Skip to main content
SLU publication database (SLUpub)
Report, 2007

Ensilering kräver stor omsorg i alla led : erfarenheter från en uppföljning av 2001-2005 års ensilagekvalitet på över 550 olika gårdar, varav flertalet belägna inom Norrmejeriers och Milkos verksamhetsområde

Eriksson, Harry

Abstract

Hösten 2001 startades vid SLU i Umeå, institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap, NJV, ett projekt med inriktning på dokumentation av ensilagekvaliteten och skördetekniken samt rådgivning om möjliga kvalitetsförbättringar. Sammantaget har närmare 1100 partier från 2001-2005 års ensilageskördar blivit testade. Proverna kommer från drygt 550 gårdar i olika delar av Sverige. Råproteinhalter från 66-246 g och ts-halter från 13-74 % visar på vitt skilda skördetider och väderförhållanden under skörden. Spår efter sporbildande bakterier, klostridier, i form av vanlig smörsyra hittades i 29 % av proverna och i form av isosmörsyra i 62 %. Ett test av mjölk och ensilagekvaliteten på gårdar, som levererade mjölk till Burträskmejeriet, visar att de bakterier som bildar vanlig smörsyra innebär störst risk för mjölkens kvalitet. Flertalet ensilageprover med smörsyra har ett lägre pH än vad smörsyrabakterierna klarar att växa i. Bakteriesporerna måste därför ha hunnit spränga sina skal och föröka sig innan pH sjunkit under bakteriernas trivselgräns. Att bakterierna kunnat föröka sig måste därför bero på olika faktorer som bidragit till en långsam jäsningsprocess och alltför långsam sänkning av pH. Det samlade resultatet visar på tendenser till försämrad ensilagekvalitet vid ökande bredd på slåtterkrossen. Sannolikt beror detta främst på långsammare vattenavgång från tjocka grönmassesträngar. Hopläggning av flera strängar direkt vid slåttern bör därför undvikas. Tyvärr visar analyserna från gårdar som rört om i grönmassesträngarna på en ökad frekvens prover med förekomst av smörsyra. Oftast har man gjort detta efter regn. Effekterna kan därför ha blivit mer positiva om åtgärden gjorts för att snabba på förtorkningen under bra väderförhållanden. Eftersom resultaten visar på ökad risk för smörsyrabildning med ökande askhalter är det viktigt att maskinerna ställs in och körs så att jordinblandning undviks. Risken för tillväxt av sporbildande bakterier tenderar att öka med ökande klöverhalt i vallen. Detta måste man söka möta genom ökad dosering av tillsatsmedel och stor noggrannhet i alla skördemoment. Bildningen av smörsyra kan ofta kopplas till förhöjd halt osmältbart ADF-protein. Detta är ett tecken på varmgång på grund av att syre inte kunnat packas ut tillräckligt snabbt under inläggningen, eller på luftläckage i ett senare skede. Risken för detta tenderar att öka med ökande fiberhalter och förtorkningsgrad vid ensilering i både silos och rundbalar. Lång tid mellan rullning och plastning av rundbalar ökar risken, liksom packning med en alltför lätt traktor i silos. I plansilos har användning av exakthackar och finhackar medfört lägre frekvens prover med smörsyrabildning än finsnittvagnar och hackvagnar. Troligtvis beror detta på att man inte klarat att matcha hackvagnarnas och finsnittvagnarnas höga kapacitet med tillräckligt packningskraft. En bra hygienisk kvalitet på ensilaget verkar lättast att uppnå vid användning av tillsatsmedel och förtorkning till någonstans mellan gränsen för bildning av pressvatten (ca 27-28 % ts i plansilos) och ca 45 % ts. Vid ensilering av blötare grönmassa verkar det säkrast att använda ett rent syrapreparat. Men doseringen måste vara så hög, att pH i grönmassan hamnar i närheten av den gräns där smörsyrabakterierna inte kan växa redan vid inläggningen. En pH-mätare kan ge god vägledning. Bakteriepreparat kan fungera bra vid ensilering i både rundbalar och silos, framför allt om man klarar att förtorka så mycket att inget pressvatten bildas. Eftersom dålig effekt av tillsatsmedel i flera fall kunnat knytas till felaktigt monterade munstycken är det viktigt att monteringen kontrolleras och justeras i enlighet med tillverkarnas anvisningar.

Keywords

Vallensilage; mjölkproduktion; foder; tillsatsmedel

Published in

Röbäcksdalen meddelar
2007,
Publisher: Institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap, Sveriges lantbruksuniversitet

Permanent link to this page (URI)

https://res.slu.se/id/publ/125984