Open access publications in the SLU publication database

Abstract

Vid beräkning av belastningskällfördelningen av fosfor (P) från diffusa utsläpp till sjöar och havsbassänger vill man relatera förlusterna till någon form av bakgrundsbelastning (ursprungsbelastning). Härigenom kan man beräkna hur mycket av förlusterna som beror på de mänskliga aktiviteterna; det antropogena bidraget. För jordbruksmarken är det önskvärt att skilja på att man dels har en förhöjning av förlusterna till en viss nivå i och med att man använder marken till livsmedelsproduktion (odlingsbakgrunden) och att man därtill från en ytterligare förhöjning om man använder olämpliga metoder vid brukningen. Den senare förhöjningen kan t.ex. bero på att man packat jorden, utarmat den på organiska ämnen som skulle kunna ha kittat ihop markpartiklarna eller att man slitit sönder jordaggregaten vid bearbetningen. En sådan förhöjd odlingsbakgrund kan man dock inte beräkna med dagens kunskap. Bakgrundsbelastningen var också utgångspunkten för att ta fram jämförande värden (jämförtal) av bl a fosfor i sjöar och vattendrag i "Bedömningsgrunder för miljökvalitet - sjöar och vattendrag" (Naturvårdsverket, 1999a och b). Uppskattning av bakgrundshalter fick förnyad aktualitet vid beräkningen av bruttotransporten av fosfor till Österjön för år 1999 (Brandt & Ejhed, 2002) i utredningen "Transport, Retention och Källfördelning - TRK".