Open access publications in the SLU publication database

Abstract

I Sverige har man levt i förvissningen om att kemiska bekämpningsmedel bryts ner så effektivt i jorden att de inte kunde nå vattendrag och än mindre grundvatten. Uppståndelsen blev därför stor när vi fann halter i skånska åar som kunde skada såväl växt- och djur-livet i åarna som en del känsliga grönsakskulturer på land. Detta var i och för sig ingen ny kunskap, men att det var så pass utbrett viste vi inte, även om vi kunde räka oss till det på grund av våra studier av bekämpningsmedlens rörlighet i åkermark och på grund av utländska erfarenheter. (Se Ekohydrologi nr 20.) En annan viktig fråga är hur de marklevande små krypen mår när de duschas med sprutvätskor. I den två uppsatserna Toxicitetstest för pesticider med protozoer och Bekämpningsmedel - Utlakning från åkermark (tidigare publicerad i Konsulentavdelningens rapporter. Allmänt 84) behandlas dessa livsviktiga frågor. I motsats till bekämpningsmedlens sidoeffekter har växtnäringsämnenas betydelse för vattendrag, sjöar, hav och grundvatten diskuterats i årtionden mot bakgrunden av en omfattande forskning på alla fronter. Våra bidrag gäller jordbrukets andel och omfattar dels en registrerande, dels en orsakanalyserande del. Det förstnämnda löper i Naturvårdsverkets Program för övervakning av miljökvalitet (PMK)med försök i stora åkerskiften och det det sistnämnda i särskilt anlagda storruteförsök där olika styrande faktorer kan bemästras. Uppsatsen Odlingsårgärders inverkan på kvalitet hos yt- och grundvatten är vår senaste årsrapport till PMK och Lakning av fosfor ur jordar är en specialundersökning som knutits till PMK-nätet. Ekonomiska styrmedel är troligen det mest effektiva för att dämpa kväveläckaget. Konstgödselpris och spannmålspris inbegripet kvalitetsbetalning för protein är faktorer som påverkar gödslingen och därmed läckaget. Den frågan har också vållat livlig pressdebatt och behandlas i uppsatsen Vådan av proteingödsling.