[img] PDF
2MB

Abstract

Grön infrastruktur (GI) är ett begrepp som under senare år tagit fäste och vuxit sig starkare inom naturvårdsarbetet, och utgör en viktig del i Sveriges arbete för biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Naturvårdsverket definierar grön infrastruktur som ”ett ekologiskt funktionellt nätverk av livsmiljöer och strukturer, naturområden samt anlagda element som utformas, brukas och förvaltas på ett sätt så att biologisk mångfald bevaras och för samhället viktiga ekosystemtjänster främjas i hela landskapet”. Imagine har fokuserat på hur förvaltningen kan stärka och stödja bevarandet av grön infrastruktur i den marina miljön. Behovet av att främja ett ekosystembaserat angreppsätt med hänsyn till bland annat landskapsekologiska samband kommer framför allt till uttryck i den internationella rätten och EU-rätten. De internationella förpliktelserna är dock som regel mycket vagt formulerade. Flera av EU-rättens miljödirektiv är tillämpliga på havet, men inget av dem anger explicit bevarandet av en grön infrastruktur som en målsättning. Av habitatdirektivet följer ett starkt skydd av utpekade arter och livsmiljöer och inrättandet av så kallade Natura 2000-områden kan ge ett effektivt skydd av de naturvärden som finns inom området. Det saknas dock ett skarpt rättsligt krav på att säkerställa att nätverket av skyddade områden blir sammanhängande och representativt. I havsmiljödirektivet finns krav på att åtgärdsprogrammen ska ange de åtgärder som behövs för säkerställandet av ett sammanhängande och representativt nätverk av marina skyddsområden, men det saknas en definition av vad som avses med sammanhängande och representativt. Direktiven ger sammantaget lite vägledning om hur landskapsperspektivet ska beaktas i praktiken. Den nationella rätten möjliggör för ett skydd av den gröna infrastrukturen, bland annat genom inrättandet av skyddade områden, men även i denna saknas krav på att beslut ska utgå från en ekosystemansats eller ett landskapsperspektiv. Miljökvalitetsnormer för en god ekologisk status och miljöstatus utgör viktiga instrument för att skydda den gröna infrastrukturen, också utanför skyddade områden, men normerna får i praktiken främst genomslag vid tillståndsprövningar enligt miljöbalken. Ett stort antal verksamheter som inte omfattas av någon tillståndsplikt kan emellertid påverka den gröna infrastrukturen. Det är därför av vikt att normerna även tillämpas vid tillsyn och vid annat beslutsfattande enligt miljöbalken, till exempel vid prövningar av strandskyddsdispenser, samt att även kumulativa effekter beaktas vid sådana prövningar. Planering kan utgöra ett viktigt instrument för att möjliggöra den helhetssyn som behövs i förvaltningen av de marina ekosystemen för att den marina gröna infrastrukturen ska kunna bevaras och vid behov återställas. Den gällande regleringen för havsplanering saknar dock tydlig styrning mot bevarande eller återställande av en grön infrastruktur. Även om det finns krav på att en ekosystemansats ska tillämpas i den nationella havsplaneringen saknas både en definition av vad som avses med en ekosystemansats och en tydlig styrning mot uppfyllandet av havsmiljömålen. God miljöstatus utgör bara ett av flera likvärdiga mål och är inte överordnat. Till skillnad från den nationella planeringen saknas NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 6930 Grön infrastruktur i havet – landskapsperspektiv i förvaltningen av Sveriges marina områden 10 helt och hållet ett krav på att en ekosystemansats ska tillämpas i den kommunala planeringen. Länens regionala handlingsplaner för grön infrastruktur skulle kunna vara ett verktyg för att överbrygga gapet mellan nationell och kommunal planering, samt att integrera förvaltning av hav och land, men planerna är i nuläget inte rättsligt bindande och det saknas rättsliga krav på att planerna ska beaktas vid planering, tillståndsprövningar och annat beslutsfattande. Olika delar av processen har behov av olika tillvägagångsätt. Inom Imagine har vi använt oss av modellering för kartläggning av ekosystemkomponenter och konnektivitet. I ljuset av DPSIR och Mosaic har vi arbetat med scenariobaserad påverkansanalys, identifiering och prioritering av värdekärnor och värdetrakter samt analyser av de regionala handlingsplanerna för grön infrastruktur och den kommunala planeringen. Vi har också granskat den rättsliga styrningen av grön infrastruktur, både generellt och kopplat till våra fallstudier. Scenariobaserad påverkansanalys kan användas för att visa på vilken effekt olika beslut och åtgärder kan få på naturskydds- och miljömål, samt användas för att ge rekommendationer om hur åtgärder ska prioriteras i ett rumsligt perspektiv. Inom Imagine har vi arbetat med rumsliga scenariobaserade analyser i tre fallstudier, med fokus på strandexploatering, trålfiske och klimatförändring. Vi har utvärderat effekten på ålgräshabitat av olika alternativ för reglering av bryggutveckling i Kosterhavet under de kommande 30 åren som ett exempel på potentiella effekter av exploatering. Vi beräknade den totala ytan och andelen grundområden som kan förväntas bli påverkade baserat på olika utvecklingstakt för bryggbyggande, samt hur förändrad placering av nytillkomna bryggor kan minimera påverkan på ålgräs. Påverkan från trålning på mjuka bottnar med sjöpennor undersöktes genom att jämföra nuvarande tillstånd med modellerad förekomst av sjöpennor baserat på data från ett mindre påverkat område, för att på så sätt visa på potentiella långtidseffekter av trålförbud på hotade bottenmiljöer. Effekter av klimatförändring på havsmiljön undersöktes genom att tillämpa scenarier för klimatets utveckling som tagits fram av SMHI, för att undersöka hur den förväntade utsötningen av Östersjöns vatten kommer att förändra utbredningen av blåmussla och blåstång. Resultaten visar på potentiellt stora effekter på viktiga marina habitatbildande arter i Östersjön, vilket bör tas hänsyn till i ett långsiktigt arbete med grön infrastruktur. Med utgångspunkt i de scenarier vi tagit fram har vi utvärderat potentialen hos olika rättsliga planerings- och naturskyddsinstrument, och eventuella begränsningar, för att nå målet att bevara och utveckla den marina gröna infrastrukturen. Baserat på resultaten har vi undersökt hur instrumenten kan utvecklas och anpassas för att säkerställa att kunskap och förståelse för marin grön infrastruktur integreras i nationellt, regionalt och lokalt beslutsfattande. Resultaten från fallstudierna visar att för att bedöma och ta hänsyn till kumulativa effekter av olika påverkanstryck behövs geografiskt definierad information om både aktiviteter och naturvärden, samt ett flertal rättsliga åtgärder för att säkerställa ett landskapsperspektiv i planering, beslutsfattande och förvaltning.

Authors/Creators:Sandman Nyström, Antonia and Christiernsson, Anna and Fyhr, Frida and Lindegarth, Mats and Kraufvelin, Patrik and Bergström, Per and Fredriksson, Ronny and Bergström, Ulf and Hogfors, Hedvig
Title:Grön infrastruktur i havet - landskapsperspektiv i förvaltningen av Sveriges marina områden
Series Name/Journal:Rapport / Naturvårdsverket
Year of publishing :2020
Number:6930
Number of Pages:127
Publisher:Naturvårdsverket
ISBN for electronic version:978-91-620-6930-8
ISSN:0282-7298
Language:Swedish
Publication Type:Report
Article category:Other scientific
Version:Published version
Full Text Status:Public
Subjects:(A) Swedish standard research categories 2011 > 1 Natural sciences > 106 Biological Sciences (Medical to be 3 and Agricultural to be 4) > Ecology
(A) Swedish standard research categories 2011 > 1 Natural sciences > 105 Earth and Related Environmental Sciences > Environmental Sciences (social aspects to be 507)
(A) Swedish standard research categories 2011 > 5 Social Sciences > 505 Law > Law and Society
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-p-109872
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-p-109872
Additional ID:
Type of IDID
Otherhttp://www.naturvardsverket.se/978-91-620-6930-8/
ID Code:21809
Faculty:NJ - Fakulteten för naturresurser och jordbruksvetenskap
Department:(NL, NJ) > Department of Aquatic Resources
Deposited By: SLUpub Connector
Deposited On:01 Feb 2021 10:03
Metadata Last Modified:02 Mar 2021 15:07

Repository Staff Only: item control page

Downloads

Downloads per year (since September 2012)

View more statistics

Downloads
Hits