Home About Browse Search
Svenska


Miljömål och karantänsskadegörare

en studie syftande till utveckling av arbetsmodell för att minimera målkonflikter mellan miljömål och fytosanitära åtgärder vid ett utbrott av karantänsskadegörare på träd i Sverige

Huisman, Mark and Åkesson, Ingrid and Östberg, Johan (2011). Miljömål och karantänsskadegörare. Alnarp: (LTJ, LTV) > Landscape Management, Design, and Construction (until 121231), Sveriges lantbruksuniversitet. Landskap trädgård jordbruk : rapportserie ; 2011:17
[Report]

[img]
Preview
PDF
591kB

Abstract

Kan konflikter mellan av Riksdagen beslutade miljömål och fytosanitära åtgärder föranledda av karantänsskadegörare bli aktuellt i Sverige? Hur skulle i så fall dessa ännu hypotetiska konflikter te sig? Detta är kärnan i projektet miljömål och karantänsskadegörare, som genomförts på uppdrag av Naturvårdsverket. Projektet syftar till framtagande av en samarbetsmodell mellan Jordbruksverket och intressenter som berörs vid planering, genomförande och uppföljning av fytosanitära åtgärder föranledda av utbrott av karantänsskadegörare. I projektet ingår också ett exempel på en beskrivning av konsekvenser av ett sådant utbrott samt belysning av de målkonflikter visavi Sveriges miljömål som kan uppstå när beslut skall tas och insatser skall genomföras föranledda av utbrott eller misstanke om utbrott.
Centralt i projektet har två dagslånga workshops varit där intressenter mötts och i scenarier konfronterats med olika frågeställningar knutna till problemen ovan. Intressenterna har kommit från kommuner, kyrkogårdsförvaltningar, Länsstyrelser, Trafikverket, Skogsstyrelsen. Förutom utkomsten från scenarierna så har litteraturstudier och enstaka intervjuer bidragit till resultatet. Jordbruksverket står genom sin expert för en del av innehållet.
Som pilotskadegörare i syfte att åskådliggöra utbrott har två asiatiska långhorningar, Anoplophora chinensis (CLB) och Anoplophora glabripennis (ALB), använts genom hela projektet. Dessa skadegörare är klassificerade som karantänsskadegörare i EU och allvarliga utbrott har förekommit i bland annat Italien och Nederländerna. Långhorningar sprids via handel med växter eller införsel av träemballage.
I projektdirektiven pekades miljömålen Ett rikt odlingslandskap, God bebyggd miljö och Ett rikt växt- och djurliv ut som aktuella med anknytning till karantänsskadegörare. Miljömålens formulering vid projektstart och preciseringar i Regeringens proposition 2009/10:155 har varit vägledande genom hela arbetet.
Längre erfarenhet av hur almsjuka bekämpats i Sydvästskåne, särskilt Malmö, senare också Gotland, har bidragit till studien. Lärdomar därifrån är att det är viktigt med regelbundna inventeringar, goda resurser för insatser, samordning av intressenter i syfte att konsekvent kunna sätta in åtgärder vid rätt tidpunkt samt att ge bra information till och samarbeta med allmänheten.
Ändamålsenliga inventeringsmetoder, utbildade inventerare och stöd av tillängliga datorbaserade dokumentationssystem är viktiga förutsättningar för att lyckas med att upptäcka, dokumentera och följa upp utbrott av karantänsskadegörare.
Jordbruksverket är den svenska myndighet som leder och samordnar bekämpningen av växtskadegörare som är reglerade i föreskrift, det vill säga karantänsskadegörare. Jordbruksverket är i princip huvudansvarigt i alla faser från det att misstanke om utbrott av karantänsskadegörare anmälts fram till dess att smittat område förklarats smittfritt.
I de två workshopen konfronterades deltagarna med några simulerade problem knutna till karantänsskadegöraranknutna i tätort och på landsbygd. Vid den första workshopen dominerades samtalen av åtgärdsanknutna aspekter, aktörsroller och konsekvenser av omfattande bekämpningsinsatser. Diskussionerna landade mycket i frågor som skadegörarens biologi, inventering, roller, ansvarsgrupper, information, samt växtskyddslagen kontra andra lagar. Vid den andra träffen hamnade miljömål och juridiska aspekter mer i fokus. Preciseringar av miljömålen bidrog till konkretisering och en bättre förståelse av eventuella målkonflikter hos deltagarna. Efter workshop två vidtog transkribering, analys och tolkning av samtalen visavi projektets syfte.
Ett försök till en sammanfattande uttolkning av de båda workshopen ger vid handen att deltagarna uppfattar att konflikterna mellan utbrotten av karantänsskadegörare och miljömål inte blir så stora, eller helt uteblir. Den samfällda bedömningen är att intressenterna i workshopen grundar detta framförallt på förhoppningar om att kunna minimera skadorna vid utbrott genom effektiva åtgärder. Samtidigt finns det scenarion där målkonflikt är ett faktum – ett tydligt exempel är om det enda trädet i en biotop som hyser rödlistade lavar angrips av karantänsskadegörare och med konsekvensen att trädet måste avverkas och destrueras.
Den arbetsgång och ansvarsfördelning som Jordbruksverket tog fram vårvintern 2011 visar tydligt att Jordbruksverket är problemägare och processledare vid utbrott av karantänsskadegörare från det att anmälan inkommit tills det smittade området förklarats friskt. Jordbruksverket fattar de viktiga besluten, men myndigheten är beroende av den kunskap och kompetens som finns hos intressenterna för att vi i Sverige ska kunna genomföra ett effektivt bekämpningsarbete, där målet är utrotning av inkräktaren. Intressenter (kommun, verksamhetsutövare och andra) som bedriver verksamhet på den plats som är aktuell för bekämpningsinsatser är mycket viktiga samarbetsparter vid planering och genomförande av olika insatser.
Ett förslag till en samarbetsmodell visar var i processen de olika intressenterna kan komma in och påverka. Kommunen ansågs ha en nyckelroll oberoende av var utbrottet sker. Länsstyrelsen har en viktig roll om utbrottet sker i områden med skyddade biotoper eller annat naturskydd.
Information är en aspekt som har fått mycket utrymme i workshopdiskussionerna. När det gäller information till allmänheten och politiker i det drabbade området skulle Jordbruksverket vinna på att utnyttja kommunens eller andra verksamhetsutövares inarbetade kanaler, såväl till media som internt. Jordbruksverket har vid ett utbrott en sammanhållande funktion och bör framförallt informera om utbrottet, reglerna och varför utrotning är nödvändig. Kommunen eller verksamhetsutövaren behöver från sin horisont informera om konsekvenserna av utrotningen och hur det kommer att påverka allmänheten. Det är också viktigt att allmänheten får besked om hur området kommer att återställas.

Authors/Creators:Huisman, Mark and Åkesson, Ingrid and Östberg, Johan
Title:Miljömål och karantänsskadegörare
Subtitle:en studie syftande till utveckling av arbetsmodell för att minimera målkonflikter mellan miljömål och fytosanitära åtgärder vid ett utbrott av karantänsskadegörare på träd i Sverige
Series/Journal:Landskap trädgård jordbruk : rapportserie (1654-5427)
Year of publishing :26 April 2011
Number:2011:17
Number of Pages:29
Place of Publication:Alnarp
Publisher:Område landskapsutveckling, SLU
ISBN for printed version:978-91-86373-68-9
ISSN:1654-5427
Language:Swedish
Publication Type:Report
Full Text Status:Public
Subjects:Obsolete subject words > FORESTRY, AGRICULTURAL SCIENCES and LANDSCAPE PLANNING > Landscape planning > Nature conservation and landscape management
Keywords:karantänskadegörare, miljömål, anoplophora, målkonflikter, träd, scenarieteknik
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-e-62
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-e-62
ID Code:8089
Department:(LTJ, LTV) > Landscape Management, Design, and Construction (until 121231)
External funders:Swedish Environmental Protection Agency
Deposited By: Mark Huisman
Deposited On:28 Apr 2011 07:13
Metadata Last Modified:02 Dec 2014 10:45

Repository Staff Only: item control page

Downloads

Downloads per year (since September 2012)

View more statistics

Downloads
Hits