Home About Browse Search
Svenska


Grävlingars lidande vid grytanlagsprov med levande grävling

Berg, Lotta and Herlin, Anders Henrik and Hultgren, Jan and Jacobson, Magdalena and Jarmar, Anna and Keeling, Linda and Lindsjö, Johan and Lundmark Hedman, Frida and Rydhmer, Lotta and Hydbring-Sandberg, Eva and Seiler, Andreas and Steen, Margareta and Åsbjer, Elina and Österman, Sara (2021). Grävlingars lidande vid grytanlagsprov med levande grävling. (VH) > Dept. of Animal Environment and Health
(LTJ, LTV) > Department of Biosystems and Technology (from 130101)
(VH) > Dept. of Clinical Sciences
Common Units > Vice-Chancellor's Office
(VH) > Dept. of Animal Breeding and Genetics
(VH) > Dept. of Anatomy, Physiology and Biochemistry
(NL, NJ) > Dept. of Ecology
(S) > Dept. of Ecology

(VH) > SCAW Nationellt centrum för djurvälfärd
(VH) > Dept. of Animal Nutrition and Management, Sveriges lantbruksuniversitet. Rapporter från SLU:s vetenskapliga råd för djurskydd ; 2021:3
[Report]

[img] PDF
990kB

Abstract

Grävlingar i Sverige jagas idag med flera olika jaktmetoder såsom fällor, vakjakt, jakt med ställande hund ovan jord och jakt med grythund under jord. Grythundar används för jakt, skyddsjakt och eftersök på räv, grävling och mårdhund vilket ställer krav på grythundarnas mentala och fysiska förmågor. Hundarna får inte visa ett uppenbart aggressivt beteende. Olika jaktprov används för att utvärdera hundens mentala och fysiska egenskaper som grythund. Därutöver medger de olika proven en värdering av hundens värde som avelsdjur. Grytanlagsprovens syfte är att bedöma hundars lämplighet vid grytjakt. Provet sker med en levande grävling i ett konstgjort gryt med tre olika gångar som leder fram till en så kallad kittel, där grävlingen är placerad. Kitteln är oftast en rund konstruktion med galler mellan hund och grävling för att undvika fysisk kontakt mellan djuren, kitteln kan vridas för att exponera grävlingen åt rätt håll, mot hunden. Domaren vrider således kitteln för att kunna bedöma hundens arbete med grävlingen. Grävlingar beskrivs som försiktiga djur som ytterst sällan reagerar aggressivt mot människor och som ofta blir skrämda redan vid lukten av en människa. Att vara instängd utan att kunna kontrollera eller undkomma situationen kan vara något av det mest stressande som ett vilt djur kan utsättas för. Det finns få vetenskapliga studier på grävling, men studier som publicerats som rapporter och examensarbeten avseende grävling i konstgryt har tillsammans med en vetenskaplig publikation på fällfångst av grävling visat att grävlingar gjort utfall mot hundar i provgryt, och att grävlingar som fångats i fällor har reagerat med flyktförsök. Djur som saknar möjlighet att kontrollera eller undkomma en stressande situation, kan bli passiva eller till och med uppvisa s.k. inlärd hjälplöshet varvid djuret ger upp och blir apatiskt. Studierna visade också att grävlingar som hade ett passivt beteende i samband med att de hölls instängda i gryt eller fälla ofta hade förhöjd hjärtfrekvens och förändrad kortisolkoncentration i träck, vilket kan tyda på att de upplevde stress. Fastän antalet djur i studierna är litet är detta en indikation på att även till synes lugna grävlingar kan vara stressade. Även om grävlingen vid grytanlagsprovet numera separeras från hunden med ett galler saknar grävlingen möjlighet att komma undan eller kontrollera situationen. Hunden uppfattas också sannolikt som predator av grävlingen. Även en tam eller inte helt vild grävling kan vara rädd för hundar. Grävlingens hundvana eller rädsla för hundar kan vara svår att bedöma eftersom även en till synes lugn grävling kan ha ett stresspåslag. Grävlingens situation och lidande måste bedömas inte bara under själva grytanlagsprovet och träningstillfällena utan under hela grävlingens liv, då den oftast tillbringar 8-10 år i hägn. Välfärden för grävlingen är därför även beroende av hägnets utformning och den dagliga skötseln. Infångande i hägnet liksom transport till provplatsen kan påverka 6 grävlingens välfärd i olika hög grad beroende på faktorer som grävlingens tamhet och tillvänjning, tidigare erfarenhet och förväntan, samt kompetensen hos de personer som hanterar och transporterar djuren. En grävling som är ovan och mindre tam stressas sannolikt mer än en tillvand och tamare individ. Förutom att användas vid grytanlagsprov används grävlingen även när unga hundar ska lära sig jaga. Omfattningen av denna träning är inte reglerad enligt Svenska kennelklubbens reglemente men enligt uppgift ska samma regler följas som vid grytanlagsprov. Det råder brist på vetenskapligt granskade studier på grävlingar och grytanlagsprov och det har inte tillkommit nya studier inom området sedan år 2006. Graden av lidandet för grävlingen beror främst på riskfaktorer som grävlingens oförmåga att kontrollera eller komma undan situationen, grävlingens tidigare erfarenheter, bristande tillvänjning, samt hundens agerande i provgrytet. Beroende på djurets subjektiva upplevelse av hållandet och av de olika ingående momenten kan graden och varaktigheten av lidande skilja sig åt mellan olika individer. För vissa individer kan lidandet röra sig om enstaka men upprepade moment, t.ex. enbart tiden i provgrytet. För andra individer kan lidandet ha en längre varaktighet samt en adderad effekt som ökar graden av lidande om exempelvis hägnets utformning inte möjliggör naturligt beteende och grävlingarna inte är tama vilket kan addera stress under infångande och transport. Sammantaget föreligger en påtaglig risk för lidande, som inte är obetydligt, för grävlingar som används för grytanlagsprov. Det kan på grund av individuella variationer i grävlingarnas beteende under grytanlagsprovet föreligga svårigheter att standardisera proven. Det kan också ifrågasättas om grävlingens beteende vid grytanlagsprov motsvarar ett möte med vild grävling. Hundar kan dessutom få utföra ett slutligt grytjaktprov på vild grävling i naturgryt utan att först ha gjort ett grytanlagsprov. Eventuella negativa effekter av ett icke utfört grytanlagsprov med levande grävling är oklara vid jaktprov på grävling i ett naturgryt. Ett alternativ till prov på levande grävling är att använda en attrapp. Användning av grävlingsattrapp möjliggör en standardisering av grytanlagsproven, samt kan ge ökade och mer lättillgängliga tränings- och testmöjligheter för hundarna. Detta förutsätter dock att attrappen är av tillräckligt hög kvalitet. I Danmark används idag rävattrapper, och det finns attrapp för grävling i Sverige, men utfallet av prov med sådana är oklar. Förutom att grävlingar inte skulle behöva hållas i fångenskap och riskera att utsättas för lidande skulle en väl fungerande och mer lättillgänglig attrapp kunna minska risken för att olämpliga eller otillräckligt tränade hundar utsätter sig själva eller viltet för lidande.

Authors/Creators:Berg, Lotta and Herlin, Anders Henrik and Hultgren, Jan and Jacobson, Magdalena and Jarmar, Anna and Keeling, Linda and Lindsjö, Johan and Lundmark Hedman, Frida and Rydhmer, Lotta and Hydbring-Sandberg, Eva and Seiler, Andreas and Steen, Margareta and Åsbjer, Elina and Österman, Sara
Title:Grävlingars lidande vid grytanlagsprov med levande grävling
Series Name/Journal:Rapporter från SLU:s vetenskapliga råd för djurskydd
Year of publishing :2021
Number:2021:3
Number of Pages:37
Publisher:Nationellt Centrum för Djurvälfärd (SCAW), Sveriges lantbruksuniversitet
Language:Swedish
Publication Type:Report
Article category:Other scientific
Version:Published version
Full Text Status:Public
Subjects:(A) Swedish standard research categories 2011 > 4 Agricultural Sciences > 405 Other Agricultural Sciences > Fish and Wildlife Management
Keywords:djurvälfärd, europeisk grävling, grytanlagsprov, lidande, Meles meles, mårddjur, riskanalys, stress
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-p-110380
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-p-110380
ID Code:22205
Faculty:VH - Faculty of Veterinary Medicine and Animal Science
University administration
S - Faculty of Forest Sciences
Department:(VH) > Dept. of Animal Environment and Health
(LTJ, LTV) > Department of Biosystems and Technology (from 130101)
(VH) > Dept. of Clinical Sciences
Common Units > Vice-Chancellor's Office
(VH) > Dept. of Animal Breeding and Genetics
(VH) > Dept. of Anatomy, Physiology and Biochemistry
(NL, NJ) > Dept. of Ecology
(S) > Dept. of Ecology

(VH) > SCAW Nationellt centrum för djurvälfärd
(VH) > Dept. of Animal Nutrition and Management
Deposited By: SLUpub Connector
Deposited On:12 Feb 2021 12:48
Metadata Last Modified:12 Feb 2021 12:51

Repository Staff Only: item control page

Downloads

Downloads per year (since September 2012)

View more statistics

Downloads
Hits