Home About Browse Search
Svenska


Detta är IKEU: Integrerad Kalkuppföljning-programmets innehåll och resultat åren 2008-2021

Drakare, Stina and Holmgren, Kerstin and Näslund, Joacim and Vrede, Tobias (2022). Detta är IKEU: Integrerad Kalkuppföljning-programmets innehåll och resultat åren 2008-2021. (NL, NJ) > Dept. of Aquatic Sciences and Assessment
(NL, NJ) > Department of Aquatic Resources, Sveriges lantbruksuniversitet. Rapport / Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för vatten och miljö ; 2022:4
[Report]

[img] PDF
1MB

Abstract

Detta är en utvärderingsrapport som sammanfattar resultat som kommit ut från pro-grammet Integrerad Kalkeffektuppföljning (IKEU) från 2008 till och med 2021. År 2008 valdes som startår då den senaste omfattande externa granskningen, inkluderande flera syntesbilagor, gjordes på data till och med 2007 från programmet som startade 1989. Kalkeffektuppföljning i IKEU:s regi innebär omfattande provtagning av biota, för att studera effekter på hela det akvatiska ekosystemet av åtgärden kalkning, något som oftast saknas i andra kalkeffektuppföljningar. IKEU fick som mest medel 2009, 16 mil-joner kronor, men därefter har anslagen succesivt minskats och planat ut på en nivå runt 7,2 miljoner kronor. Den tydligaste effekten av nerdragningarna är att årliga specialstu-dier för att vetenskapligt undersöka olika frågeställningar och göra synteser har mins-kats och sedan 2017 uteblivit helt. Även provtagningsparametrar har tagits bort, t.ex. bottenfauna i sjöars profundal. Antalet sjöar och vattendrag som studeras har också minskats från som mest 74 sjöar till i nuläget 20 stycken, samt som mest 70 vattendrag till i nuläget 29. Effekten av minskningen är att IKEU inte längre täcker in hela den del av landet som kalkning sker i utan fokuserar mest på den södra halvan av landet där för-surningspåverkan är störst. IKEU består av fem delprogram vars resultat i rapporten presenteras genom samman-fattningar av de publikationer som kommit ut under tidsperioden. Från delprogram Ef-fekter av kalkning av sjöar har åtta publikationer kommit ut. De visar bland annat att födoväven i sjöarna påverkas negativt av kalkning. Artrikedomen är i stor sett överlap-pande mellan de tre grupperna sjöar kalkade, neutrala referenser och sura referenser. Det är främst artrikedomen av växtplankton som är lägre i sura sjöar. Både neutrala och sura referenser har mer komplex födovävsstruktur än de kalkade sjöarna som vattenke-miskt liknar de neutrala referenserna. Födovävslängden är kortast i de kalkade sjöarna vilket tyder på att energiöverföringen mellan trofinivåerna är mindre effektiv i de kal-kade sjöarna. Djurplankton påverkas positivt av kalkning, särskilt hjuldjur. Återhämt-ningen av fisk i kalkade sjöar är otydlig. I okalkade sjöar finns det tydliga positiva sam-band mellan ökande pH och artrikedom, abundans, biomassa och förekomst av små och unga mörtar, men motsvarande samband är svaga eller obefintliga i kalkade sjöar. Från delprogram Kalkeffekter i vattendrag har det kommit fyra publikationer som bland annat visar att kalkning ger stora positiva effekter på fastsittande kiselalger, bottenfauna och fisk i vattendrag när samma index som används för försurningsbedömning används. Fisken återkommer till vattendrag redan efter 1 – 4 år med kalkning och i det långa tids-perspektivet på 16 år kom även arter tillbaka. Särskilt stor effekt blir det med kalkdose-rare som är bra på att minimera surstötar. Inom detta delprogram kunde också visas att man inte får väsentligt mer information om pH-förhållanden med högfrekventa mät-ningar utan det räcker med provtagningar en gång per månad. Från delprogram Kalkav-slut i sjöar och vattendrag finns det åtta publikationer under perioden. De visar bland annat att de sjöar i Tyresta som följts i upp till 17 år efter avslutad kalkning visar tydliga effekter på återförsurning. Oorganiskt aluminium ökar till nära gränsvärdet för vad som är toxiskt för fisk när pH sakta sjunker i sjöarna. En modell som tar hänsyn till partikel-fraktioner av aluminium och järn togs fram för att kunna beräkna hur kalkdoser kan minskas utan att få för höga halter av toxiskt aluminium i vattnet. I de vattendrag där kalkning har avslutats sjönk pH något, men bottenfaunan fortsatte ändå att återkoloni-sera, särskilt natt- och bäcksländor. Det finns dock generellt sett få vattendrag som man vågar sluta kalka när populationer av fisk och stormusslor äntligen räddats. Från delpro-gram Kvicksilver i abborre visar två publikationer att kalkning av sura sjöar minskar halterna av kvicksilver i fisk. Kalkning fastlägger inte kvicksilver i sedimenten, så det är andra processer som minskar biotillgängligheten av kvicksilvret. IKEU-sjöarna ingick också i studien av de nya lägre gränsvärdena för kvicksilver i fisk, anpassade till vad vattenlevande organismer tål. Studien visade att alla 2881 studerade sjöar i Sverige hade för höga halter! Delprogrammet Överkalkningseffekter visade att det fungerar relativt bra att ha en sjö med hög kalkdos uppströms t.ex. ett målvattendrag, då det inte blir några större negativa effekter på biota i sjön som fått den höga kalkdosen. Däremot samlas stora mängder kalk på sjöns botten vilket kan ses som resursslöseri. IKEU-vattnen har också ingått i andra studier, t.ex. för att utveckla försurningsbedöm-ningar. Förhistoriskt pH har bestämts genom att använda sjösediment som historiskt ar-kiv, med hjälp av kiselalger bevarade i sedimentet. Sådana studier visar att flera av Sve-riges sjöar har påverkats av försurande nedfall ända sedan medeltiden. Även rester av tofsmygglarvers käkar i sediment kan användas som historiskt arkiv, för att se vilka fiskarter det historiskt funnits i en sjö. De kan användas för att skilja ut perioder med mört, med bara abborre samt helt fisklösa perioder i en sjö. Även surhetsindexet för ki-selalger, ACID, har tagits fram med hjälp data från bland annat IKEU-vatten. Nyligen har IKEU-vatten ingått i en norsk-svensk-finsk jämförelse av försurningsbedömningar för att harmonisera ländernas sätt att bedöma försurning, något som är viktigt särskilt i de vatten som delas mellan våra länder. Den visar att ANC, ett vattens syraneutrali-serande förmåga, är ett bättre mått än pH som vattenkemisk indikator då det tydligare kopplar till effekter på biota. De toxiska fraktionerna av aluminium har studerats och resulterat i en avhandling med fokus på humösa vatten där det är visade sig vara viktigt att hålla pH över 5,7 och oorganiskt aluminium under 15 μg/l för att skydda biota. Åter-hämtningen från försurningen har stannat av i vissa vatten, t.ex. i Jämtland där åter-hämtningen avstannade 2005. Det är också tydligt att kemiskt återhämtade sjöar kan be-höva andra typer av åtgärder t.ex. att ta bort vandringshinder så att fiskar kan återkoloni-sera. IKEU-data utgör idag långa tidsserier på 33 år vilket i ett internationellt perspektiv är unika dataserier. De ingår även allt oftare i studier av klimateffekter. Tillsammans bidrar de publikationer som kommit ut från IKEU-programmet med en helhetssyn av hur kalkning påverkar de akvatiska ekosystemen kopplat till många av de andra miljöutmaningar som samtidigt sker i våra vatten med varmare klimat, förbru-ning, samt ändrad konnektivitet. Rapporten avslutas med en återkoppling av nyttan med IKEU, speciellt för Havs- och vattenmyndigheten som uppdragsgivare och länsstyrelsers kalkhandläggare som avnä-mare, där styrningen från beställaren önskas bli tydligare.

Authors/Creators:Drakare, Stina and Holmgren, Kerstin and Näslund, Joacim and Vrede, Tobias
Title:Detta är IKEU: Integrerad Kalkuppföljning-programmets innehåll och resultat åren 2008-2021
Series Name/Journal:Rapport / Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för vatten och miljö
Year of publishing :2022
Number:2022:4
Number of Pages:45
Publisher:Institutionen för vatten och miljö, Sveriges lantbruksuniversitet
Associated Programs and Other Stakeholders:SLU - Environmental assessment > Programme Lakes and watercourses
SLU - Environmental assessment > Programme Acidification
Language:Swedish
Publication Type:Report
Article category:Other scientific
Version:Published version
Full Text Status:Public
Subjects:(A) Swedish standard research categories 2011 > 1 Natural sciences > 105 Earth and Related Environmental Sciences > Geochemistry
(A) Swedish standard research categories 2011 > 1 Natural sciences > 106 Biological Sciences (Medical to be 3 and Agricultural to be 4) > Ecology
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-p-118245
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-p-118245
ID Code:28465
Faculty:NJ - Fakulteten för naturresurser och jordbruksvetenskap
Department:(NL, NJ) > Dept. of Aquatic Sciences and Assessment
(NL, NJ) > Department of Aquatic Resources
Deposited By: SLUpub Connector
Deposited On:18 Aug 2022 11:26
Metadata Last Modified:18 Aug 2022 11:31

Repository Staff Only: item control page

Downloads

Downloads per year (since September 2012)

View more statistics

Downloads
Hits