Skip to main content
SLU publication database (SLUpub)

Report2021Open access

Flödets inverkan på laxarnas vandring i naturfåran nedströms dammen i Norrfors, nedre Umeälven

Leonardsson, Kjell

Abstract

Syftet med denna rapport har varit att utvärdera hur flödena genom Stornorrfors kraftverk och spill via Norrforsdammen i nedre Umeälven påverkar laxvandringen till och från lekområdena i Vindelälven. Som underlag till utvärderingen har data och resultat från tidigare års märkstudier (1995-2019) använts tillsammans med flödesdata. I tidigare studier har tre specifika problem lyfts fram, anlockningen till naturfåran från sammanflödet, passagen av Baggböleforsen och anlockningen av nedströmsvandrande lax till fisktrappan. Efter att dessa rapporter skrevs har Baggböleforsen åtgärdats genom att man sprängt ut en kanal och gjutit en pooltrappa i betong.

Fyra specifika frågeställningar har försökt besvarats i denna rapport. En sammanfattning av resultaten ges direkt i anslutning till respektive frågeställning.

1) Hur påverkas anlockningen av uppströmsvandrande lax till naturfåran av flödessituationen i sammanflödesområdet?

Strömhastigheten i naturfårans mynning är mycket låg, ca 0,2 m/s vid 50 m3 /s spill. Det skulle behövas betydligt högre spill för att motivera laxarna att prioritera bort huvudfåran där strömhastigheten vanligen är 1-2 m/s. Studierna visar dock att andelen lax som tar sig från sammanflödet till naturfåran ökar under perioder med ökad andel spill trots den låga strömhastigheten. Förklaringen till detta tycks vara att många av laxarna fortsätter att söka i området och till slut hittar de upp till Baggböleforsen där strömhastigheten ger god anlockning. Vid höga flöden genom kraftverket tar det vanligen längre tid för laxarna att välja naturfåran. Ett resultat som framkommit i samband med sammanvägning av resultat från märkstudierna är att storvuxna laxhonor som vanligen kommer tidigare än hanarna tycks missgynnas av den låga andelen spill före mitten av juni.

2) Hur påverkar spillflödet uppströmsvandringen i naturfåran?

De laxar som väljer naturfåran möter i dagsläget inte några vandringshinder så länge som spillflödena är under 50-100 m3 /s. Vid högre spillflöden kan partiella vandringshinder uppstå men vid flöden på flera hundra m3 /s öppnas nya vandringsvägar. Vid normala spill på mellan 20 och 50 m3 /s tar vandringen från Baggböleforsen till Laxhoppet ca 2-3 dygn. Fisktrappans funktion har utvärderats i en separat rapport och berörs inte här.

3) Hur påverkar flödessituationen anlockningen till fisktrappan i Norrfors av nedströmsvandrande lax och öring?

Av de nya studier som gjorts av nedströmsvandringen med hjälp av akustisk telemetri har ledarmens funktion visat sig vara densamma som i tidigare undersökningar. Det som framkommit i de senare undersökningarna är att en del av problemet med låg anlockning beror på att en del av fiskarna dyker under ledarmen istället för att följa den in mot flyktöppningen som skulle leda dem till fisktrappan. Avledningseffektiviteten uppgår till ca 3-5 % för smolt och mindre än 1 % för kelt. Resten passerar via Stornorrfors kraftverk, med ca 10-15 % dödlighet för smolt och ca 50-80 % dödlighet för kelt (utlekt lax).

4)

Hur påverkar flödessituationen i naturfåran nedströmsvandringen i naturfåran?

Spillflödets effekt på nedströmsvandringen i naturfåran har endast utvärderats för odlad smolt och där har höga förluster, upp mot 50 %, uppmätts på 10 m3 /s spill. Vid spill på 23 m3 /s har smoltförlusterna varit lägre, ca 10-20 %. Orsaken till förlusterna antas vara tillföljd av predation från måsar och gäddor, men det kan inte uteslutas att en del av de odlade smolten väljer att stanna i naturfåran. Inga studier har gjorts med nedströmsvandrande kelt i naturfåran, men dessa är inte utsatta för predation från måsar på samma sätt som smolt och flödessituationen för nedströmsvandrande kelt borde därför inte vara något problem. Det finns dock en del av året när naturfåran inte är vandringsbar, vare sig i uppströms- eller nedströmsriktning, och det är under perioden 1 oktober-19 maj när det inte spills något vatten utöver de 0,3 m3 /s som passerar via fiskodlingen. Dock uppstår vanligen ett flertal perioder under vintersäsongen när naturfåran blir vandringsbar, dvs flödet överskrider ca 2 m3 /s, och det är i samband med varmt väder som sätter fart på snösmältningen i anslutning till naturfåran och biflödena.

Keywords

anlocking; smolt; spillflöde; telemetri; vandringsbeteende

Published in

Rapport (Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för vilt, fisk och miljö)
2021, number: 2021:5
Publisher: Institutionen för vilt, fisk och miljö, Sveriges lantbruksuniversitet