Skip to main content
SLU publication database (SLUpub)

Report2021Open access

Sociala tjänstehundar - användning, lagstiftning och djurvälfärd i mötet mellan hund och människa

Lidfors, Lena; Åsbjer, Elina; Lindsjö, Johan; Karlberg, Sara

Abstract

Syftet med denna rapport är att presentera vad en social tjänstehund är, vilket arbete den utför, hur de personer den hjälper påverkas av den hundunderstödda insatsen, vilka behov den sociala tjänstehunden har och hur dess hälsa och övriga välfärd påverkas av arbetsinsatsen. Rapporten utmynnar i ett antal rekommendationer för att kunna säkra att sociala tjänstehundars välfärd inte påverkas negativt. Sociala tjänstehundar ingår i det internationella begreppet djurunderstödda insatser (eng. Animal Assisted Interventions). Inom detta område kan hundar ingå i hundunderstödd aktivitet, hundunderstödd terapi, hundunderstödd utbildning/pedagogik och hundunderstödd coaching/ vägledning. Forskning visar att hundunderstödda aktiviteter på äldreboenden leder till minskad depression, ökad livskvalité, fler sociala interaktioner, lägre hjärtfrekvens och blodtryck, samt högre kroppstemperatur. Hundunderstödd terapi på sjukhus ökar patienternas välmående och minskar ångest, depression och stress. Hundunderstödd pedagogik i form av läshundar leder till förbättrad läsförmåga hos skolelever och har positiva effekter på inlärningen. Hundar kan även i en kombination av terapi och pedagogik stödja elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. En enkät till svenska hundförare visade att all som arbetar med sin hund in skolor har upplevt positiva resultat från den hundunderstödda insatsen. En social tjänstehund är alltid utbildad och arbetar alltid tillsammans med sin förare. Den sociala tjänstehunden arbetar som kollega med sin förare och utför insatser mot en tredje person. Uppdragsgivare, upphandlare av uppdrag, beslutsfattare och utbildare behöver vara insatta i branschterminologin. Riktlinjer och rutiner för sociala tjänstehundar behöver vara kända av alla som upphandlar och utbildar sociala tjänstehundar. Hundars kommunikation med människor har utvecklats så att hunden ofta söker ögonkontakt med sin ägare, signalerar vad den vill med olika beteenden men även läser av och förstår människors signaler och kroppsspråk. Anknytningen mellan hund och ägare och vilken anknytningsstil de har är viktig för hur trygg hunden känner sig i nya och okända miljöer. Hundar kan få ökad hjärtfrekvens och förhöjda kortisolnivåer när de upplever stress eller blir uppjagade, och sänkt hjärtfrekvens och ökade oxytocinnivåer när de upplever trygga nära kontakter med människor. Valpen som planeras att bli en framtida social tjänstehund bör väljas med hänsyn till att individen har goda sociala egenskaper och lämpligt temperament. Det är viktigt att valpen socialiseras redan hos uppfödaren. Under uppväxten bör valpen och unghunden få positiva upplevelser hos ägaren genom lek, träning i impulskontroll, lydnad och miljöträning. Faktorer som kan påverka hundens välfärd under arbete är: frekvens och varaktighet av arbetstillfällen, hur väl hunden känner till miljön och klienterna, förutsägbarhet, kontrollerbarhet, valbarhet och ålder. Hundar mår generellt bra av fysisk aktivitet, mental stimulans och positiva sociala kontakter. Studier på hundar som deltar i AAI har generellt inte visat fysiologiska tecken på stress. Däremot har man funnit att vissa individer kan visa signaler på stress vid vissa moment. Stort ansvar vilar på föraren med avseende i att se till att hundens behov uppfylls och att arbetet är anpassat för just den individen. Det är viktigt att hunden ges möjlighet till vila och återhämtning. För att Sammanfattning kunna upprätthålla en god välfärd är det därför mycket viktigt med utbildade hundförare. Om en äldre hund visar tecken på nedsatta fysiska och mentala förmågor, oönskade beteenden eller en motvilja att arbeta så ska hunden pensioneras. Hundens välfärd måste noga uppmärksammas då hunden kan vara tränad att hålla sig lugn i stressande miljöer och inte visa beteenden på stress även om den upplever det. Hundföraren ansvarar för den sociala tjänstehundens hälsa och ska ha kompetens för detta. En plan för att minska risker för hundens hälsa inom verksamheten bör tas fram tillsammans med verksamhetsansvarig och delges personal och deltagare. En hund som visar tecken på nedsatt hälsa ska inte arbeta. Veterinär ska besluta om lämplig behandling och konvalescens vid ohälsa, och bör bestämma om och i vilken omfattning hunden kan återgå till sitt arbete. Hundfysioterapeut och etolog kan i samarbete med veterinär bidra till behandling och beslut om hundens arbetskapacitet. Sociala tjänstehundar bör genomgå regelbundna undersökningar av veterinär för att bedöma hundens hälsa och lämplighet som social tjänstehund och en individuell hälsoplan bör upprättas. Vägledningar för pensionering av tjänstehundar behöver tas fram. Risken för spridning av zoonotiska smittor mellan hundar och människor är låg i Sverige. Hundar kan bidra till objektsburen smitta och rutiner för att minska denna risk behöver finnas på plats. Multiresistenta bakterier kan spridas från hund till människa och tvärtom. Vid förekomst av MRSA (Meticillinresistenta Staphylococcus aureus) och MRSP (Meticillinresistenta Staphylococcus pseudointermedius) finns specifika regler att förhålla sig till. För att minska risken för spridning av ESBL (Extended Spectrum Beta-Lactamase) finns anledning att inte utfodra sociala tjänstehundar med färskfoder. Det saknas vetenskapligt stöd för att det finns allergivänliga raser. Förekomst av allergener kan minska genom goda rutiner. Det finns flera svenska riktlinjer och rekommendationer för hur en social tjänstehund bör arbeta inom vård och omsorg, men det saknas för skolans område. Riksföreningen för skolsjuksköterskor är positiva till hund i skolan och välkomnar att skolverket lyfter frågan. Internationellt finns det både övergripande rekommendationer för djurunderstödda insatser och inom Europa finns det flera olika rekommendationer för hundunderstödda insatser. Det finns två svenska branschorganisationer för sociala tjänstehundar. Föreningen för Sociala tjänstehundar har medlemmar från både utbildare och hundteam som arbetar inom vård, skola, omsorg och socialt arbete och föreningen har riktlinjer för utbildning av sociala tjänstehundsteam samt arbetar för att skapa goda förutsättningar för hundteam och utbildare. Sveriges Hundföretagare riktar sig till hundförare med F-skattsedel och som bedriver sin verksamhet som företagare. För att bli medlem i Sveriges Hundföretagare ska man som hundförare visa intyg på att man uppfyller föreningens krav på utbildning hos hundföraren och hunden. Det saknas av myndigheter utformade riktlinjer och krav för vad en utbildning ska innehålla, samma gäller examination gällande hela perspektivet inom AAI. Det finns endast en standard skapad för en specifik målgrupp som gäller äldre med demens och personer med förvärvad hjärnskada. Efter genomgången utbildning till social tjänstehund examineras hundteamen i Sverige hos respektive utbildare. En enkät till sex av de svenska utbildarna av sociala tjänstehundar visade att omfattningen av det centrala innehållet i utbildningarna varierar stort mellan utbildarna. I Sverige finns det inga av myndigheter beslutade riktlinjer på hur lämplighetstester av blivande sociala tjänstehundar ska utformas. Det saknas även en oberoende organisation som utför lämplighetsbedömningar av blivande sociala tjänstehundsteam. Utbildarna utför som regel en lämplighetsbedömning av hunden inför en utbildningsstart, men bedömningarna varierar mellan de olika utbildarna. Utbildarna utfärdar efter godkänd examination ett tvåårigt tillstånd och idhandlingar för den sociala tjänstehunden. En enkät till förare av sociala tjänstehundar visade att det är en stor bredd på hundraser och utbildningsarrangörer i Sverige. De främsta riskerna för de sociala tjänstehundarna var klienternas beteende, miljön och hundmöten utomhus. De vanligaste incidenterna de sociala tjänstehundarna blivit utsatta för var fysiskt våld av klienter. De vanligaste incidenterna som de sociala tjänstehundarna orsakat klienter var rivskador. Riskanalys bör göras av verksamhetsansvarig i samråd med hundföraren på det ställe dit tjänstehunden ska komma för att minska riskerna för deltagarna och hunden. Riskhantering bör ske kontinuerligt för att minimera att något händer deltagarna eller den sociala tjänstehunden. Det är viktigt att ta hänsyn till hundens välfärd i utförandet av en riskbedömning. Den som yrkesmässigt håller djur ska ha tillstånd från länsstyrelsen. Enligt betänkande till nya djurskyddslagen framgår att alla som bedriver yrkesmässig verksamhet med sällskapsdjur ska ha tillstånd. Vid tillståndsgivning ska särskild vikt läggas vid djurhållarens kompetens. Djur får inte överansträngas, psykiskt såväl som fysiskt. Djurhållare ska genom smittskyddsförebyggande åtgärder minska risken för spridning av smitta mellan djur och människor. Om en anläggning bedriver organiserad besöksverksamhet så ska djurhållaren anmäla detta till länsstyrelsen och det ställs utökade krav på besöksregler. För att stärka välfärden för sociala tjänstehundar föreslås följande rekommendationer: Hundföraren ska alltid vara utbildad tillsammans med sin hund. Den sociala tjänstehunden ska alltid arbeta tillsammans med den hundförare den har utbildats med. Samma regler och krav på djurvälfärd, hygien, kompetens och systematiskt kvalitetsarbete bör gälla för alla som använder sina hundar i en verksamhet, oavsett om det är ett hundteam eller personal med personalhundar. Frågan om tillståndsplikt behöver utredas och förtydligas av ansvariga myndigheter. Krav på tillståndsplikt kan vara ett sätt att försäkra sig om kompetens hos hundförare, kvalitet i utförande av tjänsten och en god välfärd hos den sociala tjänstehunden. Alla sociala tjänstehundar bör ha en individuell hälsoplan som inkluderar en regelbunden veterinärkontroll. När en etolog anlitas ska denna ha utbildning motsvarande Jordbruksverkets definition (SJVFS 2019:16, Saknr L 103), samt minst en kurs om hundars beteende. Lämplighetsbedömningar, utbildning och examination bör standardiseras. Utbildningarna bör ackrediteras av en branschorganisation med inriktning på sociala tjänstehundar. Den ackrediterade branschorganisationen bör efter godkänd examination utfärda en id-handling giltig i två år för den sociala tjänstehunden med förare, därefter bör hundteamet utföra ett kvalitetstest för att erhålla uppdaterad id-handling. Samma branschorganisation bör hålla ett register över sociala tjänstehundar som har giltiga id-handlingar och som förslagsvis är anmälda till Länsstyrelsen. Upphandlare av tjänster som ska utföras av sociala tjänstehunds-team bör kontakta branschorganisationen för att ta reda på om teamet har giltig id-handling. Försäkringsbolagen bör kontrollera giltig id-handling innan en social tjänstehund försäkras. För att ge alla i en verksamhet som tar emot sociala tjänstehundar med sin förare information om vad som gäller vid arbete med hund, rekommenderas att man har en pärm med all viktig information i på lämplig plats där alla kan läsa den.

Keywords

djurunderstödda insatser; hundar; beteende; människa-djur interaktioner; veterinärmedicin; riskbedömningar; utbildning; hälsa; välfärd; Animal Assisted Interventions; dogs; behaviour; human-animal interactions; veterinary medicine; risk assessment; education; health; welfare

Published in

SLU Framtidens djur, natur och hälsas rapportserie
2021, number: 2021:9
ISBN: 978-91-576-9819-3, eISBN: 978-91-576-9820-9
Publisher: SLU Future One Health