Home About Browse Search
Svenska


Lönar det sig med mer ensilage och bete till korna?

ekonomiska beräkningar på gårdsnivå

Spörndly, Eva and Kumm, Karl-Ivar (2010). Lönar det sig med mer ensilage och bete till korna? Technical Report. Uppsala: (VH) > Dept. of Animal Nutrition and Management, Sveriges lantbruksuniversitet. Rapport / Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för husdjurens utfodring och vård ; 275
[Report]

[img]
Preview
PDF
490kB

Abstract

Denna rapport redovisar resultatet från projektet "Har förändrad jordbrukspolitik gjort det lönsamt med mera bete och grovfoder i mjölkproduktionen?" finansierat av Stiftelsen lantbruksforskning (SLF). Data som utgör underlag för de ekonomiska beräkningarna har hämtats från ett produktionsförsök där man studerade mjölkavkastning och foderförbrukning vid olika stora vallandelar i foderstaten. Detta SLF projekt knöts till produktionsförsöket med syfte till att beräkna det ekonomiska utfallet vid ökande andelar vall och bete i foderstaten till mjölkkor. Produktionsdata som använts i de ekonomiska beräkningarna i denna rapport baseras huvudsakligen på försöksresultat från ca 50 kor under en hel laktation där både stallperiod och betesperiod ingår. Resultaten finns sammanfattade i Tabellerna 3.10 och 3.11. Därutöver görs vissa ekonomiska beräkningar utifrån resultatet från ett separat betesförsök. En mängd data från litteraturen och egna beräkningar har använts för att beräkna produktionskostnader för ensilage och bete, arbetskostnader och kostnader för byggnader och betesanläggningar. Försöket pågick under djurens hela 305 dagas laktation, dvs. laktationsvecka 1-44. Djuren delades in i tre grupper med L (låg), M (medel) och H (hög) andel vallfoder i foderstaten. Under första delen av laktationen (laktationsvecka lv 1-12) fick djuren i grupperna likartad behandling med 40% (grupp L) eller 50% (grupp M och H) av ts-intaget som vallfoder. Därefter ökades andelen vallfoder successivt, främst för grupperna M och H som i slutet av laktationen hade 70% respektive 90% av ts-intaget som vallfoder. I genomsnitt över hela laktationen var vallfoderandelen räknat utifrån ts-intaget ca 50%, 60% och 70% för gruppen L, M och H (Tabell 3.10). Under försöket har djuren utfodrats med ett ensilage med följande egenskaper: 41% ts, 11,2 MJ/kg ts och 146 g råprotein/kg ts i genomsnitt under försöket. Näringsinnehållet i kraftfodret var 13,2 MJ/kg ts och 170 g råprotein/kg ts. Det genomsnittliga totala ts-intaget var 19,9, 19,4 och 19,2 kg ts/ko&dag i grupp L, M och H och mjölkavkastningen i motsvarande grupper var 32,3, 31,2 och 28,4 kg ECM (Tabell 3.10). Avkastningen i grupp H var signifikant lägre jämfört med de båda andra grupperna medan skillnaden mellan grupp L och M ej var signifikant. Inga signifikanta skillnader erhölls mellan grupperna i mjölkens fett- eller proteininnehåll. En särskild analys av betesperioden i försöket (2008) gjordes och en extra betessäsong inkluderades i analysen (2009) för att resultatet inte skulle påverkas alltför mycket av väderförhållanden under ett enskilt betesår. Analysen som omfattar båda betessäsongerna presenteras i Tabell 3.11. Under betesperioden var korna i försöket i senare delen av sin laktation då grovfoderandelen i behandlingarna L, M och H var 50%, 70% och 90%. Korna i grupp L hade ett rastbete och full inomhusutfodring med ensilage medan korna i grupp M och L livnärde sig på bete som vallfoder med tillskott av ensilage under övergångsperioden mellan stall och bete (ca 2 veckor) samt under perioder med betesbrist. Betets näringsinnehåll för djuren i betesgrupperna M och H var i genomsnitt 10,2 MJ/kg ts första sommaren och 10,6 andra säsongen. Under betesperioden beräknades betesintaget utifrån differensen mellan energibehovet för den uppnådda avkastningen och det totala intaget av energi från det tillskottsfoder som djuren konsumerade. Utifrån dessa beräkningar erhöll man ett totalt ts-intag på 19,3, 17,6 och 16,2 kg ts/ko och dag i grupperna L, M och H. Mjölkavkastningen under betesperioden (laktationsvecka 25-44) var 28,8, 25,7 och 22,4 kg EMC /ko och dag i motsvarande grupper (Tabell 3.11). Skillnaderna i avkastning var signifikanta mellan alla grupper. Utöver ovanstående försök, som pågick hela laktationen, genomfördes även ett separat betesförsök (2008) för att ge mer underlag för de ekonomiska beräkningarna under betesperioden. I detta försök delades en grupp på 27 kor in i 5 grupper som erhöll 20%, 30%, 40%, 50% eller 60% av sitt energibehov som kraftfoder. Därutöver fick korna i alla grupper en riklig betestilldelning. Syftet var att studera i vilken mån djur med en lägre andel kraftfoder kunde kompensera den lägre kraftfodergivan med ett ökat betesintag. Försöksresultatet visade att mjölkavkastningen ökade med ca +1,5 kg ECM vid en 10%-ig ökning av kraftfoderandelen i foderstaten och med +0,8 kg ECM för varje extra kg kraftfoder (Tabell 3.16). Ingen skillnad mellan hög- och lågavkastande kor i respons till ökade kraftfodergivor kunde observeras i försöket. De ekonomiska beräkningarna genomfördes med olika antaganden om produktionsteknik, skörd, arrondering, besättningsstorlek, miljöersättningar och kompensationsbidrag mm för att illustrera situationen på olika gårdar i olika delar av Sverige. Baserat på litteraturuppgifter beräknades produktionskostnaderna för ensilage och åkerbete. Dessa kostnader per kg ts sattes sedan in i mjölkkokalkyler för de olika försöksleden tillsammans med kostnader för arbete och byggnader mm. På så sätt erhölls skattningar av lönsamheten i mjölkproduktion med olika andelar vallfoder och bete i foderstaten. Det är vår förhoppning att den enskilda producenten skall kunna finna likheter mellan någon av de antagna planeringssituationerna och situationen på den egna gården oavsett var i landet den egna gården är belägen. Ekonomisk utvärdering av försöket med låg (L), medel (M) och hög (H) andel grovfoder visar att M har bäst och H sämst lönsamhet över produktionsåret som helhet i samtliga undersökta produktionsområden och prissituationer (Figur 4.8-4.9). Även under betesperioden är M-alternativet med ett betesintag på 5,7 kg ts per dag bäst utom i känslighetsanalyser med högt mjölkpris och/eller lågt kraftfoderpris då L-alternativet med enbart motionsbete är lönsammast i slättbygder med hög alternativkostnad för åkermarken (Figur 4.10-4.11). I försöket med 20, 30, 40, 50 och 60 % av kornas energibehov från kraftfoder under betesperioden förbättras lönsamheten med stigande andel kraftfoder och sålunda minskande andel bete i flertalet undersökta fall. Undantaget var skogsbygdsområden vid lågt mjölkpris och högt kraftfoderpris då en låg kraftfoderandel var lönsammast (Figur 4.12-4.13). Kalkylerna i rapporten förutsätter att det finns tillräckliga arealer lämpade för bete inom rimligt avstånd från ladugården. Så är inte alltid fallet i verkligheten. Kalkylerna antyder att lokalisering av nya byggnader så att omfattande betesdrift blir möjlig är viktig i strävan att bygga upp ekonomiskt hållbara mjölkföretag.

Authors/Creators:Spörndly, Eva and Kumm, Karl-Ivar
Title:Lönar det sig med mer ensilage och bete till korna?
Subtitle:ekonomiska beräkningar på gårdsnivå
Series/Journal:Rapport / Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för husdjurens utfodring och vård (0347-9838)
Year of publishing :2010
Number:275
Number of Pages:72
Place of Publication:Uppsala
Publisher:Institutionen för husdjurens utfodring och vård, Sveriges lantbruksuniversitet
ISSN:0347-9838
Language:Swedish
Publication Type:Report
Full Text Status:Public
Subjects:Obsolete subject words > FORESTRY, AGRICULTURAL SCIENCES and LANDSCAPE PLANNING > Area economics
Obsolete subject words > FORESTRY, AGRICULTURAL SCIENCES and LANDSCAPE PLANNING > Animal production > Animal nutrition and management
Keywords:ekonomi, mjölkproduktion, ensilage, bete, grovfoder
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-8-663
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-8-663
ID Code:5103
Department:(VH) > Dept. of Animal Nutrition and Management
Deposited By: Eva Spörndly
Deposited On:23 Aug 2010 00:00
Metadata Last Modified:02 Dec 2014 10:37

Repository Staff Only: item control page

Downloads

Downloads per year (since September 2012)

View more statistics

Downloads
Hits