Abstract

Rapporten redovisar resultaten från 2005 års miljöövervakning av bekämpningsmedel. Programmet omfattar vatten- och sedimentprovtagning i fyra jordbruksbäckar i s.k. typområden belägna i Östergötland, Västergötland, Halland, Skåne, i två åar i Skåne samt regnvattenprovtagning från ett skogsparti i nordvästra Skåne. Inom typområdena undersöks också det ytliga grundvattnet. All provtagning skedde inom ramen för det nationella programmet för miljöövervakning av jordbruksmark och luft. Varje vattenprov har analyserats på 76-86 enskilda substanser och varje sedimentprov har analyserats på 55 enskilda substanser. Totalt har 102 olika substanser analyserats varav 14 bioch nedbrytningsprodukter. Av de undersökta substanserna var 62 substanser registrerade för försäljning under 2005. Dessa utgjorde 87% av den totala försäljningen av ogräs-, svamp-, insekts- och betningsmedel inom jordbruk och trädgård. I analyserna ingår de tio växtskyddsmedel som finns upptagna på Bilaga 10 i Ramdirektivet för vatten (2000/60/EG), varav tre fortfarande är registrerade för användning i Sverige. Totalt har 15 108 enskilda mätningar genomförts. Säsongen 2005 hade Västergötland och Östergötland en regnig försommar. September var en torr månad i samtliga typområden och i övrigt låg nederbörden nära det normala. I Skåneområdet var flödet i bäcken lågt under hela hösten, vilket gav en viss förskjutning i provtagningen. Lantbrukare verksamma inom de fyra typområdena har intervjuats och information om grödor och bekämpningsmedelsanvändning har samlats in. • I jordbruksbäckarna i de fyra typområdena återfanns sammanlagt 57 substanser varav 6 nedbrytnings- och biprodukter vid ett eller flera tillfällen. Det är något fler än tidigare år. Alla prover innehöll minst två substanser. Högsta koncentrationen av en enskild substans (bentazon) var 7,4 μg/l som medelhalten under en vecka. Den sammanlagda halten i bäckarna varierade mellan 0,02 och 17,3 μg/l. • I de två skånska åarna återfanns 33 substanser varav 3 nedbrytningsprodukter. Högsta koncentrationen av en enskild substans var 2,0 μg/l (AMPA). I åarna hittades 10-22 substanser per provtillfälle och generellt var det fler substanser i Vege å än i Skivarpsån. Vege å avvattnar ett större avrinningsområde än Skivarpsån och har därmed sannolikt också en bredare användning av olika bekämpningsmedel. • De vanligast förekommande substanserna i ytvatten i halter över 0,1 μg/l var bentazon och glyfosat, samma substanser som under tidigare år. Bentazon påvisades i samtliga ytvattenprover och glyfosat i 88 av 106 prover. • Under 2005 överskred 21 bekämpningsmedel vid ett eller flera tillfällen de svenska riktvärdena för ytvatten. Det är fler än tidigare år men samtidigt utökades antalet substanser med riktvärde som inkluderas i undersökning med 17 stycken år 2005. Isoproturon var, liksom tidigare år, den substans som överskred sitt riktvärde flest gånger och återfanns i en majoritet av de undersökta vattendragen. • Rester av bekämpningsmedel påträffades i grundvatten från alla typområdena. Totalt återfanns spår av elva substanser inklusive två nedbrytningsprodukter. Högst halt påträffades av ogräsmedlet kvinmerak (0,15 μg/l) i februariprovet från området i Västergötland. Den fortsatta provtagningen av lokalen under året visade på sjunkande halter kvinmerak. Liksom tidigare år återfanns låga halter av atrazin och lindan samt två nedbrytningsprodukter till dessa i grundvatten från en av lokalerna i Skåne, vilket tyder på en långvarig förorening av grundvattnet i lokalens närområde. Glyfosat påträffades endast som spår vid två tillfällen, från olika lokaler. • I sedimentprover som togs från bäckar och åar i slutet av augusti återfanns spår av nio bekämpningsmedel och två nedbrytningsprodukt. Flest fynd gjordes i Skåneområdet där alla elva substanserna detekterades. På fem av provplatserna påträffades glyfosat, med en högsta halt av 400 μg/kg. Glyfosat är det mest använda bekämpningsmedlet i Sverige och används bl.a. under sommaren för att bryta träda. I sedimentprovet från Skåneområdet påträffades pyretrioden permetrin, 120 μg/kg, trots att substanen inte används inom jordbruket. • I nederbörd från en lokal i Skåne återfanns 36 bekämpningsmedel och 2 nedbrytningsprodukter varav totalt 13 (inklusive två nedbrytningsprodukter) som inte är registrerade för användning i Sverige. I samtliga prover detekterades minst tolv substanser. Högst halt uppmättes av herbiciden prosulfokarb, 0,8 μg/l, det är den högsta uppmätta halten av någon substans sedan undersökningen inleddes 2002. Depositionen blev följaktligen också högst för prosulfokarb, sammanlagt 41,3 μg/m2 under provtagningsperioden. Fjorton procent av den beräknade depositionen kom från substanser som inte längre används i Sverige. • Transportförluster av bekämpningsmedel i jordbruksbäckarna (som procent av använd mängd på åkrar inom områdena) varierade mellan 0,01% och 0,63%. För enskilda substanser varierade transportförlusten mellan noll och 2,25%. Området i Västergötland hade en större transport än normalt pga. kraftigt regn kort efter att stora arealer besprutats. Övriga områden hade transportförluster i samma storleksordning som föregående år, eller lägre. • Halterna av bekämpningsmedel i vatten från Skåneområdet som undersökts sedan början av 90-talet har minskat kraftigt sedan undersökningarna inleddes. Även under 2005 låg medelhalten på samma låga nivå som under de senaste åren.

Keywords

bekämpningsmedel; ytvatten; sediment; grundvatten; bekämpningsmedelsrester; nederbörd

Published in

Ekohydrologi
2006,
Publisher: Avdelningen för vattenvårdslära, Sveriges lantbruksuniversitet

Permanent link to this page (URI)

https://res.slu.se/id/publ/126011