Open access publications in the SLU publication database

Abstract

Hybridasp och poppel är snabbväxande trädslag som har möjlighet att bidra till att öka tillgången på förnyelsebara råvaror för energiändamål. Den potentiella klimatnyttan omfattar även möjligheterna att substituera fossila bränslen, att binda kol i mark och gröda, samt att lagra kol i träprodukter. Trädslagen har kort omloppstid jämfört med konventionella skogsträd, vilket gör odlingarna mindre känsliga för negativa effekter av hastiga klimatförändringar. Bestånd av poppel och hybridasp utgör, vid sidan av konventionella jordbruksgrödor och skogsträd, också en möjlighet för jordbruk och skogsbruk att sprida risker vid odling. Avsikten med den här rapporten har varit att utreda möjligheter till storskalig odling av hybridasp och poppel i Sverige. Den lyfter fram de delar av odlingskedjan där vi ser utvecklingsmöjligheter och där det finns problem som behöver lösas. Vi kan konstatera att de insatser som behövs består av en blandning av forskning, utveckling, information och praktiska lösningar. De viktigaste FoU-insatserna listas. För att FoU-insatserna ska bli effektiva behövs en viss struktur och samordning av insatserna. Intresset för snabbväxande lövträd har ökat, både hos odlare och hos FoU-organisationer. Detta har resulterat i att forsknings- och utvecklingsarbetet ökat inom området. För att effektivisera FoU-insatserna bör vi sträva efter att samordna forskningen inom olika områden för att få maximal utdelning på insatta medel. Ett övergripande forskningsprogram för Populus skulle skapa en sammanhållande kraft och på ett naturligt sätt bli en gemensam träffpunkt för verksamheten. Ett avgörande hinder för att utveckla storskalig odling av Populus är brist på rådgivning och att den kunskap som finns inte är lätt tillgänglig. Det bör således avsättas medel för att utveckla kommunikationen mellan forskare, beslutsfattare, konsulter och inte minst markägare. Viktiga instrument i denna satsning är demonstrationsförsök och engagemang från lokala nätverk. Vi har i utredningen funnit att bl.a. nedanstående FoU-insatser är viktiga för att framgångsrikt utveckla odling av hybridasp och poppel i Sverige: • Kortsiktig förädling genom selektion och testning av kloner i befintliga svenska och nordeuropeiska försök med syfte att snabbt öka utbudet av kommersiella kloner med genetiska egenskaper som gynnar god avkastning i södra Sverige, samt skapa ett material med hög avkastningspotential i Svealand och Norrland; • Långsiktig förädling genom uppbyggnad av förädlingspopulationer med bred genetisk bas för olika poppelarter, vilka utgör stommen för framtida förädlingsinsatser; • Utveckling av kostnadseffektiva föryngringar av Populus-odlingar. Detta innefattar att odla fram bra och billiga plantor, att optimera markprepareringen på olika ståndorter, och att utreda behovet av samt utveckla billigare hägn; • Utveckling av skötselsystem som styr mot olika slutprodukter såsom flis, energived, massaved och timmer. Det är väsentligt att ta reda på systemens optimala rotationsperioder, produktionsnivåer av olika trädfraktioner (stam, grenar, stubbe), samt lönsamhet vid olika räntesatser; • Studier av de vegetativt föryngrade bestånden i nästa generation, exempelvis produktionsnivåer, skötselmodeller, effekt av avverkningstidpunkt av föregående generation samt stabilitet; • Teknisk utveckling för röjning, gallring och skörd av täta och av skottföryngrade bestånd, där även teknik för stubbskörd samt transport av olika sortiment ingår; • Anpassning av virkesegenskaper för olika ändamål. Arbetet sker såväl inom förädling som skötsel med åtgärder som gallring, stamkvistning etc.; • Utredning av tillgänglig odlingsareal för Populus på jordbruks respektive skogsmark. Olika krav från olika intresseområden gör att bilden för närvarande är oklar; • Uppföljning av odlingssystemens potentiella klimatnytta såsom energibalanser, möjlighet till kollagring och substitution av fossila bränslen, samt potentiella miljörisker såsom negativa effekter av storskalig odling på biologisk mångfald och grundvatten; • Utveckling av beslutsstrukturer hos myndigheter för att i planeringsprocessen implementera befintlig kunskap om hur odlingar av poppel och hybridasp bör utformas och skötas för att maximera de miljövärden som betonas i arbetet med miljökvalitetsmålen; • Undersökningar av allmänhetens uppfattning och sociala aspekter av snabbväxande poppel- och hybridaspodlingar, som bör föregå en storskalig plantering. I eventuellt kommande forskningsinsatser om släktet Populus bör de universitet, högskolor och institut ingå som har relevant kompetens för de olika frågeställningarna. Vi ser också gärna ett deltagande av olika organisationer inom jord och skogsbruk och även att olika myndigheter bidrar med sin kompetens inom området. Avslutningsvis föreslås ett inledande "forskningspaket" med syfte att snabbt kunna öka arealen för Populus-odlingar så att dessa på ett betydelsefullt sätt kan börja bidra till landets energiförsörjning och ökad virkestillgång. Paketet innehåller klontester, plant- och föryngringsforskning, utveckling av skötselmodeller, miljöeffekter av storskalig odling och en ständigt pågående kommunikationsinsats till markägare, myndigheter och allmänhet. I ett initialt skede anser vi också att en satsning på Populus bör innefatta både hybridasp och poppel.