Epsilon Open Archive

Abstract

Under 15 år har två avrinningsområden (T9 och T10) i Örebro län undersökts inom miljöövervakningsprogrammet Typområden på jordbruksmark. Kontinuerliga mätningar av vattenflödet samt halter av kväve och fosfor har möjliggjort beräkningar av årliga näringsämnestransporter i områdenas bäckar. Undersökningarna upphörde i december år 2008. Syftet med denna rapport har varit att sammanställa och utvärdera data från hela undersökningsperioden. I båda områden dominerades åkermarken av vårsådd spannmål. I T9 utgjorde även energiskogsodlingar en stor andel av den odlade marken. Långtidsmedel för årsmedeltransporten av kväve var störst i T10 (4 680 kg/km2), med kväverika mulljordar som dominerande jordart. I detta område har både avrinning och kvävehalter legat på högre nivåer under de senaste 6 åren jämfört med tidigare år. De högre kvävehalterna under senare år kan ha ett samband med att vatten har börjat pumpats ut under en större del av året än tidigare, vilket kan ha medfört förändrade fuktighetsförhållanden, och därmed en ökad kvävemineralisering i marken. Långtidsmedel för de årliga fosfortransporterna var däremot högre i T9 (85 kg/km2) än i T10 (27 kg/km2). De höga fosforförlusterna kan ha orsakats av att T9 domineras av lerjordar, där fosfor till stor del transporteras bort från åkermarken i partikulärt bunden form, det vill säga fosfor bunden till bland annat ler-partiklar. I trendtest med flödesnormaliserade transporter kunde inga signifikanta förändringar med tiden säkerställas för något av områdena, varken i avrinning, fosfor- eller kvävetransporter.