Home About Browse Search
Svenska


Kväve- och fosforutlakning från två växtföljder på lerjord med grön- och stubbträda

Aronsson, Helena and Stenberg, Maria and Rydberg, Tomas (2009). Kväve- och fosforutlakning från två växtföljder på lerjord med grön- och stubbträda. Technical Report. Uppsala: (NL, NJ) > Dept. of Soil and Environment
(S) > Dept. of Soil and Environment
, Sveriges lantbruksuniversitet. Ekohydrologi ; 113
[Report]

[img]
Preview
PDF
208kB

Abstract

I utlakningsförsöket vid Lönnstorp studerades en växtföljd bestående av höstraps, höstvete, sockerbetor, vårkorn och ettårig träda i två olika variationer. I den ena växtföljdsvarianten odlades inga fånggrödor och den ettåriga trädan utgjordes av stubbträda. I den andra odlades insådd rajgräsfånggröda efter höstvete och efter vårkorn, där den efter skörd av kornet övergick i grönträda. Denna rapport omfattar ett växtföljdsomlopp under 2003-2007. Studien bedrevs på specialdränerade försöksrutor där utlakningen av näringsämnen mättes med hjälp av avrinningsmätning och flödesproportionell vattenprovtagning. De olika försöksleden cirkulerade på fem rutor vardera. Mätningar gjordes också av skörden och dess innehåll av kväve och fosfor, kväveupptag i grödor under hösten samt markens mineralkväveinnehåll vid några tidpunkter under året. Målet med studierna var följande: -Att jämföra utlakning från stubbträda respektive träda bevuxen med gräs under hösten. -Att studera risken för utlakning och kvävedynamiken i marken efter brytning av två olika trädestyper under sommaren inför sådd av höstraps. -Att stärka de slutsatser som framkommit under tidigare försöksperiod beträffande senarelagd jordbearbetning och fånggrödor som effektiva åtgärder mot kväveutlakning. Förhållandena för de olika grödorna varierade under åren, men generellt var skördarna av höstvete, sockerbetor goda jämfört med vad som normalt uppnås i området. Skördarna av vårkorn låg ungefär i nivå med områdets normskördar medan höstrapsskörden var sämre. Insådden av fånggrödor på våren fungerade bra i höstvete och vårkorn, men skörden blev lägre leden med fånggröda (höstvete, 8% och vårkorn, 6%). Delar av dessa skillnader berodde troligtvis på fånggrödan. När det gällde mineralkvävedynamiken i marken och kväveutlakning fanns det tydliga skillnader som kunde härröras till ledens behandlingar, medan fosforutlakningen (mättes 3 år av 5) inte uppvisade några systematiska skillnader. Medelutlakningen av kväve varierade mellan 8 och 22 kg/ha och år i de olika leden. Minst var den där en insådd fånggröda fick växa hela vintern samt i växande höstraps som såtts efter brytning av grönträda. Fosforutlakningen var liten, aldrig över 0,1 kg/ha. Utifrån de mål som fanns med projektet framkom följande slutsatser: Att hålla marken bevuxen med insådd fånggröda under hösten gav ett effektivare skydd mot utlakning än en riklig ogräsvegetation. I ogräsvegetationen var kvävehalten ofta högre och materialet troligen mer lättomsättbart, vilket ledde till att mer utlakningsbart kväve frigjordes under höst och vinter. Grönträda gav alltså mindre utlakning första vintern än stubbträda. Om en fånggröda ska utnyttjas riktigt effektivt ska den helst växa till våren, det framgick vid jämförelse av led med nedbrukning av fånggröda i slutet av november och led med fånggröda som övergick i grönträda. Att utesluta jordbearbetningen helt på hösten, även då ingen fånggröda odlades, ledde till att utlakningen blev lägre de flesta år än då marken bearbetades på hösten. Enbart senareläggning av jordbearbetningen på hösten hade under ett par år ingen tydlig utlakningsminskande effekt, men underlaget är osäkert. Höstvetet som såddes under första halvan av september efter höstraps hade god tillgång till kväve i marken. Tillväxten och kväveupptaget blev stort, 20-30 kgN/ha. Ändå var utlakningen relativt stor vilket troligen delvis berodde på att det fanns överblivet gödselkväve kvar i marken efter rapsgrödan. Kemisk brytning av trädor i juli 2007 gav upphov till mätbara halter av glyfosat i dräneringsvattnet under hösten. Brytningen fick olika effekt på mineralkvävedynamiken i marken. I stubbträdan skedde en omedelbar frigörelse av kväve i marken och rapsen som såddes på hösten fick god tillgång till kväve även utan gödsling. I grönträdan där växtmaterialet ofta hade kvävehalter <1% skedde däremot en fastläggning av kväve under flera år efter avdödning av fånggrödan. Rapsen växte här betydligt sämre och en slutsats är att det är tvekamt att utesluta höstgödsling till höstraps efter grönträda som denna.

Authors/Creators:Aronsson, Helena and Stenberg, Maria and Rydberg, Tomas
Title:Kväve- och fosforutlakning från två växtföljder på lerjord med grön- och stubbträda
Series/Journal:Ekohydrologi (0347-9307)
Year of publishing :2009
Number:113
Number of Pages:23
Place of Publication:Uppsala
Publisher:Enheten för biogeofysik och vattenvård, Institutionen för mark och miljö, Sveriges lantbruksuniversitet
ISSN:0347-9307
Language:Swedish
Publication Type:Report
Full Text Status:Public
Subjects:Obsolete subject words > FORESTRY, AGRICULTURAL SCIENCES and LANDSCAPE PLANNING > Soil science
Keywords:utlakningsförsök, kväve, fånggröda, växtnäringsläckage, utlakning, fosfor
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-3-252
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-3-252
ID Code:5409
Department:(NL, NJ) > Dept. of Soil and Environment
(S) > Dept. of Soil and Environment
Deposited By: Melle Andersson
Deposited On:26 Oct 2010 00:00
Metadata Last Modified:02 Dec 2014 10:40

Repository Staff Only: item control page

Downloads

Downloads per year (since September 2012)

View more statistics

Downloads
Hits