Open access publications in the SLU publication database

Abstract

• I 12 vattendrag, med minst 30 procent jordbruksmark i avrinningsområdet, har närsaltskoncentrationer och trender undersökts under de båda perioderna 1983-2003 och 1993-2003. Kväve och fosfor delades upp i oorganiskt kväve, organiskt kväve, "fosfatfosfor" (molybdatreaktiv fosfor) och övrig fosfor. • Trendanalyser utfördes med ickeparametriska metoder, "Theils slope" och "Seasonal- Kendall", dels på uppmätta halter och dels efter flödesnormering med en robust ickelinjär metod (LOWESS). Sambandet mellan närsalter och övriga parametrar analyserades med en multivariat metod (PLS). • Nitrathalterna var nästan fyra gånger högre i Skåne än i Mellansverige men hade samma säsongsvariation. Totalfosforhalterna var generellt högre i Skåne än i övriga delar av landet, Mälarens tillflöden undantagna, till följd av de höga fosfathalterna. De högsta fosforkoncentrationerna uppmättes i Skåne under sommaren och i andra delar av landet under höst eller vår. • Hälften av de 12 undersökta vattendragen hade signifikant förändrade närsaltskoncentrationer under 1983-2003. Trendanalyserna visade att nitrathalterna ofta hade minskat med ett eller ett par procent per år i Skåne, men långsammare i vattendrag belägna längre norrut. Samtidigt som nitrathalterna minskade ökade halten organiskt bundet kväve i flera fall, tillsamman med halten organiskt material. Fraktionen övrig fosfor minskade samtidigt, medan fosfatfosforhalten ökade i vissa vattendrag och minskade i andra. • Klimatförändringarna antas innebära en ökad kvävemineralisering och därmed ökande nitrathalter i vattendragen. Fler extrema klimatsituationer antas öka fosforhalterna. Antalet snösmältningar på jordbruksmark har ökat vid ett par klimatstationer (Uppsala och vid Såtenäs SO om Vänern). Detta skulle kunna ha öka erosionen, och därmed fraktionen övrig fosfor, men i närbelägna vattendrag har utvecklingen snarast varit den motsatta. • Vattenflödet kan bara förklara en mindre del av variationerna i näringshalter. För oorganiskt kväve indikerade PLS-analysen att halterna i första hand styrs av höga halter vid höga flöden, men ansamling och oxidation till nitrat i marken kan också vara en viktig faktor för om det uppträder höga nitrathalterna i vattnet, på samma sätt som oxidationen till sulfat. För fosfat rådde det motsatta förhållandet, med höga halter främst vida låga flöden, vilket indikerar punktutsläpp som den viktigaste källan • Resultaten antyder att åtgärder för att minska växtnäringsförluster från jordbruket i flera av avrinningsområdena kan ha haft effekt. Man skulle dock behöva studera hur odlingen och punktutsläppen förändrats för att kunna dra säkra slutsatser. De trender av minskande närsalthalter som kunde detekteras var svaga och för att miljömålen ska kunna uppnås måste åtgärderna för att minska belastningen av närsalter på vattendragen intensifieras.