Abstract

- En ökad medvetenhet om risker för läckage till vatten vid användning av bekämpningsmedel inom jordbruket ledde under 1980- och 90-talet till en rad undersökningar av svenskt vatten. - Undersökningarna var av i princip två slag: dels intensiva provtagningar på platser där bekämpningsmedel misstänktes finnas kvar i en vattentäkt, dels mera lågfrekventa undersökningar över större områden för att kartlägga förekomst av bekämpningsmedel. Bristen på enhetlighet i undersökningarnas uppläggning gör det svårt att få ett samlat grepp om utbredning, omfattning och orsaker till bekämpningsmedel i vatten. - Många bekämpningsmedel som har en utbredd användning kan inte rutinmässigt analyseras i vatten eller sediment. En målsättning bör vara att nuvarande analysmetoder kompletteras eller ersätts med billigare metoder för att underlätta rutinkontroller av bekämpningsmedelsrester i framförallt dricksvatten. - Prover har tagits i ytvatten, grundvatten, regnvatten samt i sediment. Yt- och grundvatten som utnyttjas till dricksvatten har också undersökts. - 56 % av de undersökta ytvattenproverna innehöll bekämpningsmedelsrester. Totalt 27 olika substanser har påträffats. De halter som uppmätts visar en säsongsvariation med högst halter och flest fynd under sommaren. Resultaten visar ingen tydlig trend så att förekomsten skulle ha minskat under de senaste 10 åren trots att användningen minskat. Det finns ett visst samband mellan de mängder som säljs och hur ofta substanserna förekommer i ytvatten. Ett visst samband kan också skönjas mellan avrinningsområdets storlek och de halter som påträffats. Mindre avrinningsområde har högre halter. - Grundvattenundersökningar har varit både riktade provtagningar där misstanke om föroreningar förelegat och provtagningar inom ramen för övervakning. Bekämpningsmedel har förekommit i 43 % av proverna. Totalt 21 olika substanser har påträffats, varav atrazin och bentazon svarar för flertalet fynd. Många av substanserna har endast förekommit i något enstaka prov. I ett längre perspektiv finns det en risk för att bekämpningsmedel kommer att kunna påvisas i de stora och djupa vattenmagasinen. - Dricksvattenundersökningarna visar att det inte förekommit bekämpningsmedelsrester i huvudparten av de undersökta täkterna. I några fall påträffades dock vissa, låga, halter av bekämpningsmedelsrester. I första hand är det användningen av bekämpningsmedel för totalbekämpning på t.ex. grusade ytor som lett till förorening. I vissa fall har substanser påvisats under lång tid efter och på avsevärt avstånd från det område där användningen skett. - Mätningarna i regnvatten har påvisat förekomst av bekämpningsmedel, även sådana substanser som inte längre används i Sverige. - I sediment återfanns helt andra typer av bekämpningsmedel än i vatten. - Halterna av bekämpningsmedel i vatten kan minskas genom val av mindre rörliga preparat, noggrann hantering av sprutmedel, upprättande av skyddszoner och genom att undvika användning av bekämpningsmedel för estetiska ändamål utanför åkern. - För att närmare uttalande om den sammantagna effekten av de åtgärder som har vidtagits för att minska påverkan av bekämpningsmedel i yt- och grundvatten behövs en samordnad och långsiktig övervakning vad gäller bekämpningsmedel i miljön.

Keywords

bekämpningsmedel; ytvatten; grundvatten; bekämpningsmedelsrester; dricksvatten; sediment

Published in

Ekohydrologi
1997,
Publisher: Avdelningen för vattenvårdslära, Sveriges lantbruksuniversitet

Permanent link to this page (URI)

https://res.slu.se/id/publ/125846