Home About Browse Search
Svenska


Förslag på uppföljning av åtgärder för ökad kolinlagring och minskade utsläpp i LULUCF-sektorn - Beskogning av tidigare jordbruksmark

Lundblad, Mattias and Roberge, Cornelia and Appiah Mensah, Alex and Petersson, Hans and Stendahl, Johan (2021). Förslag på uppföljning av åtgärder för ökad kolinlagring och minskade utsläpp i LULUCF-sektorn - Beskogning av tidigare jordbruksmark. (NL, NJ) > Dept. of Soil and Environment
(S) > Dept. of Soil and Environment

(S) > Dept. of Forest Resource Management
(NL, NJ) > Dept. of Forest Resource Management
, Sveriges lantbruksuniversitet. Arbetsrapport / Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för skoglig resurshushållning ; 525
[Report]

[img] PDF
1MB

Abstract

Genom att aktiviteter inom markanvändning och skogsbruk (LULUCF-sektorn) fått större betydelse i klimatarbetet, såväl internationellt (EU/2018/841) som nationellt (SOU 2020:4) har behovet av förbättrad uppföljning av dessa aktiviteter aktualiserats. Det finns även ett behov av att förbättra bedömningen av potentialen, dvs. effekten på växthusgasbalansen av att åtgärderna införs. I denna rapport analyseras hur kolinlagringen kan öka genom beskogning av jordbruksmark och hur åtgärden kan följas upp. I uppdraget ingår att (i) föreslå hur förändrade utsläpp och upptag kan kvantifieras på objektsnivå i samband med utförd åtgärd, (ii) identifiera tillgängliga datakällor för att följa upp åtgärderna, (iii) föreslå eventuellt ytterligare behov av data för uppföljning av åtgärderna. Eftersom omfattande inventering krävs för mäta effekten av beskogning på plats har vi tagit fram en uppsättning typbestånd för olika trädslag (gran, tall, björk, asp, contortatall, ek, lärk, bok), bördighet (låg, medel, hög), tidigare markanvändning (vallbruk, odling av ettåriga grödor respektive grönträda) för tre regioner (Götaland, Svealand, Norrland), dvs. 216 olika alternativ. Dessutom har vi också tagit fram motsvarande uppsättning för fall där föryngringen är något mindre lyckad. De olika typbestånden simulerades med Heureka Planwise med komplettering av markkolsdata för tidigare markanvändning som simulerades med ICBM-modellen. För att också visa effekten av att välja snabbväxande trädslag som poppel och hybridasp gjordes en litteraturgenomgång som jämfördes med de simulerade bestånden. Det är stor skillnad i utfallet för de olika simulerade beskogningsalternativen. Gran binder i genomsnitt 2,3 ton C ha-1 år-1 över en omloppstid, medan björk binder 0,9 ton C ha-1 år-1 över en omloppstid. Generellt sker ett större kolupptag vid lyckade föryngringar med i snitt 1,4 ton C ha-1 år-1 nettoupptag över en omloppstid vid 2000 stammar vid en återväxtinventering jämfört med 1,1 ton C ha-1 år-1 vid 1000 stammar. Högre bonitet ger i snitt 1,7 ton C ha-1 år-1 jämfört med 0,9 ton C ha-1 år-1 vid lägre bonitet i genomsnitt över samtliga simulerade bestånd. En intressant observation är att det tar ett antal år innan bestånden bidrar som nettosänka (men med stor variation givet variationerna ovan). Detta beror på att nedbrytningen av det gamla kolet i marken inledningsvis är högre än tillförseln av nytt kol. Även om man ska tolka dessa simulerade resultat med viss försiktighet visar det att tidigare markanvändning bör tas i beaktande för var beskogning bör ske och med vilka trädslag. Det finns annars en risk att nyttan med beskogningen begränsas både i total effekt och tidsmässigt för att bidraget ska bli signifikant relativt befintliga klimatmål. Underlagen från de simulerade typbestånden kan användas i kombination med aktivitetsdata, dvs. arealer för aktiv plantering för att beräknas totaleffekt av beskogning. Genomsnitt kan t.ex. tas fram som kan komplettera de utsläpps- och upptagsfaktorer som används i klimatrapporteringen idag i kombination med data från SLU Riksskogstaxeringen (RT), exempel ges i rapporten på regionvisa faktorer. Det är också möjligt att använda typvärden på den aggregeringsnivå som är lämplig givet de aktivitetsdata som finns tillgängliga. Andra källor för aktivitetsdata kan vara den anmälan som görs till Länsstyrelsen när jordbruksmark tas ur bruk eller uppgifter om att jordbruksmarken inte längre ingår i ansökan om stöd inom landsbygdsprogrammet. Om en bra uppföljning ska kunna göras i framtiden behöver ett system som sammanställer den anmälan som görs idag och de ansökningar om stöd som kan bli verklighet om aktiviteten beskogning kommer ges stöd i någon form (antingen genom ett nytt system eller genom att det implementeras i befintliga stödsystem). Uppföljning kan göras genom stickprovsinventering i lämpliga tidsintervall men också genom att markägaren informerar ansvarig myndighet löpande om beståndets utveckling, i.e. i vilken utsträckning beskogningen varit lyckad (kanske vart femte år). Uppgiftslämnarbördan ska dock hållas så låg som möjligt för att inte minska intresset för åtgärden. När det gäller potentialen av beskogning relativt klimatmål till 2030 och 2045 är det uppenbart att bidraget inte hinner bli så stort till 2030 givet att det tar tid innan tillväxten får fart och effekten av att nedbrytningen av markkol är högre än tillförseln av nytt kol initialt. Vi har beräknat ett antal scenarier med stöd av simuleringar av typbestånd. Utgångspunkten har varit dagens beskogningsintensitet och trädslagsfördelning. Den additionella effekten jämfört med det bidrag som aktiviteten beskogning ger idag, hamnar på i storleksordningen 50 kton CO2 år--1 10 år efter att scenarierna startar, men efter 25 år, dvs. runt 2045 kan bidraget bli mer än 1 000 kton CO2 år-1 vid beskogning på 10 kha år-1 i 20 år, dvs. totalt 200 kha. Det är dock stor variation beroende på vilken beskogningsstrategi som väljs. Ett alternativ där andelen löv ökar samtidigt som vi antar att bättre lokaler väljs ger bara ett extra bidrag på drygt 100 kton CO2 år-1 efter 25 år. Kortsiktigt verkar det effektivt att satsa på att plantera snabbväxande trädslag som poppel eller hybridasp, åtminstone på en del av den aktuella arealen. Beskogningen bidrar inte bara med inlagring av koldioxid utan också till produktion av träråvara. Efter 60 år kan bidraget från beskogad mark, dvs. den mark som beskogas i scenarierna bidra med mellan ca 0,4 miljoner m3 sk år-1 (scenario löv) och ca 1,4 miljoner m3 sk år-1 (scenario BAUx2) i gallring. Om utvecklingen följer alternativ Hög kan det handla om uppemot 2 miljoner m3 sk år-1för scenario BAUx2 (som innebär att upp till 400 kha mark tas i anspråk för beskogning). Jämfört med dagens avverkningsnivåer motsvarar detta ca 1-2% av det årliga virkesuttaget. Därtill tillkommer förstås virkesleveranser när bestånden slutavverkas men den kolmängden är inkluderad i nettoupptaget. Potentiellt skulle beskogning och produktion av skogsråvara på nedlagd jordbruksmark kunna frigöra produktiv skogsmark för andra ändamål, t.ex. för ökat bevarande av biologisk mångfald. Hur våra marker utnyttjas i framtiden är dock en svår balansgång, samtidigt som jordbruksmark läggs ner, pekar mycket på dessa arealer kan behövas för livsmedelsproduktion i framtiden. Det är därför rimligt att inte inteckna alltför stor areal för beskogning. Vår bedömning är att de 200 kha som vi använt i denna studie inte i alltför stor utsträckning inkräktar på framtida livsmedelsproduktion eftersom marken i huvudsak redan tagits ur jordbruksproduktion.

Authors/Creators:Lundblad, Mattias and Roberge, Cornelia and Appiah Mensah, Alex and Petersson, Hans and Stendahl, Johan
Title:Förslag på uppföljning av åtgärder för ökad kolinlagring och minskade utsläpp i LULUCF-sektorn - Beskogning av tidigare jordbruksmark
Series Name/Journal:Arbetsrapport / Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för skoglig resurshushållning
Year of publishing :2021
Number:525
Number of Pages:41
Publisher:Institutionen för skoglig resurshushållning, Sveriges lantbruksuniversitet
ISSN:1401-1204
Language:Swedish
Publication Type:Report
Article category:Other scientific
Version:Published version
Full Text Status:Public
Subjects:(A) Swedish standard research categories 2011 > 4 Agricultural Sciences > 401 Agricultural, Forestry and Fisheries > Forest Science
Keywords:beskogning, skog, åkermark, betesmark, klimat, koldioxid
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-p-112666
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-p-112666
ID Code:24809
Faculty:NJ - Fakulteten för naturresurser och jordbruksvetenskap
S - Faculty of Forest Sciences
Department:(NL, NJ) > Dept. of Soil and Environment
(S) > Dept. of Soil and Environment

(S) > Dept. of Forest Resource Management
(NL, NJ) > Dept. of Forest Resource Management
Deposited By: SLUpub Connector
Deposited On:06 Jul 2021 13:25
Metadata Last Modified:06 Jul 2021 13:31

Repository Staff Only: item control page

Downloads

Downloads per year (since September 2012)

View more statistics

Downloads
Hits