Skip to main content
SLU publication database (SLUpub)

Factsheet2022Open access

Friska kalvar vid förmedling av tvåveckors tjurkalvar

Axelsson, Louise; Arvidsson Segerkvist, Katarina; Hagelsås, Elin; Johansson, Birgitta

Abstract

Det har i dag blivit allt vanligare att mjölkproducenter genom gårdsavtal levererar sina tjurkalvar vid 2–4 veckors ålder till gårdar som föder upp dem till slakt. Kalvarna har vid den här låga åldern inte helt hunnit utveckla sitt eget immunförsvar utan är beroende av det skydd som de får från kon via råmjölken. När man för samman många unga individer från olika gårdar på en ny plats uppstår lätt ”dagiseffekten”. Kalvarna som kommer från olika besättningar kan bära med sig olika smittämnen och smitta varandra. De vanligaste sjukdomarna som drabbar den unga kalven är diarré och lunginflammation. Det är vanligast att kalvarna får diarré under den första levnadsmånaden. Olika smittämnen kan orsaka diarrén t.ex. bakterien E. coli, Rotavirus eller Cryptosporidier. Om kalven har fått för liten mängd råmjölk eller råmjölk av dålig kvalitet finns en ökad risk för att kalven får diarré. Kalvar som har drabbats av diarré och därmed blivit nedsatta kan lättare insjukna i andra sjukdomar som t.ex. lunginflammation. Lunginflammation är ett vanligt förekommande hälsoproblem i besättningar som föder upp ungnöt. Kalvar som insjuknar i lunginflammation får feber, hosta och påverkat allmäntillstånd med slöhet och försämrad eller upphörd aptit. Kalvar som har lunginflammation behöver ofta få behandling med antibiotika för att de ska tillfriskna. Kalvar som har haft lunginflammation kan få en sämre tillväxt. En ökad sjuklighet bland kalvarna leder till en ökad antibiotikaförbrukning samt ekonomiska förluster för lantbrukaren, i form av veterinärkostnader, merarbete med sjuka djur, nedsatt tillväxt och ökad dödlighet. Det är därför viktigt att hitta faktorer både i besättningen där kalven föds och i den mottagande besättningen, som har en positiv effekt på kalvarnas hälsa och överlevnad. Genom att hitta de faktorerna och omsätta dem i praktiken kan det leda till en minskad antibiotikaförbrukning, ökad djurvälfärd och positiv ekonomisk effekt för djurägaren. Den här broschyren tar upp ett antal faktorer som har betydelse för att kalven ska få en bra start i livet och hur man som djurägare kan arbeta förebyggande med kalvhälsan i sin besättning.

Published in


Publisher: Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, Sveriges lantbruksuniversitet