Abstract

Halmen svarar för en avsevärd energipotential i hela landet, beräknad till ca 10 TWh/år. Den nuvarande förbrukningen av halm för energiändamål är inte statistiskt fastställd men kan uppskattas till mindre än 0,2 TWh/år, fördelat på några mindre värmeverk och någt hundratal gårdar, I Danmark eldas idag halm motsvarande 1,2-1,3 TWh/år. Den stora skillnaden beror på att man i Danmark med lagstiftning skapat gynnsammare ekonomiska villkor än hos oss, samtidigt som den danska jordbrukssektorn varit mera pådrivande. Halmtillgången Förutsättningarna för halmutvinning varierar starkt i den undersökta regionen, beroende på odlingsbetingelser och skördeförhållanden. Skåne har t ex tidigare skörd och bättre väderleksförhållanden under denna tid än Värmland. Ofta är tiden mellan skörd och nysådd knapp på grund av växtföljden. Vi kan inte räkna med att tillvarata mer än en viss del av den totala halmmängden. Vi räknar därför med att halmmängden reduceras med bärgningskoefficienter, olika for varje gröda och län, till en mängd bärgningsbar halm. Denna i sin tur skall sedan reduceras med husdjurens halmförbrukning, vilket leder oss till en slutlig halmmängd, disponibel för energiändamål, som inskränker sig till bara 20 % av den biologiskt producerade halmen. Denna siffra liksom också mängderna i tabellen avser endast de kommuner som har överskott på energihalm, 53 stycken av totalt 141. En annan faktor som påverkar våra tillgångssiffror är omställningen inom jord bruket. Siffrorna i rapporten baseras på antagandet att arealminskningen i det undersökta området blir ca 173 000 ha, motsvarande ca 400 000 ha i hela landet. Tillgången kan anses representativ för den närmaste 5-årsperioden. Avsättningen Denna har uppskattats från befintlig statistik för värmeverken (värmeverksföreningen) och kompletterats länsvis med andra möjliga avnämare som landstingen och lantbrukskooperationens anläggningar. Intervjuer har gjorts med alla berörda kommuner och andra användare. Som framtidsvision har antagits ca 15 år, under vilken tid vi förutsätter att den tekniska utvecklingen gör det möjligt att elda halm tillsammans med andra bränslen som flis och torv i samma utrustning. Sådan utveckling är redan påbörjad i Danmark. Våra bedömningar av potentialen för halmavsättning är relativt försiktiga - först sorterar vi bort de energislag som troligen inte kommer att ersättas inom perioden, t ex industriell spillvärme, vissa värmepumpar, avfall och naturgas. Därefter räknar vi inte med större halminsats på resten av konvertibelt bränsle in 10-25 %, olika beroende på uttalade framtidsplaner i kommunerna och den nuvarande strukturen - starka trädbränslefästen kommer antagligen inte att ställa om sig i nämnvärd grad. Balansen I tabellen presenteras våra siffror länsvis för trolig tillgång på energihalm och bedömd möjlig avsättning för densamma på 15 års sikt. Totalt talar vi alltså om halmmängder på mer än 800 000 ton/år eller nära 3,5 TWh/år, där variationerna länsvis är stora. Avsättningsgraden blir lägst i de halmrika länen, Malmöhus och Skaraborg. I vissa län kan till och med en bristsituation uppstå, exempelvis i Blektinge och Värmland. Framtidsvy De ekonomiska incitamenten för en ökad halmanvändning på energisidan är relativt goda - bränslepriset fritt verk ligger på 11-12 öre/kWh, vilket är i undre delen av biobräns1eprisbilden. Redan idag kan vi få lönsamhet i en del projekt med enbart halmeldning. Det bör vara möjligt att med utveckling på framförallt förbrännings- och lagrings- /hanteringssidan göra halmen till ett attraktivt blandbränsle (låg fukthalt), där den inte kan eldas ensam, Förutsättningen för att halmen skall få någon stor avsättning som bränsle är att tekniken tillåter eldning av halm i blandning med andra bränslen - som pulver eller riven. Vad återstår att göra? Framför allt krävs en teknisk utveckling på materialhanterings- och förbrännings- sidan för att göra halmen "rumsren". Vi bör arbeta på två fronter - dels den lilla dimensionen, där halm kan ingå som del i briketter/pelletter eller som ensamt bränsle, förädlad, riven eller i balar. - dels i den större skalan, där den största avsättningen för energihalm står att finna, genom att samla de avnämare som ligger bäst till för en halmeldningsinsats, till ett inledande utvecklingsprogram för halmeldning, där praktiska försök med inblandning av halm i bränslemixar kan initieras. Vi tror att vi med dessa åtgärder kan ge en framtid åt avsättningen av energihalm och förbättra halmens rykte som energiråvara.

Keywords

straw; byproducts; energy sources; energy generation; fuel crops; solid fuels; combustion; heating; district heating plants; straw fuel; boilers; potential; acceptance; bio fuel; bio-energy systems; bio-fuel boiler; biomass; bio-residues; bioenergy potential

Published in

Rapport - Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för lantbruksteknik
1992,
Publisher: Institutionen för lantbruksteknik, Sveriges lantbruksuniversitet

Permanent link to this page (URI)

https://res.slu.se/id/publ/125602