Skip to main content
SLU publication database (SLUpub)
Report, 2011

Växtnäringsförluster i små jordbruksdominerade avrinningsområden 2009/2010 : Årsredovisning för miljöövervakningsprogrammet : Typområden på jordbruksmark

Stjernman Forsberg, Lovisa; Kyllmar, Katarina; Andersson, Stefan

Abstract

Inom mätprogrammet Typområden på jordbruksmark undersöks 21 små jordbruksdominerade avrinningsområden för samband mellan jordart, klimat, odling och vattenkvalitet i bäck och grundvatten. Mätningar av kväve och fosfor har i flera områden pågått i över 20 år. Programmet ingår i den svenska miljöövervakningen på jordbruksmark med Naturvårdsverket som ansvarig myndighet. I denna rapport redovisas resultat för det agrohydrologiska året 2009/2010. I rapporten redovisas för varje typområde bl.a. flödesvägda årsmedelhalter, transporter och avrinning. Väderleken redovisas översiktligt för olika delar av Sverige. Grödfördelning redovisas för nationellt undersökta typområden. För två typområden redovisas även resultat från s.k. synoptiska provtagningar. Provtagning har då skett på ett flertal platser upp¬¬ströms ordinarie provpunkt, för att öka kännedomen om olika delavrinningsområdens inverkan på vattenkvaliteten i vattendraget. Under det agrohydrologiska året 2008/2009 var årsnederbörden större än normalt i de flesta typområden. I samtliga områden var augusti den nederbördsrikaste månaden och april var den torraste månaden. I vissa områden resulterade riklig årsnederbörd i stor årsavrinning, men i de flesta områden var årsavrinningen lägre än långtidsmedel. Det beror troligen på att så mycket av nederbörden föll i augusti; en månad med hög evaporation och transpiration. I de flesta typområden var avrinningen störst i november och december. Lägre kvävehalter än medel i kombination med måttlig avrinning gjorde att kvävetransporterna var betydligt mindre än medel i de flesta typområden. Endast i två typområden i södra Sverige (I28 och O17), samt i Västerbotten (AC1), var årstransporterna av kväve större än medel, till följd av större årsavrinning än normalt. De flödesvägda årsmedelhalterna av fosfor var bland de lägsta sedan undersökningarna startade i flera typområden i södra Sverige, vilket i kombination med måttlig avrinning orsakade ovanligt små fosfortransporter. Fosfortransporten var dock större än långtidsmedel i områden med relativt stor årsavrinning (I28 på Gotland, O17 i Västra Götaland, U8 i Västmanland, samt AC1 i Västerbotten). Information och data från undersökningarna kan hämtas via www.slu.se/mark/dv.

Keywords

miljöövervakning; växtnäring; avrinningsområden

Published in

Ekohydrologi
2011, number: 126
Publisher: Institutionen för mark och miljö, Sveriges lantbruksuniversitet