Epsilon Open Archive

Abstract

I en serie med långliggande försök jämfördes två storruteled (plöjning till 25 cm djup respektive stubbearbetning till 13 cm djup) och två småruteled (konventionell såbäddsberedning och sådd respektive harv sådd) för att testa om en reducering av antalet överfarter minskar de negativa effekter av packning av centrala matjorden som förknippas med plöjningsfri odling. Skörden bestämdes varje år på alla platserna. En undersökning av jordens fysikaliska och kemiska egenskaper samt rotfördelning genomfördes 1991 på en av de fyra försöksplatserna. - Bearbetningsdjup, aggregatstorleksfördelning och vattenhalt i såbädden och i såbäddens botten var liknande i de olika leden medan såbäddens botten var jämnare i det oplöjda ledet. Det påverkade ej grödans uppkomst, som var liknande mellan leden. - Andelen porer > 100 µm, porkontinuitet, mättad vattengenomsläpplighet och luftgenomsläpplighet påverkades positivt av plöjningsfri odling jämfört med konventionell bearbetning. - Skrymdensitet, packningsgrad och penetrometermotstånd var liknande i bearbetningssystemen i nivån 0-13 cm, men signifikant högre i oplöjda led i nivån 13-25 cm, där rotdensiteten var signifikant lägre. - Kalium och kol var koncentrerade till de övre 13 cm i oplöjda rutor, medan fosfor och pH ej påverkades av bearbetningssystemen. - Harvsådd gav 2 % högre skörd än konventionell såbäddsberedning och verkar vara ett gott alternativ till konventionell såbäddsberedning, men andra metoder för att reducera packningen av jorden, som till exempel däck med extremt låga tryck, bör testas.