Home About Browse Search
Svenska


Växtnäring från avlopp ger mer hållbar produktion av ettåriga energi- och fibergrödor

Projektredovisning för 2005 och 2006

Svensson, Sven-Erik (2006). Växtnäring från avlopp ger mer hållbar produktion av ettåriga energi- och fibergrödor. Technical Report. Alnarp: (LTJ, LTV) > Agrosystems (until 121231), Sveriges lantbruksuniversitet. Rapport (Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för landskaps- och trädgårdsteknik) ; 2006:1
[Report]

[img]
Preview
PDF
1MB

Abstract

Projektet ”Växtnäring från avlopp ger mer hållbar produktion av ettåriga energi- och fibergrödor” har genomförts av Institutionen för landskaps- och trädgårdsteknik, SLU Alnarp, tillsammans med Lunds Renhållningsverk under 2005 och 2006. Projektet har huvudsakligen finansierats av Region Skånes Miljövårdsfond, Partnerskap Alnarp och Lunds Renhållningsverk. Projektets långsiktiga mål är att bygga upp förtroendet hos lantbrukare och livsmedelsindustrin för ren växtnäring från olika avloppssystem genom att visa att källsorterade och hygieniserade avloppsfraktioner av hög kvalitet går att använda som utmärkta växtnäringskällor vid odling av ettåriga energigrödor. För att uppnå detta mål har följande aktiviteter genomförts inom projektet; odlingsförsök i hampa som gödslats med klosettvatten, försök med biogasproduktion utifrån hampa och majs, initiering av försök med etanolproduktion utifrån hampa, översiktlig kvalitetsundersökning på använd avloppsfraktion samt hygieniseringsstudier på använd avloppsfraktion. Odlingsförsöken i hampa visar att ett källsorterat klosettvatten i hög grad kan ersätta konstgödsel. Det hygieniserade klosettvattnet sprids i växande hampa, t.ex. med en rampbevattningsmaskin. Spridning bör ske 3 gånger, med 15-20 mm vid varje tillfälle, beroende på växtnäringsinnehållet i klosettvattnet. Spridningen utförs första gången då hampan är ca 25 cm hög och avslutas innan den blir för hög, ca 150 cm. För att hampan skall etablera sig bra på våren bör ca 30 kg N per hektar, gärna i form av NPK 11-5-18, tillföras via kombisådd. Rötningsförsöken anger ett metanutbyte för majs på 33-37 MWh per hektar, vilket stämmer bra överens med litteraturuppgifter. Metanutbytet för hampa var betydligt lägre, 17-22 MWh per hektar, vid skördetillfället i mitten av oktober. En tidigare skörd av hampa antas ge ett högre metanutbyte per ton organiskt material, vilket eventuellt kan ge ett högre energiutbyte per hektar. Detta kommer att undersökas framöver på infryst hampa från sommaren 2006. När ett källsorterat klosettvatten skall användas som gödselmedel vid odling av energi- eller fibergrödor, så måste det hygieniseras innan det sprids i växande gröda. Hygieniseringen kan utföras genom att man vid lagringen av klosettvattnet tillsätter små doser av urea. För närvarande rekommenderas en behandlingstid under minst 1 månad med 0,5% urea alternativt 2,5 månader med 0,1% urea, för att säkerställa en god hygien hos klosettvattnet. Det källsorterade klosettvattnets kvalitet har undersökts m.a.p. innehåll av växtnäring, tungmetaller och organiska miljöstörande ämnen. Analyserna visar, precis som vid tidigare provtagningar, att klosettvatten från Lunds kommun har en bra kvalitet ur växtnärings- och föroreningssynpunkt. Klosettvattnet kan jämföras med nötflytgödsel ur kvalitetssynpunkt. Mot denna bakgrund bör klosettvatten från slutna avloppstankar i Lunds kommun kunna accepteras som gödselmedel vid odling av energi- och fibergrödor i växtföljder där foder- och livsmedelsgrödor också ingår. Möjligheten att ansluta projektet till ReVAQ, som huvudsakligen är inriktat på att kvalitetssäkra avloppsslam från större reningsverk, har undersökts, men inte bedömts som relevant för närvarande. Denna åsikt kan eventuellt ändras om Lunds kommun permanentar sina klosettvattenprojekt och ReVAQ anpassar sina villkor för småskaliga klosettvattenanläggningar. The project "Plant nutrients from wastewater result in more sustainable production of annual energy and fibre crops" was carried out in collaboration with Lund's public cleansing department during 2005 and 2006. The project was funded by the Region Skånes Environmental Fund, Partnership Alnarp and Lund's public cleansing department. The long-term objective of the project was to build trust among farmers and the food industry concerning the purity of plant nutrients from various wastewater systems by demonstrating that high quality source-separated and sanitised wastewater fractions are excellent plant nutrient sources for use on annual energy crops. To achieve this objective, the following activities were pursued within the project: Crop production trials on hemp fertilised with blackwater; experiments on biogas production from hemp and maize; initiation of experiments on ethanol production from hemp; general quality investigations on the blackwater; and sanitation studies on the blackwater. The crop production trials on hemp showed that source-separated blackwater can replace artificial fertiliser to a high degree. The sanitised blackwater should be spread in the growing hemp crop, e.g. using a boom irrigation machine. Irrigation should be carried out on 3 occasions, with 15-20 mm on every occasion depending on the plant nutrient content of the blackwater. The first dose should be applied when the hemp crop is approx. 25 cm high and the last before it becomes too high, at approx. 150 cm. In order for the hemp crop to establish well in the spring, 30 kg N per hectare, preferably in the form of NPK, should be supplied by combi drilling. The biogas experiments showed a methane yield for maize of 33-37 MWh per hectare, which agrees with data in the literature. The methane yield for hemp was considerably lower, 17-22 MWh per hectare at harvesting in mid-October. Earlier harvesting of the hemp could be expected to produce a higher energy yield per tonne of organic material and could result in a higher energy yield per hectare. This will be investigated further, using frozen hemp samples from summer and autumn 2006. When source-separated blackwater is used as a fertiliser in the production of energy and fibre crops, it must be sanitised before it can be spread in the growing crop. An appropriate level of sanitation can be achieved by adding a small dose of urea to the blackwater and storing it for a specific period. The current recommendation is a treatment time of at least 1 month with 0.5% urea or 2.5 months with 0.1% urea to ensure good hygiene quality of the blackwater. The quality of the source-separated blackwater was investigated by determining its content of plant nutrients, heavy metals and organic pollutants. These analyses confirmed previous findings that blackwater from collection tanks normally is of good quality from a plant nutrient and environmental perspective. The blackwater is comparable with cattle slurry in terms of quality. Against this background, blackwater from collection tanks in Lund should be accepted as a fertiliser in the production of energy and fibre crops in crop rotations where feed and food crops are also included.

Authors/Creators:Svensson, Sven-Erik
Title:Växtnäring från avlopp ger mer hållbar produktion av ettåriga energi- och fibergrödor
Subtitle:Projektredovisning för 2005 och 2006
Series/Journal:Rapport (Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för landskaps- och trädgårdsteknik) (1652-1552)
Year of publishing :2006
Number:2006:1
Number of Pages:15
Place of Publication:Alnarp
Publisher:Institutionen för landskaps- och trädgårdsteknik, Sveriges lantbruksuniversitet
ISSN:1652-1552
Language:Swedish
Publication Type:Report
Full Text Status:Public
Subjects:Obsolete subject words > FORESTRY, AGRICULTURAL SCIENCES and LANDSCAPE PLANNING > Plant production
Keywords:växtnäring, avloppsvatten, klosettvatten, hampa, hygienisering, biogasproduktion, fibergrödor, energigrödor
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-4-144
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-4-144
ID Code:4090
Department:(LTJ, LTV) > Agrosystems (until 121231)
Deposited By: Jenny Casey Eriksson
Deposited On:11 Nov 2009 00:00
Metadata Last Modified:02 Dec 2014 10:27

Repository Staff Only: item control page

Downloads

Downloads per year (since September 2012)

View more statistics

Downloads
Hits