Epsilon Open Archive

Abstract

Syftet med studien var att utveckla enkla och kostnadseffektiva markkonstruktioner för utomhus vistelsytor för nötkreatur, som klarar funktionella krav och minskar miljö-belastningen. Utomhusytor av geotextil/grus har grunt grundläggningsdjup och lastfördelningen sker via geotextilen till undergrunden. Konstruktionen är effektiv både genom mindre materialåtgång och att mindre grävarbete behöver utföras, vilket reducerar kostaden till ca 1/3 av vad en betongyta kostar. Mer specifikt var syftet att ta reda på hur geotextilskikten behöver utformas i en konstruktion för att uppnå täthet mot undergrund, stabilitet och god dränering samt filtrering och minskad ytvattenuppkomst. Ytvatten, dränerings- och läckvätskeflöden samt vätskekoncentrationer mättes från fyra provytor med olika kombinationer av geotextil, då gödsel fick ackumuleras på provytorna respektive att de rengjordes mellan mätningarna. Resultaten från studien var att: •Ytvattenuppkomst kan reduceras genom ytskiktets utformning •Dräneringsflödet inte påverkades hos någon av provytorna under försökstiden •Gödselrengöring reducerar näringsnivån i dräneringsvätskan hos samtliga provytor •Täthet mot underliggande mark erhölls med provytan B1 •Dräneringsvätskans TS–halt reduceras mest av ickevävd geotextil hos ytan B2 •Dräneringsvätskans växtnäringshalter är fullt acceptabla för våtmarksrening •Även om små föroreningsmängder förloras via vätskorna bör efterbehandling ske. Provningen av utomhusytorna gav positiva resultat, men inga av provytorna har provats under faktiska förhållanden i Sverige. Dock överensstämmer koncentrationerna av dräneringsvätska från provytorna med registrerade dräneringsvätskekoncentrationer för kvigor under ett vinterhalvår i Alnarp. Hur provytorna svarar på urinbelastning är fortfarande inte undersökt. Vid anläggning av utomhusytor av geotextil/grus: •Reduceras ytvattenuppkomst genom grövre ytskikt i lågpunkter •Uppnås tillräckligt dräneringsflöde med geotextil för att stabilitet ska erhållas •Med geotextil kan vätskeflödet tidvis bli stort så att en vätskebuffert iform av damm kan fordras. •Ett ytlager av finare naturgrusmaterial är lämpligare än det som användes i försöket. Ett materialavskiljande skikt av ickevävd geotextil kan läggas mellan slitlager och det grövre grusmaterialet längre ner i konstruktionen. Denna geotextil kommer också fungera som TS-filter och oxidera organiskt kväve. •Materialtjockleken om 200 mm bör inte underskridas för att inte äventyra geotextilernas lastöverföring. •Täthet mot underliggande mark kan erhållas med geotextil/grus kombination B1: sand, ickevävd geotextil (Protexia FC 021), vävd geotextil (Propex 6083) samt grusmaterial (valda geotextiler kan ersättas av andra med samma kvalitet). •Reducerad TS-halt i dräneringsvätskans minskar igensättningsproblem i den fortsatta hanteringen av vätskan. Då den filtrerande ytan är stor är risken för igensättning liten. •Geotextil/grusytor skulle med fördel kunna användas på hårdbelastade utomhusytor för mjölkkor, som drivvägar, ingångar till betesfållor, runt vattenplatser etc. •Efterbehandling av dräneringsvätska kan utformas som en infiltrationsyta under sommarhalvåret.