Open access publications in the SLU publication database

Abstract

För 20 år sedan antog Sveriges riksdag femton (numera sexton) nationella miljömål (Miljömålsportalen, 2009). Dessa är så kallade generationsmål med målsättningen att till nästa generation överlämna ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. Miljökvalitetsmålet Giftfri miljö behandlar förekomsten av naturliga och antropogena (av människan tillverkade) ämnen i omgivningen. Kemikalieinspektionen (KemI) är den myndighet i Sverige som ansvarar för detta miljömål. Arbetet är inriktat bland annat mot att halter av naturfrämmande ämnen i miljön skall vara så nära noll som möjligt och att förekommande ämnens påverkan på ekosystemen är försumbar. Halter av bekämpningsmedel (växtskyddsmedel) i svenska vattendrag, grundvatten, sediment och regnvatten har undersökts inom ramen för den svenska miljöövervakningen sedan 2002. Som ansvarig myndighet för miljöövervakning står Naturvårdsverket. Resultaten visar att växtskyddsmedel regelbundet återfinns i mätbara halter i vattendrag som ligger i områden där det finns jordbruksmark som behandlas med växtskyddsmedel (Kreuger et al., 2003; Adielsson & Kreuger, 2008). De växtskyddsmedel som används idag är att betrakta som naturfrämmande i de miljöer där de förekommer och i stort sett alla är också antropogena. En central del i godkännandet av nya växtskyddsmedel är en miljöriskbedömning av dess benägenhet att transporteras ut i vattendrag eller ner till grundvattnet och vilka konsekvenser detta kan ha för omgivande organismer. Medel som bryts ner långsamt, har tendens att bioackumulera, är lättrörliga och/eller mycket giftiga kommer därmed inte att godkännas för användning. Transporten av växtskyddsmedel i miljön är beroende av många olika faktorer (bl.a. klimat, nederbörd, jordmån och kemisk-fysikaliska egenskaper hos växtskyddsmedlet), vilket gör det angeläget att genom mätningar i miljön följa upp hur de sprider sig i miljön under naturliga förhållanden. Växtskyddsmedel används för att skydda våra grödor mot oönskade skadegörare. De är därmed framtagna för att vara biologiskt aktiva och kan sålunda påverka både de organismer som man vill bli av med (växter, svampar, insekter, kvalster, sniglar eller gnagare), men också andra än de avsedda (Sijm, 2001). Beroende på växtskyddsmedlets egenskaper varierar effekten mellan olika organismer. Detta innebär att växtskyddsmedlet kan ge avvikande och oförutsägbara effekter på andra organismer än målorganismer. Exempelvis kan vissa ogräsmedel även vara mycket giftiga för ryggradsdjur, men generellt är ogräsmedlen huvudsakligen skadliga för specifika typer av växter. Det är därför viktigt att man vid användning av växtskyddsmedel är medveten om risken för ekotoxikologiska effekter i intilliggande områden och därmed vidtar åtgärder som minimerar spridningen av medlen utanför det avsedda området.