Open access publications in the SLU publication database

Abstract

Inom ramen för det nationella programmet för miljöövervakning av jordbruksmark har under 2002 förekomsten av bekämpningsmedel undersökts i jordbruksbäckar från fyra typområden (dvs. små jordbruksdominerade avrinningsområden), i grundvatten från ett typområde, i två åar och i nederbörd från en lokal. Varje vattenprov har analyserats på mellan 66 och 78 enskilda substanser (totalt 9 735 enskilda mätningar). Av dessa var 56 substanser registrerade för försäljning i Sverige under 2002 och utgjorde ca 90% av den totala försäljningen av ogräs-, svamp- och insektsmedel inom jordbruk och trädgård. De övriga substanserna som analyserades har antingen varit registrerade tidigare, men är fortfarande vanligt förekommande i svenska vatten och/eller finns upptagna som prioriterat ämne inom EU:s Ramdirektiv för vatten. Några substanser är också nedbrytningsprodukter till vanligt förekommande ogräsmedel. För att undersöka odlingens inflytande på förekomsten av bekämpningsmedel i vatten har också lantbrukare verksamma inom de fyra typområdena intervjuats och information om grödor och bekämpningsmedelsanvändning har samlats in. • I jordbruksbäckarna i de fyra typområdena återfanns sammanlagt 42 bekämpningsmedel och 5 nedbrytningsprodukter vid ett eller flera tillfällen. Högsta koncentrationen av en enskild substans var 6,6 μg/l som medelhalten under en vecka. Den sammanlagda halten i bäckarna varierade mellan nära detektionsgränsen och 9,8 μg/l. • I de två skånska åarna återfanns 23 bekämpningsmedel och 4 nedbrytningsprodukter. • De vanligaste förekommande bekämpningsmedlen i ytvatten i halter över 0,1 μg/l var glyfosat, bentazon, isoproturon och MCPA, samtliga ingår i produkter med stor försäljning i Sverige. • Åtta bekämpningsmedel överskred vid ett eller flera tillfällen det gränsvärde för akvatisk miljö som återfunnits i litteraturen. Flest överskridanden hade ogräsmedlen isoproturon, MCPA, mekoprop och cyanazin. För sju av insektsmedlen (främst pyretroider) ligger detektionsgränsen högre än gränsvärdet, varför ingen riskbedömning kan göras för dessa substanser. För 20 substanser saknades uppgifter om gränsvärde. • I grundvatten från ett av typområdena återfanns 13 bekämpningsmedel och 2 nedbrytningsprodukter. Fyra substanser överskred vid något tillfälle dricksvattengränsvärdet på 0,1 μg/l. • I nederbörd från en lokal på Söderåsen i Skåne återfanns 28 bekämpningsmedel och 3 nedbrytningsprodukter. För sju av bekämpningsmedlen har användningen upphört i Sverige sedan 5-10 år tillbaka, men med fortsatt användning på kontinenten. • Transporten av bekämpningsmedel i jordbruksbäckarna i procent av använd mängd på åkrar inom områdena (transportförlusten) var generellt sett högst från de två mellansvenska områdena (0,20% och 0,16%). Från de två sydsvenska områdena var transportförlusterna lägre (0,09% och 0,06%). Skillnaderna mellan de olika områdena kan bero på regionala olikheter i bland annat jordar och klimat, men också på regionala skillnader i säkerhetsrutiner vid hantering och spridning av bekämpningsmedel. • Resultaten från typområdet i Skåne visar att halterna i bäcken har minskat med över 90% sedan undersökningarna inleddes i början av 1990-talet.