Epsilon Open Archive

Abstract

Den pågående utvecklingen mot allt större mjölkkobesättningar i företrädesvis liggbåssystem innebär stora utmaningar för djuren, lantbrukarna och deras rådgivare, inte minst vad gäller smittskyddet. Den teoretiskt ökade smittrisken och de mer omfattande konsekvenserna av smittsam sjukdom i stora besättningar motiverar en anpassning av byggnadstekniska lösningar och djurskötsel. Ansvaret härför åvilar i första hand den enskilde mjölkproducenten, men även mjölknäringen i stort, byggnadsfirmor, forskare, rådgivare och myndigheter. Åtgärder och hantering av djurflöden, kontakter med omgivningen, byggnadsutformning och foderhantering behöver utvecklas för att säkra både externt och internt smittskydd (smitta utifrån respektive inom besättningen). Mot bakgrund av de stora värden som står på spel – för den enskilde producenten, men även för det omgivande samhället – när en stor mjölkbesättning hotas av smittsam sjukdom behöver det externa smittskyddet prioriteras. Smittskyddsarbete på gårdsnivå belystes genom diskussioner vid två arbetskonferenser med 41 experter på veterinärmedicin, förebyggande djurhälsovård, byggnadsteknik och företagsekonomi. Fakta och synpunkter från arbetskonferenserna presenterades och ett antal viktiga kunskapsluckor identifierades. Svensk Mjölk och Jordbruksverket bör överväga restriktioner eller begränsningar vad gäller besättningsstorlek och/eller geografiskt avstånd mellan besättningar, regler för tidsintervall mellan införsel och utförsel av djur i besättningar, samt krav för stora mjölkbesättningar på anslutning till kvalitetsprogram för djurhälso- och smittskyddskontroll. Smittskyddsaspekter bör införas som en del av eller samordnas med den obligatoriska förprövningen av djurstallar före byggnadsåtgärd. Tillgänglig kunskap om hur djuranläggningar bör utföras för att tillgodose rimliga smittskyddskrav bör sammanställas och kommuniceras till myndigheter och rådgivare. Principer och veterinära rutiner för hälsodeklaration av besättningar och enskilda djur bör utarbetas. Djurhållare, rådgivare, transportpersonal med flera behöver utbildning och fortbildning i praktiskt smittskyddsarbete. Den enskilde producentens, näringens, försäkringsbolagens respektive myndigheternas ansvar för olika smittskyddsåtgärder bör klargöras. Smittskydd måste bli en självklar del av mjölkgårdens kvalitetsarbete. Varje mjölkgård behöver utveckla en smittskyddsstrategi omfattande riskvärdering, riskhantering och riskkommunikation. Investerings- och driftskalkylen för nya mjölkkostallar måste ge utrymme för effektiva smittskyddsåtgärder.