Home About Browse Search
Svenska


Test av selektiva redskap för det svenska fisket efter läppfisk

Andersson, Erika (2019). Test av selektiva redskap för det svenska fisket efter läppfisk. (NL, NJ) > Department of Aquatic Resources, Sveriges lantbruksuniversitet. Aqua reports ; 2019:1
[Report]

[img] PDF
4MB

Abstract

Läppfisk så som skärsnultra, stensnultra och berggylta fiskas kommersiellt med ryssjor och
burar längs den svenska västkusten, från Kungsbacka i söder till den norska gränsen i norr.
Fisket rapporterar in landad fångst och bifångst av ål, torsk och hummer. Hur mycket av
totalfångsten av läppfisk som är undermålig samt sammansättningen av övrig bifångst är
oklar.

I Norge har fisket efter läppfisk pågått längre än i Sverige och kunskapsunderlaget är
betydligt högre. Detta har bland annat resulterat i att krav på flyktöppningar för läppfisk i
redskapen införts i ett försök att sortera ut undermålig fisk. Dessutom finns ytterligare krav
på ingångsspärrar i redskap med stora öppningar för att minska bifångst av större arter så
som torsk och utter. Inga sådana krav finns i dagsläget i Sverige. Forskning i Norge har även
visat att bobyggande hanar av skärsnultra fångas mer effektivt än honor av samma art (Halvorsen
m.fl. 2016 och 2017b). Hur könsfördelningen ser ut i det svenska fisket är inte känt.
Under två veckor i början av juli 2018 utförde SLU ett provfiske i Göteborgs skärgård där
ryssjor och burar med tre olika flyktöppningar testades mot en kontroll (redskap utan flyktöppningar).

Syftet var dels att få en överblick över hur fördelningen av målig/undermålig fångst av
läppfisk och bifångst ser ut, dels att undersöka läppfiskens könsfördelning och dels att analysera
selektivitet och utsortering av undermålig fisk i redskapen samt komma med rekommendationer
för användning av flyktöppningar i redskap för läppfisk.

Två av de testade flyktöppningarna ämnade sortera ut undermålig läppfisk. Den ena var
en sidrist enligt den norska standarden, dvs. tre stycken flyktöppningar i sidan av den innersta
kammaren av ryssjor alternativt svältkammaren i burar samt två stycken flyktöppningar
i sidan av den näst innersta kammaren i ryssjor alternativt övriga kammare i burar.
Den andra flyktöppningen som testades var en ändrist, dvs. en platta med flera öppningar i
slutet av innersta kammaren i ryssjor alternativt i svältkammaren i burar. Spaltbredden var
12 mm för både sidristen och ändristen. Den tredje flyktöppningen, ålstrumpan, ämnade sortera
ut bifångst av ål och bestod av en tub av elastiskt plastnät i sidan av innersta kammaren
i ryssjor alternativt svältkammaren i burar.

Generellt var ändristen bäst på att släppa ut undermålig läppfisk jämfört med kontrollen,
dock med en risk till tapp även av målig stensnultra i burar. Det var stor skillnad i hur effektiva
flyktöppningarna var i ryssjor jämfört med burar. I ryssjor var det endast fångsten av
undermålig stensnultra i ryssjor med ändrist som var lägre än i kontrollen. Fångsten i burar
skiljde sig mer. Där var det en lägre fångst av undermålig stensnultra i burar med samtliga
flyktöppningstyper jämfört med kontrollen. I burar med ålstrumpa var också den måliga
fångsten av stensnultra lägre än i kontrollen, medan fångsten av undermålig skärsnultra var
lägre i både burar med ändrist och ålstrumpa jämfört med kontrollen. Inga ålar fångades i
redskap med ålstrumpa. För få berggyltor fångades för att kunna analyseras.

L50, den längd då hälften av fisken stannar i redskapen och hälften går ut var högst i
ryssjor med ändrist för skärsnultra och stensnultra, men sannolikheten för en fisk att komma
i kontakt med flyktöppningarna (C), var marginellt lägre för skärsnultra. Ingen säker modell
kunde dock utföras för skärsnultra i ryssjor med sidrist eller stensnultra i ryssjor med sidrist
och ålstrumpa. L50 var liknande i ändrist och sidrist i burar för både skär- och stensnultra,
medan C var något högre i burar med ändrist. Ingen modell kunde passas till ålstrumpa i
burar för någon av arterna. Könsbestämningen av framförallt stensnultra visade sig svårare
än väntat då många gonader var små och delvis nedbrutna och osäkerheten är stor. Strandkrabba
var den i särklass vanligaste bifångstarten.

Authors/Creators:Andersson, Erika
Title:Test av selektiva redskap för det svenska fisket efter läppfisk
Series Name/Journal:Aqua reports
Year of publishing :2019
Number:2019:1
Number of Pages:54
Publisher:Institutionen för akvatiska resurser, Sveriges lantbruksuniversitet
ISBN for electronic version:978-91-576-9626-7
Language:Swedish
Publication Type:Report
Article category:Other scientific
Version:Published version
Full Text Status:Public
Subjects:(A) Swedish standard research categories 2011 > 4 Agricultural Sciences > 401 Agricultural, Forestry and Fisheries > Fish and Aquacultural Science
Keywords:läppfisk, stensnultra, skärsnultra, berggylta, selektiva redskap, flyktöppning, rist
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-p-116621
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-p-116621
ID Code:27505
Faculty:NJ - Fakulteten för naturresurser och jordbruksvetenskap
Department:(NL, NJ) > Department of Aquatic Resources
Deposited By: SLUpub Connector
Deposited On:04 Apr 2022 11:25
Metadata Last Modified:04 Apr 2022 11:31

Repository Staff Only: item control page

Downloads

Downloads per year (since September 2012)

View more statistics

Downloads
Hits