Epsilon Open Archive

Abstract

Kort sammanfattning Avhandlingen tar sin utgångspunkt i nutiden och visar på två olika föreställningar om djurskötsel i förfluten tid. Samhällsdebattörer som Peter Singer, Astrid Lindgren och Marit Paulsen menar att djur levde goda liv på landsbygden ”förr i tiden.” Medan den anglosaxiska forskningen med Keith Thomas som ledande gestalt, tvärtom hävdar att landsbygdens människor behandlade djur grymt och att empati med djur är ett borgerligt urbant fenomen som spridits från eliten till de lägre klasserna på landsbygden. För att undersöka dessa föreställningar har cirka 500 djurplågerimål från Malmöhus, Jönköping och Östergötlands län analyserats för tidsperioderna 1860-65 och 1920-25. Cirka 150 frågelistsvar från Nordiska museets frågelista Nm 60 Boskapsskötsel har också studerats. Utifrån dessa två huvudkällmaterial har en alternativ bild av djurskötseln i övergången mellan bonde- och industrisamhälle tecknats. Avhandlingens huvudhypotes har varit att synen på, och behandlingen av, djur har utformats i en ständigt närvarande konflikt mellan empati med djuren å ena sidan och kraven på produktion å den andra. Att människor i gemen hyste empatiska känslor för djur visas bland annat i domstolsprotokollen där män och kvinnor var beredda att gå i konflikt med djurplågare över djur som de inte hade ekonomisk eller annan vinning av. Att produktionen i vissa fall tilläts gå utöver djurens hälsa speglas i båda källmaterialen, bland annat i domstolarnas resonemang om eventuell skuldbörda för de åtalade. Med analyser av domstolsprotokoll och frågelistsvar har det varit möjligt att visa att djur hade ett egenvärde på landsbygden i södra Sverige också innan de borgerliga uppfostringskampanjerna för djurskydd påbörjades under de sista decennierna av 1800-talet.